← Tillbaka till feed Kategoriutgåva
RSS Watch Magazine

Analysis and Fact-Checking / Left-Wing Media

En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.

Inga färdiga analyser hittades för den här kategorin ännu.
Nyhetsflöde

Artiklar i kategorin

Första artikeln lyfts som huvudspår, övriga visas som nyhetskort. Historik och diffs finns kvar under respektive artikel.

RSS endpoint: https://tools.tornevall.net/api/rss/feed/analysis-and-fact-checking
Magasinet Para§raf Permalink

Varför läser folk Expressen?

https://www.magasinetparagraf.se/public/230066-230066/

Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.

Full text

Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-02 10:00:36 (discovered: 2026-10-02 10:01:19) hash: f4728fe379bacff2908b4632ad9226066c1b20e4
To 2026-10-02 10:00:36 (discovered: 2026-10-02 14:48:37) hash: ec4702ee336af7bb44ac02659adc0ce551d0732a
Title
Varför läser folk Expressen?
Description
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.
Content
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.
Old vs new
From
TITLE:
Varför läser folk Expressen?

DESCRIPTION:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag på tidningens attityd att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre att man betalar en liten slant.

CONTENT:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag på tidningens attityd att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre att man betalar en liten slant.
To
TITLE:
Varför läser folk Expressen?

DESCRIPTION:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.

CONTENT:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.
Magasinet Para§raf Permalink

Varför läser folk Expressen?

https://www.magasinetparagraf.se/public/230066-230066/

Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag på tidningens attityd att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre att man betalar en liten slant.

Full text

Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag på tidningens attityd att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre att man betalar en liten slant.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-02 10:00:36 (discovered: 2026-10-02 10:01:19) hash: f4728fe379bacff2908b4632ad9226066c1b20e4
To 2026-10-02 10:00:36 (discovered: 2026-10-02 14:48:37) hash: ec4702ee336af7bb44ac02659adc0ce551d0732a
Title
Varför läser folk Expressen?
Description
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.
Content
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.
Old vs new
From
TITLE:
Varför läser folk Expressen?

DESCRIPTION:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag på tidningens attityd att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre att man betalar en liten slant.

CONTENT:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag på tidningens attityd att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre att man betalar en liten slant.
To
TITLE:
Varför läser folk Expressen?

DESCRIPTION:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.

CONTENT:
Jag dristade mig dumt nog igår att läsa Expressen. Av en massa olika skäl brukar jag inte läsa denna blaska. Mest retar jag mig på tidningens attityd, att om de någon gång hittar något intressant så går detta inte att läsa med mindre än att man betalar en liten slant.
Journalisten Permalink

Johan Fyrk

https://www.journalisten.se/nytt-om-folk/johan-fyrk/

är ny reporter på Dagens Nyheters ekonomiredaktion.

Full text

Han har tidigare jobbat som grävreporter på Hem & Hyra och Byggnadsarbetaren, ofta med inriktning på ekonomisk brottslighet.

Journalisten Permalink

Martin Hävner

https://www.journalisten.se/nytt-om-folk/martin-havner/

blir chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se.

Full text

Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt.

Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-02 09:00:04 (discovered: 2026-10-02 09:07:33) hash: b630b0962bdb55f6eee4ba8016a70ecb1d96a7aa
To 2026-10-02 09:00:04 (discovered: 2026-10-02 09:58:14) hash: 9fec85f04b2f5772d9a88700a58aba1850ef2ac0
Title
Martin Hävner
Description
blir chefredaktör för nystartade nystartade Golfsektorn.se.
Content
Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt. Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.
Old vs new
From
TITLE:
Martin Hävner

DESCRIPTION:
blir chefredaktör för nystartade nystartade Golfsektorn.se.

CONTENT:
Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt.

Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.
To
TITLE:
Martin Hävner

DESCRIPTION:
blir chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se.

CONTENT:
Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt.

Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.
Journalisten Permalink

Martin Hävner

https://www.journalisten.se/nytt-om-folk/martin-havner/

blir chefredaktör för nystartade nystartade Golfsektorn.se.

Full text

Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt.

Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-02 09:00:04 (discovered: 2026-10-02 09:07:33) hash: b630b0962bdb55f6eee4ba8016a70ecb1d96a7aa
To 2026-10-02 09:00:04 (discovered: 2026-10-02 09:58:14) hash: 9fec85f04b2f5772d9a88700a58aba1850ef2ac0
Title
Martin Hävner
Description
blir chefredaktör för nystartade nystartade Golfsektorn.se.
Content
Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt. Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.
Old vs new
From
TITLE:
Martin Hävner

DESCRIPTION:
blir chefredaktör för nystartade nystartade Golfsektorn.se.

CONTENT:
Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt.

Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.
To
TITLE:
Martin Hävner

DESCRIPTION:
blir chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se.

CONTENT:
Martin Hävner har de fem senaste åren varit reporter på Breakit och tidigare jobbat på Dagens industri och nyhetsbyrån Direkt.

Nu blir han chefredaktör för nystartade Golfsektorn.se som är en nyhetstjänst med fokus på svenska golfklubbar och golfrelaterade bolag. Målgruppen utgörs av beslutsfattare inom golf: klubbchefer, greenkeepers, vd:ar, styrelseledamöter, kommittémedlemmar samt andra som är engagerade i den svenska golfbranschen.
ETC.se Permalink

Så kan Sverige bli ett andrum för flyktingar

https://www.etc.se/kronika/i-sverige-kunde-jag-boerja-hoera-mig-sjaelv?utm_source=rss

”I Sverige kunde jag börja höra mig själv”, berättar migranter för mig. Men det krävs att vi andra säger att ”du hör till här”, skriver Liria Ortiz.

Full text

”I Sverige kunde jag börja höra mig själv”, berättar migranter för mig. Men det krävs att vi andra säger att ”du hör till här”, skriver Liria Ortiz.

Tobias Hübinette Permalink

Jämlikhetsdatafrågan är här nu efter 2026 års val

https://tobiashubinette.wordpress.com/2026/10/02/jamlikhetsdatafragan-ar-har-nu-efter-2026-ars-val/

Igår lade jag ut uppgifter på min blogg rörande andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund och det är talande att både SD-associerade Riks och arabiskspråkiga Alkompis nu har uppmärksammat mina siffror. I över 15 års tid har jag i praktiken var den enda personen i Sverige som nästan dagligen (och i just över 15 års tid) […]

Full text

Igår lade jag ut uppgifter på min blogg rörande andelen riksdagsledamöter med utomeuropeisk bakgrund och det är talande att både SD-associerade Riks och arabiskspråkiga Alkompis nu har uppmärksammat mina siffror.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/riks.jpg

I över 15 års tid har jag i praktiken var den enda personen i Sverige som nästan dagligen (och i just över 15 års tid) har ”pumpat” ut siffror som rör den demografiska supermångfalden och inte minst med fokus på olika rasojämlikheter. Det handlar i grunden om att jag är en av få i landet som förespråkar jämlikhetsdata, som förenklat handlar om att vi behöver statistik om ras, etnicitet, religion och språk såsom vi redan har statistik om klass, kön, ålder och region.

Eftersom jag i stort sett är ensam i landet om att i så många år (och därtill nonstop) ha drivit denna fråga så kan jag också säga att 2026 års val resulterade i det stora genombrottet för jämlikhetsdatafrågan.

Många veckor innan valet ägde rum försökte jag att sätta siffror på den icke-vita rösten, ortenrösten, den svarta rösten, den muslimska rösten och minoritetsrösten i allmänhet såsom jag har försökt att göra inför tidigare val. Tidigare har jag erhållit massiv kritik för det och både från höger- och vänsterhåll och jag har i åratal anklagats för att helt enkelt vara en ”rasist”.

Under denna valrörelse hände dock något som aldrig har hänt förut. Mina olika inlägg fick nämligen ett enormt genomslag och antagligen på grund av att jag är ensam om att försöka kvantifiera minoritets-Sverige (och dessutom i över 15 års tid). Innan, under och efter det gångna valet har min blogg registrerat 10 000-tals visningar medan mitt Instagram-konto uppnådde över 3,5 miljoner visningar under samma tidsperiod och min Facebook-sida över 3,7 miljoner visningar och på X handlade det om över 270 000 visningar per vecka.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/some.jpg

Däremot är de gamla medierna liksom vänstermedierna till synes fortsatt skeptiskt inställda till att försöka mäta och räkna ras, etnicitet, religion och språk men förhoppningsvis är det antagligen bara en tidsfråga innan även de till slut förstår att det är fullständigt ohållbart att fortsätta att fortsätta att famla i blindo genom att inte ha några siffror på det nya supermångfalds-Sverige.

Tobias Hübinette Permalink

En eftervalsanalys utifrån ett kritiskt ras- och vithetsperspektiv

https://tobiashubinette.wordpress.com/2026/10/02/en-eftervalsanalys-utifran-ett-kritiskt-ras-och-vithetsperspektiv/

Catrin Lundström och jag skriver i Parabol om det första svenska valet när de icke-vita invånarna avgjorde valutgången och om att Sverige numera är ett av västvärldens mest raspolariserade länder. I vår artikel slår vi också ett slag för jämlikhetsdata – att även vi i Sverige nu måste börja diskutera och mäta ras, etnicitet, religion […]

Full text

Catrin Lundström och jag skriver i Parabol om det första svenska valet när de icke-vita invånarna avgjorde valutgången och om att Sverige numera är ett av västvärldens mest raspolariserade länder. I vår artikel slår vi också ett slag för jämlikhetsdata – att även vi i Sverige nu måste börja diskutera och mäta ras, etnicitet, religion och språk och inte bara debattera och räkna på klass, kön, ålder och region.

”Efter 2026 års val är det därför hög tid för både vänster- och högersidan att börja utgå från det Sverige som numera är och inte det som en gång var. Det handlar om det land som härbärgerar västvärldens mest mångfaldspräglade befolkningssammansättning efter USA samtidigt som det är västvärldens mest rassegregerade land och därtill nu också ett av västvärldens mest raspolariserade länder.”

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/10/sss.jpg

Det första rasifierade valet?

För sex år sedan gav vi tillsammans ut boken ”Vit melankoli. En analys av en nation i kris” (Makadam 2020) där vi med hjälp av en historiserande analys diagnosticerade det melankoliska tillstånd som började breda ut sig i landet efter millennieskiftet och inte minst efter SD:s inträde i riksdagen 2010. Utifrån det kritiska ras- och vithetsperspektiv som vi anlade i vår bok och mot bakgrund av den gångna valrörelsen kan vi idag sex år senare konstatera att både vänster- och högersidan fortsätter att genomsyras av detta melankoliska tillstånd då båda sidorna utgår från ett Sverige som inte längre finns.

Vänstern sörjer fortfarande att Sverige inte längre är den antirasistiska och humanitära stormakten på jorden och högern har ännu inte lyckats komma över förlusten av en mer homogen befolkningssammansättning. I båda fallen handlar det om att vilja återvända till ett svunnet Sverige som aldrig mer kan komma tillbaka.

I ”Vit melankoli” prognostiserade vi även att uppdelningen mellan stad och land skulle komma att bli rasifierad och i och med 2026 års val har vår profetia slagit in med full kraft. SD och delvis även M har nu i hög grad ersatt både S och C på den vita landsbygden och i de fortfarande mer homogena småstäderna. SD backade visserligen i valet som helhet men partiet blev samtidigt det största partiet i 892 valdistrikt varav i stort sett alla är belägna utanför de större städerna. Sverigekartan är därför numera rejält gulfärgad och inte minst söder om Dalälven.

De mångfaldspräglade storstäderna och framför allt de icke-vita förorterna har samtidigt rört sig ännu längre vänsterut. I de 65 miljonprogramsområden som polisen betecknar som utsatta områden där invånare med utomeuropeisk bakgrund dominerar helt röstade nästan 71 procent på S och V. Det handlar om en politisk raspolarisering som liknar situationen i USA där de icke-vita minoritetsgrupperna i storstäderna röstar demokratiskt medan den vita majoritetsbefolkningen på landsbygden och i de mindre städerna röstar republikanskt.

Frågan är nu hur denna för svensk del nya rasifierade uppdelning mellan stad och land ska hanteras. För oss handlar det inte om att ställa stad och land mot varandra som om de stod inför diametralt olika utmaningar. De geografiska och demografiska mönstren skiljer sig förvisso åt men samtidigt erfar både de vita invånarna på landsbygden och de icke-vita invånarna i förorten konsekvenserna av att välfärdsstatens institutioner och samhällsekonomins resurser fördelas alltmer ojämnt.

På landsbygden handlar det om skolor som läggs ned, vårdcentraler som försvinner och arbetsplatser som avvecklas. I förorterna tar samma utveckling formen av trångboddhet, skolor med urusla resultat, osäkra anställningar och en offentlig service som inte motsvarar behoven. En nedlagd skola på landsbygden är inte detsamma som en segregerad skola i förorten, men tillsammans säger de något om hur samhällsgemenskapen har försvagats liksom om varför det finns ett missnöje både i glesbygden och i förorten. De vita invånarna i småstäderna upplever att alla resurser går till de mångfaldspräglade storstäderna medan de icke-vita invånarna i miljonprogramsområdena känner sig exkluderade av de välmående innerstadskärnorna och villa- och radhusområdena som domineras av vita invånare.

2026 års val blev vidare det första valet i svensk historia när de icke-vita väljarna avgjorde valutgången. SVT:s vallokalsundersökning pekar nämligen mot att Tidösidan hade segrat om bara de vita majoritetssvenska väljarna hade fått rösta men om enbart de icke-vita väljarna hade haft rösträtt så hade oppositionens seger blivit betydligt mycket större än vad den nu blev och slutat på 67%. I SVT:s undersökning handlar det dels om de respondenter som kryssade i att de själva samt deras far och mor är uppväxta i Sverige samt de som uppgav att de själva eller deras far eller mor är uppväxta utanför Europa.

Dessutom gick valdeltagandet ned på landsbygden och i de mindre kommunerna som domineras av vita invånare, vilket kraftigt missgynnade SD, medan valdeltagandet omvänt gick upp rejält i miljonprogramsområdena som domineras av icke-vita invånare, vilket i sin tur gynnade S och inte minst V som gjorde ett rekordval i dessa områden. Medan många vita arbetarväljare och SD-sympatisörer helt enkelt valde att stanna hemma på valdagen så gick de icke-vita väljarna istället i det närmaste man ur huse för att delta i vad som för dem uppfattades som ett ödesval och de avgjorde därmed oppositionens seger.

Ännu en aspekt av den raspolarisering som kom i dagen i det gångna valet handlar om det växande stödet för högerextrema partier bland många pojkar och unga män, vilka inte verkar kunna föreställa sig ett liv i dagens mångfaldspräglade Sverige. I skolvalet röstade antagligen en bit över fyra procent av de 413 433 högstadie- och gymnasieelever som deltog i valet på partier som Örebropartiet, Alternativ för Sverige och Nordiska motståndsrörelsen och enligt SVT:s vallokalsundersökning uppgav tre procent av de unga männen (18-30 år) som deltog i undersökningen att de röstade på ett övrigt parti. SD tappade hela sju procentenheter av de unga väljarna i årets val och totalt samlade småpartierna som står till höger om SD runt 60 000 röster vilket är mer än någonsin tidigare och det är högst sannolikt att det främst handlar om unga vita män.

Risken för en våldsam radikaliseringsvåg bland en försvarlig del av landets vita pojkar och unga män är helt enkelt för närvarande överhängande med allt vad det kan komma att innebära av högerextrem terrorism, skolattacker och hatbrott.

Efter valet har högersidan yrvaket tvingats att ta in att det nya mångfalds-Sverige nu är en realitet på grund av Tidöpartiernas valförlust. SD-toppar torgför konspirationsteorin om att S har ”massimporterat” de utomeuropeiska invandrarna som ”röstboskap” och talar om ”misstaget” med att tilldela 200 000 invandrare svenskt medborgarskap sedan Kristerssons regering tillträdde på hösten 2022. Och borgerliga röster oroar sig för att högern kommer att få svårt att vinna något mer val i framtiden med tanke på att en så hög andel av väljarkåren numera har utländsk och framför allt utomeuropeisk bakgrund och röstar massivt rött.

Samtidigt behöver högersidan acceptera att det gamla Sverige inte går att återskapa. En politik som ägnar sig åt att utvisa tonåringar och höja återvandringsbidraget är inget annat än en golgatavandring befolkad av högerextrema våldssekter för det vita Sverige kommer nämligen aldrig tillbaka igen.

På vänstersidan heter det gärna att invånarna med utomeuropeisk bakgrund röstade på S och V på grund av att de utgör den nya svenska arbetarklassen men det är ett faktum att en hel del av dessa minoriteter hyser djupt konservativa värderingar vad gäller inte minst synen på könsrelationer, jämställdhet och hbtq-frågor som inte är i samklang med vare sig S’, V:s, MP:s eller C:s partiprogram.

Efter valet behöver de delar av vänstern som är fixerad vid asylfrågan släppa taget om sin besatthet för att komma i takt med tiden. Den generösa flyktingpolitik som gällde fram tills 2015 kommer för det första aldrig mer att komma tillbaka och denna fixering bär för det andra med sig den ironiska baksidan att den samtidigt osynliggör de som redan är här och vidmakthåller bilden av ett fortfarande relativt homogent Sverige.

Vänstersidan behöver nu uppdatera sig och våga sig på en analys som inte bara innefattar klass och kön utan också ras.

Trots den utbredda och starka aversionen mot att dela upp befolkningen utifrån ras, etnicitet, religion och språk och sätta siffror på dessa demografiska grupper så är vi övertygade om att Sverige nu är betjänt av att en gång för alla förstå värdet av att inte bara diskutera och föra statistik om kön, klass, region och ålder. För att kunna förstå den utpräglat rasifierade uppdelningen mellan stad och land och den tilltagande politiska raspolariseringen behöver även vi i Sverige helt enkelt börja sätta siffror på ras, etnicitet, religion och språk i form av det som benämns som jämlikhetsdata och som större delen av världens länder redan praktiserar. Konkret handlar jämlikhetsdata om att regelbundet börja fråga deltagarna i olika undersökningar och enkäter om hur de själva identifierar sig utifrån ras, etnicitet, religion och språk och det på ett både frivilligt och anonymt sätt. Det handlar med andra ord inte om att exempelvis alla svarta personer, alla samer, alla judar eller alla arabisktalande ska registreras i något slags centralt statligt register.

Sådana data behövs och inte minst för att överhuvudtaget kunna utveckla en politik som syftar till att försöka hålla ihop hela landet och ge den en ny riktning inför framtiden bortanför det melankoliska tillstånd som genomsyrade den gångna valrörelsen.

Den 31 december 2025 hade 35,7% av landets invånare någon form av utländsk bakgrund och en klar majoritet av dem hade utomeuropeisk bakgrund och andelen är betydligt högre bland den unga delen av befolkningen. Och i 2026 års val var fler riksdagsväljare än någonsin tidigare utrikes födda – över 17% – och en bra bit över en fjärdedel av hela väljarkåren hade antagligen utländsk bakgrund varav de flesta hade utomeuropeisk bakgrund.

Det går därför inte längre att rygga för den redan existerande supermångfalden och fortsätta att enbart tala om och dela upp befolkningen mellan ”svenskar och invandrare”. Efter 2026 års val är det därför hög tid för både vänster- och högersidan att börja utgå från det Sverige som numera är och inte det som en gång var. Det handlar om det land som härbärgerar västvärldens mest mångfaldspräglade befolkningssammansättning efter USA samtidigt som det är västvärldens mest rassegregerade land och därtill nu också ett av västvärldens mest raspolariserade länder.

Magasinet Para§raf Permalink

Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026

https://www.magasinetparagraf.se/public/230070-nyhetsplock-torsdag-1-oktober-2026-2/

Paragrafs krönikör Bengt Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.

Full text

Paragrafs krönikör Bengt Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-02 06:00:28 (discovered: 2026-10-02 06:01:27) hash: 45fa5397ac9f31660c001747ef9e50201448937e
To 2026-10-02 06:00:28 (discovered: 2026-10-02 06:22:27) hash: 4b56cb6f832476d0ab063558fcea2cf0d17dc2bc
Title
Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026
Description
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.
Content
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.
Old vs new
From
TITLE:
Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026

DESCRIPTION:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.

CONTENT:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.
To
TITLE:
Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026

DESCRIPTION:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.

CONTENT:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.
Magasinet Para§raf Permalink

Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026

https://www.magasinetparagraf.se/public/230070-nyhetsplock-torsdag-1-oktober-2026-2/

Paragrafs krönikör Bengt Sändh, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.

Full text

Paragrafs krönikör Bengt Sändh, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.


History - 2 versions shown

Changes

From 2026-10-02 06:00:28 (discovered: 2026-10-02 06:01:27) hash: 45fa5397ac9f31660c001747ef9e50201448937e
To 2026-10-02 06:00:28 (discovered: 2026-10-02 06:22:27) hash: 4b56cb6f832476d0ab063558fcea2cf0d17dc2bc
Title
Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026
Description
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.
Content
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.
Old vs new
From
TITLE:
Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026

DESCRIPTION:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.

CONTENT:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.
To
TITLE:
Nyhetsplock fredag 2 oktober 2026

DESCRIPTION:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.

CONTENT:
Paragrafs krönikör Bengt Sändh har gått bort, 16-åring åtalas för mord, Medins rättegång skjuts upp och dråpmisstänkt släppt.