En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Analys titel/kontakt: [AUTO] Schemalagda analyser Efterfrågad analysbeskrivning: Automatisk schemaläggning körs (cron-hanterad)
Övergripande teman
Det aktuella nyhetsflödet inom kategorin "Analys och Faktakontroll" visar på flera centrala teman. Många artiklar berör kontroversiella sociala och politiska frågor, inklusive rasism, migrationspolitik och historisk rättvisa. Det finns också en tydlig oro kring desinformation och dess spridning, vilket speglas i rubriker om högerextremism och sociala medier.
Narrativ och retoriska mönster
Artiklarna använder ofta en stark retorik för att skapa känslor och väcka engagemang. Berättelser om "historien som spökar" och "rasister som går bärsärk" skapar en dramatisk bild och syftar till att väcka medvetenhet om nutida konsekvenser av tidigare handlingar. Det finns också en tendens att ifrågasätta myndigheters och institutioners handlingar, vilket framgår av debatten kring SVT:s nedskärningar och den brittiska regeringens kommande ursäkt.
Möjliga beteendemönster över tid
Nyhetsflödet visar en ökning av artiklar som fokuserar på kontroversiella sociala frågor och faktakontroll, vilket kan indikera en ökad medvetenhet och oro bland allmänheten. Det finns också en tendens att olika källor konkurrerar om att förse läsarna med "sanningen" i kontroversiella ämnen, särskilt relaterat till politik och social rättvisa.
Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
Den mest aktiva källan är ETC.se, som publicerat 20 artiklar, och den mest aktiva författaren är identifierad som författare 1 med 6 inlägg. Det noteras även att Hanna Lundquist har bidragit med redigeringar på artiklar kopplade till Journalisten, vilket tyder på en aktiv involvering i att förbättra och faktakontrollera innehållet.
Kort sammanfattning
Dagens analys visar en stark tendens mot att belysa och ifrågasätta sociala och politiska frågor genom en känslomässig och retoriskt laddad framställning. Källor och författare, särskilt ETC.se, spelar en central roll i denna dynamik. Den ökande förekomsten av artiklar kring åtgärder mot desinformation och kritik mot myndigheter tyder på en mer kritisk och aktiv allmänhet.
Referenser:
Analys av tematiska mönster och beteendemönster inom 'Analys och Fakta-Kontroll' för nuvarande ISO-vecka.
Övergripande teman
Denna vecka domineras diskussioner av samhällsfrågor, särskilt kopplade till diskriminering och svaga åtgärder mot dess effekter. "Åtgärderna mot diskriminering har varit otillräckliga" belyser en upplevd misslyckande av myndigheter, medan artiklar som "Författaren om statsministerparets volontärarbetare: 'Exploatering av människor'" indikerar en djup oro kring sociala ojämlikheter.
Narrativ och retoriska mönster
Det upprepas en retorik som starkt kritiserar politikers och institutioners agerande. Att använda exempel på individuella upplevelser ger en personlig dimension till diskussionen kring diskriminering och utnyttjande. Samtidigt observeras en blandning av humor och kritik i artiklar kring mer lättsamma ämnen, exempelvis i rapporten om Trump.
Möjliga beteendemönster över tid
Analysen av beteendemönster visar en ökning av artiklar som ifrågasätter traditionella normer och förhållanden. Det ställs frågor kring de populära narrativen relaterad till politisk och social rättvisa, vilket tyder på att fler skribenter intresserar sig för att belysa dessa problem.
Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
ETC.se är den mest aktiva källan denna vecka, med 21 publiceringar. De mest aktiva författarna inkluderar "2" och "Para§rafs Redaktion". Det finns också ett mönster av redigering, där 6 inlägg har redigerats, vilket tyder på att innehållet kontinuerligt uppdateras för att säkerställa korrekthet och relevans.
Kort sammanfattning
Den aktuella veckan präglas av en stark fokus på sociala rättviserelaterade teman, med kritiska synpunkter på myndigheternas insatser mot diskriminering samt frågor kring politisk integritet. Analysen visar en kontinuerlig strävan hos skribenter att gräva djupare i dessa frågor, vilket ger en känsla av att medvetenheten och debatten kring social rättvisa ökar.
Referenser:
Analys titel/kontekst: [AUTO] Schemalagd analys
Begärd analysbeskrivning: Automatisk schemaläggning (cron-hanterad)
Huvudteman
I den aktuella perioden framträdde flera centrala teman, däribland frågor om jämlikhet inom vården, pensionsinkomster för utlandsfödda, och nya förslag relaterade till byggande vid vatten. Specifikt berördes politiska och sociala frågor, inklusive diskussioner om Israel och Palestina, samt analyser av påståenden kopplade till offentlig figur som Donald Trump.
Narrativ och retoriska mönster
Det finns en starkt framträdande retorik kring rättvisa och jämlikhet, särskilt i artiklar som Sverige på väg bort från jämlik vård och Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster. Dessa artiklar använder känslomässigt laddade argument för att belysa samhälleliga orättvisor. Narrativet kring Trump kretsar omkring avvisande av felaktiga eller överdrivna påståenden, vilket speglas i artiklar som Don't fall for claim Trump is selling 'Rump' watches in mid-2026.
Aktivitets- och beteendemönster över tid
Analysen visar att det har varit en konsekvent mediebevakning under månaden, med en särskild topp av aktivitet kring sociala frågor. Artiklar relaterade till Trump och hans påstådda utgifter eller investeringar har också skapat diskussioner, vilket antyder en högre nivå av intresse och engagemang kring politiska frågor.
Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
ETC.se var den mest aktiva källan med 17 inlägg, följt av Snopes.com och Proletären. Bland författarna framträdde enskilda personer som 1 och Jesper Bengtsson med flera inlägg. En ökning i redigeringar påverkade artiklar från Journalisten, vilket visar på ett engagemang i att upprätthålla kvalitet och noggrannhet i publicerade uppgifter.
Kort sammanfattning
Under den aktuella perioden har analys- och faktagranskningskategorin visat på en stark närvaro av sociala och politiska frågor, med betoning på jämlikhet och faktakoll gällande påståenden. Källorna har varit aktiva i att informera och utmana desinformation, vilket är centralt för det pågående samtalet i svensk media. Det är uppenbart att intresset för faktagranskning är högre än någonsin i en tid präglad av osäkerhet och snabba nyheter.
Referenser:
Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Sverige på väg bort från jämlik vård
Don't fall for claim Trump is selling 'Rump' watches in mid-2026
Is Trump spending millions in taxpayer funds to cover horse statues in gold?
Friskolornas eget förslag till skolpeng: ”Ingen ska få en krona de inte har rätt till”
IF Metalls strategi ser återigen ut att misslyckas
Were Driscoll's strawberries confirmed to cause cancer? Posts exaggerate pesticide test results
Förslag: Fler ska kunna bygga och bo vid vatten
Läkaren Lea om livet efter transitionen: ”Ingen lyssnar på en som kvinna”
No entries in selected period.
Flera vänsterpartistiska kommunpolitiker har strukits från listorna till valet efter att Expressen avslöjat att de hyllat terrorgrupper som Hamas, Al-Qaida och Hizbollah. Centerpartiets Hannes Hervieu menar att detta visar att Vänsterpartiet inte är regeringsdugligt. Men V-toppen Samuel Gonzalez Westling slår tillbaka. – Det är en helt barock slutsats att dra. Särskilt om man tittar på vilken historia Centerpartiet har, säger han till Dagens ETC.
Flera vänsterpartistiska kommunpolitiker har strukits från listorna till valet efter att Expressen avslöjat att de hyllat terrorgrupper som Hamas, Al-Qaida och Hizbollah. Centerpartiets Hannes Hervieu menar att detta visar att Vänsterpartiet inte är regeringsdugligt. Men V-toppen Samuel Gonzalez Westling slår tillbaka. – Det är en helt barock slutsats att dra. Särskilt om man tittar på vilken historia Centerpartiet har, säger han till Dagens ETC.
Blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna.
Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Det tycker Jon Andersson som har sett ”Couture”, med Angelina Jolie i en av huvudrollerna.
Modebranschen är ett tacksamt ämne att skildra på film. För bara någon månad sedan kom ”Djävulen bär Prada 2”, uppföljaren till succéfilmen med samma namn med Meryl Streep och Anne Hathaway i huvudrollerna. Alice Winocours ”Couture” är en mer lågmäld version på samma tema.
I filmen får vi följa tre kvinnor under modeveckan i Paris. Maxine (Angelina Jolie) är en amerikansk filmregissör som kommer till Paris för att filma en stor modeshow. Huvudrollen i både filmen och modeshowen har Ada (Anyier Anei), ett nytt stjärnskott på modehimlen. Samtidigt verkar makeupartisten Angèle (Ella Rumpf) i bakgrunden och ser till att modellerna ska vara så presentabla som möjligt.
Ella Rumpf som makeupartisten Angèle och Anyier Anei som modellen Ada. Foto: Noble Entertainment
De tre kvinnorna brottas alla med olika problem. Allvarligast är det för Maxine, som efter ankomsten till Paris får veta att hon lider av bröstcancer. Ada, född i Sydsudan, hoppas att modelljobbet ska leda till att hon ska kunna skapa en bättre framtid för sig och sin familj. Men det finns komplikationer. Pappan vet till exempel inte om att hon tagit jobbet som modell. Angèle lever å sin sida med författardrömmar, men får snart känna på hur tufft det kan vara för en ung aspirerande författare.
Att berätta flera parallella historier på det här sättet kan absolut fungera. Dardennebrödernas senaste film ”Unga mödrar” är ett utmärkt exempel på hur det går att skapa ett djup i många karaktärer med olika sidohistorier. I ”Couture” funkar det inte lika bra. Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Med Jolies karaktär funkar det lite bättre, men även där känns det som att vi hade behövt mer tid för en fördjupad karaktärsutveckling.
Det är lite synd. Alla tre historierna har potential. Jag hade dock velat veta mer om kvinnorna för att få ett riktigt karaktärsdjup. Nu blir det tyvärr lite för ytligt, vilket gör att filmen aldrig riktigt grabbar tag i mig. Filmen snuddar vid en trea, men lyckas aldrig riktigt nå dit.
Jon Andersson
”Couture” har premiär på fredag den 5 juni.
Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Film om modebranschen saknar karaktärsdjup DESCRIPTION: Blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Couture Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Det tycker Jon Andersson som har sett det ”Couture”, med Angelina Jolie i en av huvudrollerna. Modebranschen är ett tacksamt ämne att skildra på film. För bara någon månad sedan kom ”Djävulen bär Prada 2”, uppföljaren till succéfilmen med samma namn med Meryl Streep och Anne Hathaway i huvudrollerna. Alice Winocours ”Couture” är en mer lågmäld version på samma tema. Får följa tre kvinnor I filmen får vi följa tre kvinnor under modeveckan i Paris. Maxine (Angelina Jolie) är en amerikansk filmregissör som kommer till Paris för att filma en stor modeshow. Huvudrollen i både filmen och modeshowen har Ada (Anyier Anei), ett nytt stjärnskott på modehimlen. Samtidigt verkar makeupartisten Angèle (Ella Rumpf) i bakgrunden och ser till att modellerna ska vara så representabla som möjligt. Ella Rumpf som makeupartisten Angèle och Anyier Anei som modellen Ada. Foto: Noble Entertainment De tre kvinnorna brottas alla med olika problem. Allvarligast är det för Maxine, som efter ankomsten till Paris får veta att hon lider av bröstcancer. Ada, född i Sydsudan, hoppas att modelljobbet ska leda till att hon ska kunna skapa en bättre framtid för sig och sin familj. Men det finns komplikationer. Pappan vet till exempel inte om att hon tagit jobbet som modell. Angèle lever å sin sida med författardrömmar, men får snart känna på hur tufft det kan vara för en ung aspirerande författare. Kort och sporadiskt Att berätta flera parallella historier på det här sättet kan absolut fungera. Dardennebrödernas senaste film ”Unga mödrar” är ett utmärkt exempel på hur det går att skapa ett djup i många karaktärer med olika sidohistorier. I ”Couture” funkar det inte lika bra. Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Med Jolies karaktär funkar det lite bättre, men även där känns det som att vi hade behövt mer tid för en fördjupad karaktärsutveckling. Det är lite synd. Alla tre historierna har potential. Jag hade dock velat veta mer om kvinnorna för att få ett riktigt karaktärsdjup. Nu blir det tyvärr lite för ytligt, vilket gör att filmen aldrig riktigt grabbar tag i mig. Filmen snuddar vid en trea, men lyckas aldrig riktigt nå dit. Jon Andersson Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Film om modebranschen saknar karaktärsdjup DESCRIPTION: Blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Couture Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Det tycker Jon Andersson som har sett ”Couture”, med Angelina Jolie i en av huvudrollerna. Modebranschen är ett tacksamt ämne att skildra på film. För bara någon månad sedan kom ”Djävulen bär Prada 2”, uppföljaren till succéfilmen med samma namn med Meryl Streep och Anne Hathaway i huvudrollerna. Alice Winocours ”Couture” är en mer lågmäld version på samma tema. Får följa tre kvinnor I filmen får vi följa tre kvinnor under modeveckan i Paris. Maxine (Angelina Jolie) är en amerikansk filmregissör som kommer till Paris för att filma en stor modeshow. Huvudrollen i både filmen och modeshowen har Ada (Anyier Anei), ett nytt stjärnskott på modehimlen. Samtidigt verkar makeupartisten Angèle (Ella Rumpf) i bakgrunden och ser till att modellerna ska vara så presentabla som möjligt. Ella Rumpf som makeupartisten Angèle och Anyier Anei som modellen Ada. Foto: Noble Entertainment De tre kvinnorna brottas alla med olika problem. Allvarligast är det för Maxine, som efter ankomsten till Paris får veta att hon lider av bröstcancer. Ada, född i Sydsudan, hoppas att modelljobbet ska leda till att hon ska kunna skapa en bättre framtid för sig och sin familj. Men det finns komplikationer. Pappan vet till exempel inte om att hon tagit jobbet som modell. Angèle lever å sin sida med författardrömmar, men får snart känna på hur tufft det kan vara för en ung aspirerande författare. Kort och sporadiskt Att berätta flera parallella historier på det här sättet kan absolut fungera. Dardennebrödernas senaste film ”Unga mödrar” är ett utmärkt exempel på hur det går att skapa ett djup i många karaktärer med olika sidohistorier. I ”Couture” funkar det inte lika bra. Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Med Jolies karaktär funkar det lite bättre, men även där känns det som att vi hade behövt mer tid för en fördjupad karaktärsutveckling. Det är lite synd. Alla tre historierna har potential. Jag hade dock velat veta mer om kvinnorna för att få ett riktigt karaktärsdjup. Nu blir det tyvärr lite för ytligt, vilket gör att filmen aldrig riktigt grabbar tag i mig. Filmen snuddar vid en trea, men lyckas aldrig riktigt nå dit. Jon Andersson ”Couture” har premiär på fredag den 5 juni. Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
Blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna.
Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Det tycker Jon Andersson som har sett det ”Couture”, med Angelina Jolie i en av huvudrollerna.
Modebranschen är ett tacksamt ämne att skildra på film. För bara någon månad sedan kom ”Djävulen bär Prada 2”, uppföljaren till succéfilmen med samma namn med Meryl Streep och Anne Hathaway i huvudrollerna. Alice Winocours ”Couture” är en mer lågmäld version på samma tema.
I filmen får vi följa tre kvinnor under modeveckan i Paris. Maxine (Angelina Jolie) är en amerikansk filmregissör som kommer till Paris för att filma en stor modeshow. Huvudrollen i både filmen och modeshowen har Ada (Anyier Anei), ett nytt stjärnskott på modehimlen. Samtidigt verkar makeupartisten Angèle (Ella Rumpf) i bakgrunden och ser till att modellerna ska vara så representabla som möjligt.
Ella Rumpf som makeupartisten Angèle och Anyier Anei som modellen Ada. Foto: Noble Entertainment
De tre kvinnorna brottas alla med olika problem. Allvarligast är det för Maxine, som efter ankomsten till Paris får veta att hon lider av bröstcancer. Ada, född i Sydsudan, hoppas att modelljobbet ska leda till att hon ska kunna skapa en bättre framtid för sig och sin familj. Men det finns komplikationer. Pappan vet till exempel inte om att hon tagit jobbet som modell. Angèle lever å sin sida med författardrömmar, men får snart känna på hur tufft det kan vara för en ung aspirerande författare.
Att berätta flera parallella historier på det här sättet kan absolut fungera. Dardennebrödernas senaste film ”Unga mödrar” är ett utmärkt exempel på hur det går att skapa ett djup i många karaktärer med olika sidohistorier. I ”Couture” funkar det inte lika bra. Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Med Jolies karaktär funkar det lite bättre, men även där känns det som att vi hade behövt mer tid för en fördjupad karaktärsutveckling.
Det är lite synd. Alla tre historierna har potential. Jag hade dock velat veta mer om kvinnorna för att få ett riktigt karaktärsdjup. Nu blir det tyvärr lite för ytligt, vilket gör att filmen aldrig riktigt grabbar tag i mig. Filmen snuddar vid en trea, men lyckas aldrig riktigt nå dit.
Jon Andersson
Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Film om modebranschen saknar karaktärsdjup DESCRIPTION: Blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Couture Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Det tycker Jon Andersson som har sett det ”Couture”, med Angelina Jolie i en av huvudrollerna. Modebranschen är ett tacksamt ämne att skildra på film. För bara någon månad sedan kom ”Djävulen bär Prada 2”, uppföljaren till succéfilmen med samma namn med Meryl Streep och Anne Hathaway i huvudrollerna. Alice Winocours ”Couture” är en mer lågmäld version på samma tema. Får följa tre kvinnor I filmen får vi följa tre kvinnor under modeveckan i Paris. Maxine (Angelina Jolie) är en amerikansk filmregissör som kommer till Paris för att filma en stor modeshow. Huvudrollen i både filmen och modeshowen har Ada (Anyier Anei), ett nytt stjärnskott på modehimlen. Samtidigt verkar makeupartisten Angèle (Ella Rumpf) i bakgrunden och ser till att modellerna ska vara så representabla som möjligt. Ella Rumpf som makeupartisten Angèle och Anyier Anei som modellen Ada. Foto: Noble Entertainment De tre kvinnorna brottas alla med olika problem. Allvarligast är det för Maxine, som efter ankomsten till Paris får veta att hon lider av bröstcancer. Ada, född i Sydsudan, hoppas att modelljobbet ska leda till att hon ska kunna skapa en bättre framtid för sig och sin familj. Men det finns komplikationer. Pappan vet till exempel inte om att hon tagit jobbet som modell. Angèle lever å sin sida med författardrömmar, men får snart känna på hur tufft det kan vara för en ung aspirerande författare. Kort och sporadiskt Att berätta flera parallella historier på det här sättet kan absolut fungera. Dardennebrödernas senaste film ”Unga mödrar” är ett utmärkt exempel på hur det går att skapa ett djup i många karaktärer med olika sidohistorier. I ”Couture” funkar det inte lika bra. Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Med Jolies karaktär funkar det lite bättre, men även där känns det som att vi hade behövt mer tid för en fördjupad karaktärsutveckling. Det är lite synd. Alla tre historierna har potential. Jag hade dock velat veta mer om kvinnorna för att få ett riktigt karaktärsdjup. Nu blir det tyvärr lite för ytligt, vilket gör att filmen aldrig riktigt grabbar tag i mig. Filmen snuddar vid en trea, men lyckas aldrig riktigt nå dit. Jon Andersson Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Film om modebranschen saknar karaktärsdjup DESCRIPTION: Blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Couture Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Det tycker Jon Andersson som har sett ”Couture”, med Angelina Jolie i en av huvudrollerna. Modebranschen är ett tacksamt ämne att skildra på film. För bara någon månad sedan kom ”Djävulen bär Prada 2”, uppföljaren till succéfilmen med samma namn med Meryl Streep och Anne Hathaway i huvudrollerna. Alice Winocours ”Couture” är en mer lågmäld version på samma tema. Får följa tre kvinnor I filmen får vi följa tre kvinnor under modeveckan i Paris. Maxine (Angelina Jolie) är en amerikansk filmregissör som kommer till Paris för att filma en stor modeshow. Huvudrollen i både filmen och modeshowen har Ada (Anyier Anei), ett nytt stjärnskott på modehimlen. Samtidigt verkar makeupartisten Angèle (Ella Rumpf) i bakgrunden och ser till att modellerna ska vara så presentabla som möjligt. Ella Rumpf som makeupartisten Angèle och Anyier Anei som modellen Ada. Foto: Noble Entertainment De tre kvinnorna brottas alla med olika problem. Allvarligast är det för Maxine, som efter ankomsten till Paris får veta att hon lider av bröstcancer. Ada, född i Sydsudan, hoppas att modelljobbet ska leda till att hon ska kunna skapa en bättre framtid för sig och sin familj. Men det finns komplikationer. Pappan vet till exempel inte om att hon tagit jobbet som modell. Angèle lever å sin sida med författardrömmar, men får snart känna på hur tufft det kan vara för en ung aspirerande författare. Kort och sporadiskt Att berätta flera parallella historier på det här sättet kan absolut fungera. Dardennebrödernas senaste film ”Unga mödrar” är ett utmärkt exempel på hur det går att skapa ett djup i många karaktärer med olika sidohistorier. I ”Couture” funkar det inte lika bra. Det blir så kort och sporadiskt att vi aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Med Jolies karaktär funkar det lite bättre, men även där känns det som att vi hade behövt mer tid för en fördjupad karaktärsutveckling. Det är lite synd. Alla tre historierna har potential. Jag hade dock velat veta mer om kvinnorna för att få ett riktigt karaktärsdjup. Nu blir det tyvärr lite för ytligt, vilket gör att filmen aldrig riktigt grabbar tag i mig. Filmen snuddar vid en trea, men lyckas aldrig riktigt nå dit. Jon Andersson ”Couture” har premiär på fredag den 5 juni. Inlägget Film om modebranschen saknar karaktärsdjup dök först upp på Dagens Arena.
Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap om SCB:s stora partisympatiundersökning.
Inlägget “SCB:s mätning är en väldig besvikelse för Liberalerna” dök först upp på Dagens Arena.
Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet om SCB:s stora partisympatiundersökning som släpptes på torsdagsmorgonen.
Gäst: Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet
Programledare: Jon Andersson
Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.
Inlägget “SCB:s mätning är en väldig besvikelse för Liberalerna” dök först upp på Dagens Arena.
Ulrika Hyllert reagerar starkt på att SVT bjudit in en aktivist som trakasserar journalister till ett underhållningsprogram. – Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet, säger hon. SVT:s ansvariga utgivare duckar intervju.
”Perfekt tillfälle att förfölja och trakassera SVT-journalister då när han bjuds in i huset av dem själva”, skriver Aftonbladets Eric Rosén på Bluesky om nyheten att den högerextrema aktivisten Nick Alinia är ny panelist i SVT:s humorprogram Invandrare för svenska, IFS, som Dagens ETC avslöjade på onsdagen.
Reaktionerna på nyheten har varit många. ”Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio”, undrar till exempel DN:s ledarskribent Lisa Magnusson. Elaf Ali, som var med och startade IFS och dess redaktör i två säsonger, skriver i en kritisk text att ”radikala åsikter existerar i demokratier – det är inte det som är poängen. Det handlar om SVT och programmets ledning. SVT verkar ha glömt vad public service faktiskt är till för”.
Professorn i journalistik Jesper Strömbäck undrar om SVT ”helt tappat kompassen”.
– Att bjuda in extremister rimmar väldigt illa med kravet på public service att programutbudet ska ”präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det bidrar också till att legitimera och normalisera extrema aktörer och deras åsikter, vilket inte kan anses ingå i public service uppdrag. Om public service gör detta för att tillmötesgå grupper som står långt till höger och som har lägre förtroende för SVT är det knappast en väg till framgång, men riskerar att sänka förtroendet hos grupper som i dagsläget har stort förtroende för SVT, säger Jesper Strömbäck i en kommentar till Journalisten.
Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert brukar ”bita sig i tungan” och inte kommentera gäster eller intervjuade i olika medier. Men den här gången går inte det, säger hon.
– Jag trodde först att det var ett skämt. Jag tycker att det är ofattbart hur man kan bjuda in honom till ett underhållningsprogram. Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet. Han är känd i mediebranschen och på andra håll för att han trakasserar och förföljer journalister och hbtq-personer. Han använder bland annat sin videoaktivism på ett väldigt obehagligt sätt, säger hon.
Ulrika Hyllert vill inte sätta en ideologisk stämpel på Alinia.
– Men utifrån hur han uttrycker sig drar många slutsatsen att han är högerextrem, och spelar i händerna på högerextrema och nynazister. Självklart ska även Nick Alinia kunna använda sin yttrandefrihet, man ska kunna bli intervjuad i medier till exempel. Men inte vara gäst i ett underhållningsprogram.
IFS är ett program med högt i tak.
– Det ska kunna testa gränserna, såklart ska man kunna vara frispråkig. Men det här blir ett legitimerande av en person som uttrycker sig högerextremt och beter sig väldigt problematiskt mot journalister och andra grupper i samhället. På svenska redaktioner finns en daglig diskussion kring hur man hanterar konfrontationer av Nick Alinia och Christian Peterson – som är en säkerhetsrisk, det är tyvärr en ny typ av arbetsmiljöfråga, säger Ulrika Hyllert.
SVT:s ansvariga utgivare Helena Olsson har sedan igår duckat intervju med Journalisten. IFS exekutiva producent Michael Lindgren säger till Dagens ETC att Alinia inte är dömd för något brott.
– Jag tycker att SVT:s förklaring är intellektuellt slapp. Jag har aldrig hört det argumentet förut, det går att vara högst olämplig i ett underhållningsprogram trots att man inte är dömd för brott. Någonstans behöver man dra gränsen, säger Ulrika Hyllert.
Michael Lindgren säger också till ETC: ”Vad jag vet är Nick Alinia invandringskritisk och inte invandrarkritisk. Det är två helt olika saker. Det sistnämnda är rasism”.
Nick Alinia skriver till Kvartal att han fortfarande är kritisk till public service men: ”Att jag är med i ett humorprogram på SVT är både till min fördel och till fördel för hela den politiska sida jag står på. Det flyttar den politiska debatten i rätt riktning.”
Alinia avvisar i Kvartal också Dagens ETC:s uppgifter om att han i ett videoklipp gör en vit makt-hälsning och önskar låten Ausländer raus av en DJ. ”Det är rakt av en lögn. De säger även att jag attackerar och trakasserar vilket såklart inte heller stämmer”, skriver Alinia till Kvartal.
IFS görs av produktionsbolaget Nexiko, men spelas in på SVT.
– Det finns flera frågor att ställa kring om man som anställd eller frilans ska behöva medverka i den här produktionen, menar Ulrika Hyllert, som noterat att andra medverkande hoppat av produktionen efter nyheten om Nick Alinia.
Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser, konstaterar att public service måste kunna spegla kontroversiella åsikter
– Men det är en annan sak om en person har byggt sin plattform på att söka upp, filma, hänga ut eller pressa journalister och meningsmotståndare. Trakasserier av journalister är inte debatt. Det är en attack på människors möjlighet att utföra sitt arbete. Om SVT väljer att låta en sådan person medverka i sitt program krävs en tydlig publicistisk idé. Annars finns en risk att metoder som innebär att journalister skräms, pressas eller hängs ut normaliseras. För Reportrar utan gränser är det viktigaste att journalister ska kunna bevaka demonstrationer, makthavare och politiska miljöer utan att bli måltavlor för uthängningar, säger Erik Larsson.
Niko Ago är centralt huvudskyddsombud på SVT. Han uppgav på onsdagen att han inte hunnit prata med ansvarig chef på SVT om Alinias närvaro i SVT-huset:
– Men ur mitt perspektiv som SVT:s centrala Huvudarbetsmiljöombud är det naturligtvis viktigt att säkerställa att våra medarbetare inte riskerar att utsättas för kränkande beteenden, förolämpningar eller någon form av diskriminering.
Journalisten har sedan onsdag eftermiddag försökt få svar från Helena Olsson, ansvarig utgivare för IFS. Frågorna som vi har ställt:
Hur har ni resonerat kring att Nick Alinia gjort sig känd som en person som trakasserar och hänger ut journalister?
Hur säkerställer ni att journalister och medarbetare på SVT inte blir konfronterade eller filmade när han befinner sig i SVT:s lokaler?
Har det kommit några interna reaktioner från medarbetare som du känner till?
SVT:s presschef Camilla Hagert svarar i ett mejl:
”Säkerheten kring inspelningen av IFS är rigorös, det är den alltid. Medverkande får inte och kan inte röra sig utanför inspelningsplatsen. Inga interna reaktioner från helgens inspelningar har nått mig.”
TITLE: Journalistförbundet riktar skarp kritik mot SVT: ”Trodde det var ett skämt” DESCRIPTION: Ulrika Hyllert reagerar starkt på att SVT bjudit in en aktivist som trakasserar journalister till ett underhållningsprogram. – Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet, säger hon. SVT:s ansvariga utgivare duckar intervju. CONTENT: ”Perfekt tillfälle att förfölja och trakassera SVT-journalister då när han bjuds in i huset av dem själva”, skriver Aftonbladets Eric Rosén på Bluesky om nyheten att den högerextrema aktivisten Nick Alinia är ny panelist i SVT:s humorprogram Invandrare för svenska, IFS, som Dagens ETC avslöjade på onsdagen. Reaktionerna på nyheten har varit många. ”Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio”, undrar till exempel DN:s ledarskribent Lisa Magnusson. Professorn i journalistik Jesper Strömbäck undrar om SVT ”helt tappat kompassen”. – Att bjuda in extremister rimmar väldigt illa med kravet på public service att programutbudet ska ”präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det bidrar också till att legitimera och normalisera extrema aktörer och deras åsikter, vilket inte kan anses ingå i public service uppdrag. Om public service gör detta för att tillmötesgå grupper som står långt till höger och som har lägre förtroende för SVT är det knappast en väg till framgång, men riskerar att sänka förtroendet hos grupper som i dagsläget har stort förtroende för SVT, säger Jesper Strömbäck i en kommentar till Journalisten. Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert brukar ”bita sig i tungan” och inte kommentera gäster eller intervjuade i olika medier. Men den här gången går inte det, säger hon. – Jag trodde först att det var ett skämt. Jag tycker att det är ofattbart hur man kan bjuda in honom till ett underhållningsprogram. Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet. Han är känd i mediebranschen och på andra håll för att han trakasserar och förföljer journalister och hbtq-personer. Han använder bland annat sin videoaktivism på ett väldigt obehagligt sätt, säger hon. Ulrika Hyllert vill inte sätta en ideologisk stämpel på Alinia. – Men utifrån hur han uttrycker sig drar många slutsatsen att han är högerextrem, och spelar i händerna på högerextrema och nynazister. Självklart ska även Nick Alinia kunna använda sin yttrandefrihet, man ska kunna bli intervjuad i medier till exempel. Men inte vara gäst i ett underhållningsprogram. IFS är ett program med högt i tak. – Det ska kunna testa gränserna, såklart ska man kunna vara frispråkig. Men det här blir ett legitimerande av en person som uttrycker sig högerextremt och beter sig väldigt problematiskt mot journalister och andra grupper i samhället. På svenska redaktioner finns en daglig diskussion kring hur man hanterar konfrontationer av Nick Alinia och Christian Peterson – som är en säkerhetsrisk, det är tyvärr en ny typ av arbetsmiljöfråga, säger Ulrika Hyllert. SVT:s ansvariga utgivare Helena Olsson har sedan igår duckat intervju med Journalisten. IFS exekutiva producent Michael Lindgren säger till Dagens ETC att Alinia inte är dömd för något brott. – Jag tycker att SVT:s förklaring är intellektuellt slapp. Jag har aldrig hört det argumentet förut, det går att vara högst olämplig i ett underhållningsprogram trots att man inte är dömd för brott. Någonstans behöver man dra gränsen, säger Ulrika Hyllert. Michael Lindgren säger också till ETC: ”Vad jag vet är Nick Alinia invandringskritisk och inte invandrarkritisk. Det är två helt olika saker. Det sistnämnda är rasism”. Nick Alinia skriver till Kvartal att han fortfarande är kritisk till public service men: ”Att jag är med i ett humorprogram på SVT är både till min fördel och till fördel för hela den politiska sida jag står på. Det flyttar den politiska debatten i rätt riktning.” Alinia avvisar i Kvartal också Dagens ETC:s uppgifter om att han i ett videoklipp gör en vit makt-hälsning och önskar låten Ausländer raus av en DJ. ”Det är rakt av en lögn. De säger även att jag attackerar och trakasserar vilket såklart inte heller stämmer”, skriver Alinia till Kvartal. IFS görs av produktionsbolaget Nexiko, men spelas in på SVT. – Det finns flera frågor att ställa kring om man som anställd eller frilans ska behöva medverka i den här produktionen, menar Ulrika Hyllert, som noterat att andra medverkande hoppat av produktionen efter nyheten om Nick Alinia. Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser, konstaterar att public service måste kunna spegla kontroversiella åsikter – Men det är en annan sak om en person har byggt sin plattform på att söka upp, filma, hänga ut eller pressa journalister och meningsmotståndare. Trakasserier av journalister är inte debatt. Det är en attack på människors möjlighet att utföra sitt arbete. Om SVT väljer att låta en sådan person medverka i sitt program krävs en tydlig publicistisk idé. Annars finns en risk att metoder som innebär att journalister skräms, pressas eller hängs ut normaliseras. För Reportrar utan gränser är det viktigaste att journalister ska kunna bevaka demonstrationer, makthavare och politiska miljöer utan att bli måltavlor för uthängningar, säger Erik Larsson. Niko Ago är centralt huvudskyddsombud på SVT. Han uppgav på onsdagen att han inte hunnit prata med ansvarig chef på SVT om Alinias närvaro i SVT-huset: – Men ur mitt perspektiv som SVT:s centrala Huvudarbetsmiljöombud är det naturligtvis viktigt att säkerställa att våra medarbetare inte riskerar att utsättas för kränkande beteenden, förolämpningar eller någon form av diskriminering. Journalisten har sedan onsdag eftermiddag försökt få svar från Helena Olsson, ansvarig utgivare för IFS. Frågorna som vi har ställt: Hur har ni resonerat kring att Nick Alinia gjort sig känd som en person som trakasserar och hänger ut journalister? Hur säkerställer ni att journalister och medarbetare på SVT inte blir konfronterade eller filmade när han befinner sig i SVT:s lokaler? Har det kommit några interna reaktioner från medarbetare som du känner till? SVT:s presschef Camilla Hagert svarar i ett mejl: ”Säkerheten kring inspelningen av IFS är rigorös, det är den alltid. Medverkande får inte och kan inte röra sig utanför inspelningsplatsen. Inga interna reaktioner från helgens inspelningar har nått mig. ”
TITLE: Journalistförbundet riktar skarp kritik mot SVT: ”Trodde det var ett skämt” DESCRIPTION: Ulrika Hyllert reagerar starkt på att SVT bjudit in en aktivist som trakasserar journalister till ett underhållningsprogram. – Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet, säger hon. SVT:s ansvariga utgivare duckar intervju. CONTENT: ”Perfekt tillfälle att förfölja och trakassera SVT-journalister då när han bjuds in i huset av dem själva”, skriver Aftonbladets Eric Rosén på Bluesky om nyheten att den högerextrema aktivisten Nick Alinia är ny panelist i SVT:s humorprogram Invandrare för svenska, IFS, som Dagens ETC avslöjade på onsdagen. Reaktionerna på nyheten har varit många. ”Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio”, undrar till exempel DN:s ledarskribent Lisa Magnusson. Elaf Ali, som var med och startade IFS och dess redaktör i två säsonger, skriver i en kritisk text att ”radikala åsikter existerar i demokratier – det är inte det som är poängen. Det handlar om SVT och programmets ledning. SVT verkar ha glömt vad public service faktiskt är till för”. Professorn i journalistik Jesper Strömbäck undrar om SVT ”helt tappat kompassen”. – Att bjuda in extremister rimmar väldigt illa med kravet på public service att programutbudet ska ”präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det bidrar också till att legitimera och normalisera extrema aktörer och deras åsikter, vilket inte kan anses ingå i public service uppdrag. Om public service gör detta för att tillmötesgå grupper som står långt till höger och som har lägre förtroende för SVT är det knappast en väg till framgång, men riskerar att sänka förtroendet hos grupper som i dagsläget har stort förtroende för SVT, säger Jesper Strömbäck i en kommentar till Journalisten. Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert brukar ”bita sig i tungan” och inte kommentera gäster eller intervjuade i olika medier. Men den här gången går inte det, säger hon. – Jag trodde först att det var ett skämt. Jag tycker att det är ofattbart hur man kan bjuda in honom till ett underhållningsprogram. Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet. Han är känd i mediebranschen och på andra håll för att han trakasserar och förföljer journalister och hbtq-personer. Han använder bland annat sin videoaktivism på ett väldigt obehagligt sätt, säger hon. Ulrika Hyllert vill inte sätta en ideologisk stämpel på Alinia. – Men utifrån hur han uttrycker sig drar många slutsatsen att han är högerextrem, och spelar i händerna på högerextrema och nynazister. Självklart ska även Nick Alinia kunna använda sin yttrandefrihet, man ska kunna bli intervjuad i medier till exempel. Men inte vara gäst i ett underhållningsprogram. IFS är ett program med högt i tak. – Det ska kunna testa gränserna, såklart ska man kunna vara frispråkig. Men det här blir ett legitimerande av en person som uttrycker sig högerextremt och beter sig väldigt problematiskt mot journalister och andra grupper i samhället. På svenska redaktioner finns en daglig diskussion kring hur man hanterar konfrontationer av Nick Alinia och Christian Peterson – som är en säkerhetsrisk, det är tyvärr en ny typ av arbetsmiljöfråga, säger Ulrika Hyllert. SVT:s ansvariga utgivare Helena Olsson har sedan igår duckat intervju med Journalisten. IFS exekutiva producent Michael Lindgren säger till Dagens ETC att Alinia inte är dömd för något brott. – Jag tycker att SVT:s förklaring är intellektuellt slapp. Jag har aldrig hört det argumentet förut, det går att vara högst olämplig i ett underhållningsprogram trots att man inte är dömd för brott. Någonstans behöver man dra gränsen, säger Ulrika Hyllert. Michael Lindgren säger också till ETC: ”Vad jag vet är Nick Alinia invandringskritisk och inte invandrarkritisk. Det är två helt olika saker. Det sistnämnda är rasism”. Nick Alinia skriver till Kvartal att han fortfarande är kritisk till public service men: ”Att jag är med i ett humorprogram på SVT är både till min fördel och till fördel för hela den politiska sida jag står på. Det flyttar den politiska debatten i rätt riktning.” Alinia avvisar i Kvartal också Dagens ETC:s uppgifter om att han i ett videoklipp gör en vit makt-hälsning och önskar låten Ausländer raus av en DJ. ”Det är rakt av en lögn. De säger även att jag attackerar och trakasserar vilket såklart inte heller stämmer”, skriver Alinia till Kvartal. IFS görs av produktionsbolaget Nexiko, men spelas in på SVT. – Det finns flera frågor att ställa kring om man som anställd eller frilans ska behöva medverka i den här produktionen, menar Ulrika Hyllert, som noterat att andra medverkande hoppat av produktionen efter nyheten om Nick Alinia. Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser, konstaterar att public service måste kunna spegla kontroversiella åsikter – Men det är en annan sak om en person har byggt sin plattform på att söka upp, filma, hänga ut eller pressa journalister och meningsmotståndare. Trakasserier av journalister är inte debatt. Det är en attack på människors möjlighet att utföra sitt arbete. Om SVT väljer att låta en sådan person medverka i sitt program krävs en tydlig publicistisk idé. Annars finns en risk att metoder som innebär att journalister skräms, pressas eller hängs ut normaliseras. För Reportrar utan gränser är det viktigaste att journalister ska kunna bevaka demonstrationer, makthavare och politiska miljöer utan att bli måltavlor för uthängningar, säger Erik Larsson. Niko Ago är centralt huvudskyddsombud på SVT. Han uppgav på onsdagen att han inte hunnit prata med ansvarig chef på SVT om Alinias närvaro i SVT-huset: – Men ur mitt perspektiv som SVT:s centrala Huvudarbetsmiljöombud är det naturligtvis viktigt att säkerställa att våra medarbetare inte riskerar att utsättas för kränkande beteenden, förolämpningar eller någon form av diskriminering. Journalisten har sedan onsdag eftermiddag försökt få svar från Helena Olsson, ansvarig utgivare för IFS. Frågorna som vi har ställt: Hur har ni resonerat kring att Nick Alinia gjort sig känd som en person som trakasserar och hänger ut journalister? Hur säkerställer ni att journalister och medarbetare på SVT inte blir konfronterade eller filmade när han befinner sig i SVT:s lokaler? Har det kommit några interna reaktioner från medarbetare som du känner till? SVT:s presschef Camilla Hagert svarar i ett mejl: ”Säkerheten kring inspelningen av IFS är rigorös, det är den alltid. Medverkande får inte och kan inte röra sig utanför inspelningsplatsen. Inga interna reaktioner från helgens inspelningar har nått mig.”
Ulrika Hyllert reagerar starkt på att SVT bjudit in en aktivist som trakasserar journalister till ett underhållningsprogram. – Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet, säger hon. SVT:s ansvariga utgivare duckar intervju.
”Perfekt tillfälle att förfölja och trakassera SVT-journalister då när han bjuds in i huset av dem själva”, skriver Aftonbladets Eric Rosén på Bluesky om nyheten att den högerextrema aktivisten Nick Alinia är ny panelist i SVT:s humorprogram Invandrare för svenska, IFS, som Dagens ETC avslöjade på onsdagen.
Reaktionerna på nyheten har varit många. ”Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio”, undrar till exempel DN:s ledarskribent Lisa Magnusson. Professorn i journalistik Jesper Strömbäck undrar om SVT ”helt tappat kompassen”.
– Att bjuda in extremister rimmar väldigt illa med kravet på public service att programutbudet ska ”präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det bidrar också till att legitimera och normalisera extrema aktörer och deras åsikter, vilket inte kan anses ingå i public service uppdrag. Om public service gör detta för att tillmötesgå grupper som står långt till höger och som har lägre förtroende för SVT är det knappast en väg till framgång, men riskerar att sänka förtroendet hos grupper som i dagsläget har stort förtroende för SVT, säger Jesper Strömbäck i en kommentar till Journalisten.
Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson.
Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert brukar ”bita sig i tungan” och inte kommentera gäster eller intervjuade i olika medier. Men den här gången går inte det, säger hon.
– Jag trodde först att det var ett skämt. Jag tycker att det är ofattbart hur man kan bjuda in honom till ett underhållningsprogram. Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet. Han är känd i mediebranschen och på andra håll för att han trakasserar och förföljer journalister och hbtq-personer. Han använder bland annat sin videoaktivism på ett väldigt obehagligt sätt, säger hon.
Ulrika Hyllert vill inte sätta en ideologisk stämpel på Alinia.
– Men utifrån hur han uttrycker sig drar många slutsatsen att han är högerextrem, och spelar i händerna på högerextrema och nynazister. Självklart ska även Nick Alinia kunna använda sin yttrandefrihet, man ska kunna bli intervjuad i medier till exempel. Men inte vara gäst i ett underhållningsprogram.
IFS är ett program med högt i tak.
– Det ska kunna testa gränserna, såklart ska man kunna vara frispråkig. Men det här blir ett legitimerande av en person som uttrycker sig högerextremt och beter sig väldigt problematiskt mot journalister och andra grupper i samhället. På svenska redaktioner finns en daglig diskussion kring hur man hanterar konfrontationer av Nick Alinia och Christian Peterson – som är en säkerhetsrisk, det är tyvärr en ny typ av arbetsmiljöfråga, säger Ulrika Hyllert.
SVT:s ansvariga utgivare Helena Olsson har sedan igår duckat intervju med Journalisten. IFS exekutiva producent Michael Lindgren säger till Dagens ETC att Alinia inte är dömd för något brott.
– Jag tycker att SVT:s förklaring är intellektuellt slapp. Jag har aldrig hört det argumentet förut, det går att vara högst olämplig i ett underhållningsprogram trots att man inte är dömd för brott. Någonstans behöver man dra gränsen, säger Ulrika Hyllert.
Michael Lindgren säger också till ETC: ”Vad jag vet är Nick Alinia invandringskritisk och inte invandrarkritisk. Det är två helt olika saker. Det sistnämnda är rasism”.
Nick Alinia skriver till Kvartal att han fortfarande är kritisk till public service men: ”Att jag är med i ett humorprogram på SVT är både till min fördel och till fördel för hela den politiska sida jag står på. Det flyttar den politiska debatten i rätt riktning.”
Alinia avvisar i Kvartal också Dagens ETC:s uppgifter om att han i ett videoklipp gör en vit makt-hälsning och önskar låten Ausländer raus av en DJ. ”Det är rakt av en lögn. De säger även att jag attackerar och trakasserar vilket såklart inte heller stämmer”, skriver Alinia till Kvartal.
IFS görs av produktionsbolaget Nexiko, men spelas in på SVT.
– Det finns flera frågor att ställa kring om man som anställd eller frilans ska behöva medverka i den här produktionen, menar Ulrika Hyllert, som noterat att andra medverkande hoppat av produktionen efter nyheten om Nick Alinia.
Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser, konstaterar att public service måste kunna spegla kontroversiella åsikter
– Men det är en annan sak om en person har byggt sin plattform på att söka upp, filma, hänga ut eller pressa journalister och meningsmotståndare. Trakasserier av journalister är inte debatt. Det är en attack på människors möjlighet att utföra sitt arbete. Om SVT väljer att låta en sådan person medverka i sitt program krävs en tydlig publicistisk idé. Annars finns en risk att metoder som innebär att journalister skräms, pressas eller hängs ut normaliseras. För Reportrar utan gränser är det viktigaste att journalister ska kunna bevaka demonstrationer, makthavare och politiska miljöer utan att bli måltavlor för uthängningar, säger Erik Larsson.
Niko Ago är centralt huvudskyddsombud på SVT. Han uppgav på onsdagen att han inte hunnit prata med ansvarig chef på SVT om Alinias närvaro i SVT-huset:
– Men ur mitt perspektiv som SVT:s centrala Huvudarbetsmiljöombud är det naturligtvis viktigt att säkerställa att våra medarbetare inte riskerar att utsättas för kränkande beteenden, förolämpningar eller någon form av diskriminering.
Journalisten har sedan onsdag eftermiddag försökt få svar från Helena Olsson, ansvarig utgivare för IFS. Frågorna som vi har ställt:
Hur har ni resonerat kring att Nick Alinia gjort sig känd som en person som trakasserar och hänger ut journalister?
Hur säkerställer ni att journalister och medarbetare på SVT inte blir konfronterade eller filmade när han befinner sig i SVT:s lokaler?
Har det kommit några interna reaktioner från medarbetare som du känner till?
SVT:s presschef Camilla Hagert svarar i ett mejl:
”Säkerheten kring inspelningen av IFS är rigorös, det är den alltid. Medverkande får inte och kan inte röra sig utanför inspelningsplatsen. Inga interna reaktioner från helgens inspelningar har nått mig. ”
TITLE: Journalistförbundet riktar skarp kritik mot SVT: ”Trodde det var ett skämt” DESCRIPTION: Ulrika Hyllert reagerar starkt på att SVT bjudit in en aktivist som trakasserar journalister till ett underhållningsprogram. – Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet, säger hon. SVT:s ansvariga utgivare duckar intervju. CONTENT: ”Perfekt tillfälle att förfölja och trakassera SVT-journalister då när han bjuds in i huset av dem själva”, skriver Aftonbladets Eric Rosén på Bluesky om nyheten att den högerextrema aktivisten Nick Alinia är ny panelist i SVT:s humorprogram Invandrare för svenska, IFS, som Dagens ETC avslöjade på onsdagen. Reaktionerna på nyheten har varit många. ”Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio”, undrar till exempel DN:s ledarskribent Lisa Magnusson. Professorn i journalistik Jesper Strömbäck undrar om SVT ”helt tappat kompassen”. – Att bjuda in extremister rimmar väldigt illa med kravet på public service att programutbudet ska ”präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det bidrar också till att legitimera och normalisera extrema aktörer och deras åsikter, vilket inte kan anses ingå i public service uppdrag. Om public service gör detta för att tillmötesgå grupper som står långt till höger och som har lägre förtroende för SVT är det knappast en väg till framgång, men riskerar att sänka förtroendet hos grupper som i dagsläget har stort förtroende för SVT, säger Jesper Strömbäck i en kommentar till Journalisten. Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert brukar ”bita sig i tungan” och inte kommentera gäster eller intervjuade i olika medier. Men den här gången går inte det, säger hon. – Jag trodde först att det var ett skämt. Jag tycker att det är ofattbart hur man kan bjuda in honom till ett underhållningsprogram. Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet. Han är känd i mediebranschen och på andra håll för att han trakasserar och förföljer journalister och hbtq-personer. Han använder bland annat sin videoaktivism på ett väldigt obehagligt sätt, säger hon. Ulrika Hyllert vill inte sätta en ideologisk stämpel på Alinia. – Men utifrån hur han uttrycker sig drar många slutsatsen att han är högerextrem, och spelar i händerna på högerextrema och nynazister. Självklart ska även Nick Alinia kunna använda sin yttrandefrihet, man ska kunna bli intervjuad i medier till exempel. Men inte vara gäst i ett underhållningsprogram. IFS är ett program med högt i tak. – Det ska kunna testa gränserna, såklart ska man kunna vara frispråkig. Men det här blir ett legitimerande av en person som uttrycker sig högerextremt och beter sig väldigt problematiskt mot journalister och andra grupper i samhället. På svenska redaktioner finns en daglig diskussion kring hur man hanterar konfrontationer av Nick Alinia och Christian Peterson – som är en säkerhetsrisk, det är tyvärr en ny typ av arbetsmiljöfråga, säger Ulrika Hyllert. SVT:s ansvariga utgivare Helena Olsson har sedan igår duckat intervju med Journalisten. IFS exekutiva producent Michael Lindgren säger till Dagens ETC att Alinia inte är dömd för något brott. – Jag tycker att SVT:s förklaring är intellektuellt slapp. Jag har aldrig hört det argumentet förut, det går att vara högst olämplig i ett underhållningsprogram trots att man inte är dömd för brott. Någonstans behöver man dra gränsen, säger Ulrika Hyllert. Michael Lindgren säger också till ETC: ”Vad jag vet är Nick Alinia invandringskritisk och inte invandrarkritisk. Det är två helt olika saker. Det sistnämnda är rasism”. Nick Alinia skriver till Kvartal att han fortfarande är kritisk till public service men: ”Att jag är med i ett humorprogram på SVT är både till min fördel och till fördel för hela den politiska sida jag står på. Det flyttar den politiska debatten i rätt riktning.” Alinia avvisar i Kvartal också Dagens ETC:s uppgifter om att han i ett videoklipp gör en vit makt-hälsning och önskar låten Ausländer raus av en DJ. ”Det är rakt av en lögn. De säger även att jag attackerar och trakasserar vilket såklart inte heller stämmer”, skriver Alinia till Kvartal. IFS görs av produktionsbolaget Nexiko, men spelas in på SVT. – Det finns flera frågor att ställa kring om man som anställd eller frilans ska behöva medverka i den här produktionen, menar Ulrika Hyllert, som noterat att andra medverkande hoppat av produktionen efter nyheten om Nick Alinia. Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser, konstaterar att public service måste kunna spegla kontroversiella åsikter – Men det är en annan sak om en person har byggt sin plattform på att söka upp, filma, hänga ut eller pressa journalister och meningsmotståndare. Trakasserier av journalister är inte debatt. Det är en attack på människors möjlighet att utföra sitt arbete. Om SVT väljer att låta en sådan person medverka i sitt program krävs en tydlig publicistisk idé. Annars finns en risk att metoder som innebär att journalister skräms, pressas eller hängs ut normaliseras. För Reportrar utan gränser är det viktigaste att journalister ska kunna bevaka demonstrationer, makthavare och politiska miljöer utan att bli måltavlor för uthängningar, säger Erik Larsson. Niko Ago är centralt huvudskyddsombud på SVT. Han uppgav på onsdagen att han inte hunnit prata med ansvarig chef på SVT om Alinias närvaro i SVT-huset: – Men ur mitt perspektiv som SVT:s centrala Huvudarbetsmiljöombud är det naturligtvis viktigt att säkerställa att våra medarbetare inte riskerar att utsättas för kränkande beteenden, förolämpningar eller någon form av diskriminering. Journalisten har sedan onsdag eftermiddag försökt få svar från Helena Olsson, ansvarig utgivare för IFS. Frågorna som vi har ställt: Hur har ni resonerat kring att Nick Alinia gjort sig känd som en person som trakasserar och hänger ut journalister? Hur säkerställer ni att journalister och medarbetare på SVT inte blir konfronterade eller filmade när han befinner sig i SVT:s lokaler? Har det kommit några interna reaktioner från medarbetare som du känner till? SVT:s presschef Camilla Hagert svarar i ett mejl: ”Säkerheten kring inspelningen av IFS är rigorös, det är den alltid. Medverkande får inte och kan inte röra sig utanför inspelningsplatsen. Inga interna reaktioner från helgens inspelningar har nått mig. ”
TITLE: Journalistförbundet riktar skarp kritik mot SVT: ”Trodde det var ett skämt” DESCRIPTION: Ulrika Hyllert reagerar starkt på att SVT bjudit in en aktivist som trakasserar journalister till ett underhållningsprogram. – Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet, säger hon. SVT:s ansvariga utgivare duckar intervju. CONTENT: ”Perfekt tillfälle att förfölja och trakassera SVT-journalister då när han bjuds in i huset av dem själva”, skriver Aftonbladets Eric Rosén på Bluesky om nyheten att den högerextrema aktivisten Nick Alinia är ny panelist i SVT:s humorprogram Invandrare för svenska, IFS, som Dagens ETC avslöjade på onsdagen. Reaktionerna på nyheten har varit många. ”Varför sitter det en aktivist och gör vit makt-tecken i SVT:s mysstudio”, undrar till exempel DN:s ledarskribent Lisa Magnusson. Elaf Ali, som var med och startade IFS och dess redaktör i två säsonger, skriver i en kritisk text att ”radikala åsikter existerar i demokratier – det är inte det som är poängen. Det handlar om SVT och programmets ledning. SVT verkar ha glömt vad public service faktiskt är till för”. Professorn i journalistik Jesper Strömbäck undrar om SVT ”helt tappat kompassen”. – Att bjuda in extremister rimmar väldigt illa med kravet på public service att programutbudet ska ”präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det bidrar också till att legitimera och normalisera extrema aktörer och deras åsikter, vilket inte kan anses ingå i public service uppdrag. Om public service gör detta för att tillmötesgå grupper som står långt till höger och som har lägre förtroende för SVT är det knappast en väg till framgång, men riskerar att sänka förtroendet hos grupper som i dagsläget har stort förtroende för SVT, säger Jesper Strömbäck i en kommentar till Journalisten. Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert brukar ”bita sig i tungan” och inte kommentera gäster eller intervjuade i olika medier. Men den här gången går inte det, säger hon. – Jag trodde först att det var ett skämt. Jag tycker att det är ofattbart hur man kan bjuda in honom till ett underhållningsprogram. Jag tycker att det är provocerande, slappt och total dumhet. Han är känd i mediebranschen och på andra håll för att han trakasserar och förföljer journalister och hbtq-personer. Han använder bland annat sin videoaktivism på ett väldigt obehagligt sätt, säger hon. Ulrika Hyllert vill inte sätta en ideologisk stämpel på Alinia. – Men utifrån hur han uttrycker sig drar många slutsatsen att han är högerextrem, och spelar i händerna på högerextrema och nynazister. Självklart ska även Nick Alinia kunna använda sin yttrandefrihet, man ska kunna bli intervjuad i medier till exempel. Men inte vara gäst i ett underhållningsprogram. IFS är ett program med högt i tak. – Det ska kunna testa gränserna, såklart ska man kunna vara frispråkig. Men det här blir ett legitimerande av en person som uttrycker sig högerextremt och beter sig väldigt problematiskt mot journalister och andra grupper i samhället. På svenska redaktioner finns en daglig diskussion kring hur man hanterar konfrontationer av Nick Alinia och Christian Peterson – som är en säkerhetsrisk, det är tyvärr en ny typ av arbetsmiljöfråga, säger Ulrika Hyllert. SVT:s ansvariga utgivare Helena Olsson har sedan igår duckat intervju med Journalisten. IFS exekutiva producent Michael Lindgren säger till Dagens ETC att Alinia inte är dömd för något brott. – Jag tycker att SVT:s förklaring är intellektuellt slapp. Jag har aldrig hört det argumentet förut, det går att vara högst olämplig i ett underhållningsprogram trots att man inte är dömd för brott. Någonstans behöver man dra gränsen, säger Ulrika Hyllert. Michael Lindgren säger också till ETC: ”Vad jag vet är Nick Alinia invandringskritisk och inte invandrarkritisk. Det är två helt olika saker. Det sistnämnda är rasism”. Nick Alinia skriver till Kvartal att han fortfarande är kritisk till public service men: ”Att jag är med i ett humorprogram på SVT är både till min fördel och till fördel för hela den politiska sida jag står på. Det flyttar den politiska debatten i rätt riktning.” Alinia avvisar i Kvartal också Dagens ETC:s uppgifter om att han i ett videoklipp gör en vit makt-hälsning och önskar låten Ausländer raus av en DJ. ”Det är rakt av en lögn. De säger även att jag attackerar och trakasserar vilket såklart inte heller stämmer”, skriver Alinia till Kvartal. IFS görs av produktionsbolaget Nexiko, men spelas in på SVT. – Det finns flera frågor att ställa kring om man som anställd eller frilans ska behöva medverka i den här produktionen, menar Ulrika Hyllert, som noterat att andra medverkande hoppat av produktionen efter nyheten om Nick Alinia. Erik Larsson, talesperson för Reportrar utan gränser, konstaterar att public service måste kunna spegla kontroversiella åsikter – Men det är en annan sak om en person har byggt sin plattform på att söka upp, filma, hänga ut eller pressa journalister och meningsmotståndare. Trakasserier av journalister är inte debatt. Det är en attack på människors möjlighet att utföra sitt arbete. Om SVT väljer att låta en sådan person medverka i sitt program krävs en tydlig publicistisk idé. Annars finns en risk att metoder som innebär att journalister skräms, pressas eller hängs ut normaliseras. För Reportrar utan gränser är det viktigaste att journalister ska kunna bevaka demonstrationer, makthavare och politiska miljöer utan att bli måltavlor för uthängningar, säger Erik Larsson. Niko Ago är centralt huvudskyddsombud på SVT. Han uppgav på onsdagen att han inte hunnit prata med ansvarig chef på SVT om Alinias närvaro i SVT-huset: – Men ur mitt perspektiv som SVT:s centrala Huvudarbetsmiljöombud är det naturligtvis viktigt att säkerställa att våra medarbetare inte riskerar att utsättas för kränkande beteenden, förolämpningar eller någon form av diskriminering. Journalisten har sedan onsdag eftermiddag försökt få svar från Helena Olsson, ansvarig utgivare för IFS. Frågorna som vi har ställt: Hur har ni resonerat kring att Nick Alinia gjort sig känd som en person som trakasserar och hänger ut journalister? Hur säkerställer ni att journalister och medarbetare på SVT inte blir konfronterade eller filmade när han befinner sig i SVT:s lokaler? Har det kommit några interna reaktioner från medarbetare som du känner till? SVT:s presschef Camilla Hagert svarar i ett mejl: ”Säkerheten kring inspelningen av IFS är rigorös, det är den alltid. Medverkande får inte och kan inte röra sig utanför inspelningsplatsen. Inga interna reaktioner från helgens inspelningar har nått mig.”
Hur vuxna använder sina mobiler när de är med sina barn kan påverka samspelet och barnets egna skärmvanor. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten, som tidigare i veckan presenterade nya riktlinjer kring föräldrars skärmanvändning. – Jag lägger oftast bort mobilen på en plats där min dotter inte kan se den, säger Aatika Sadia.
Hur vuxna använder sina mobiler när de är med sina barn kan påverka samspelet och barnets egna skärmvanor. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten, som tidigare i veckan presenterade nya riktlinjer kring föräldrars skärmanvändning. – Jag lägger oftast bort mobilen på en plats där min dotter inte kan se den, säger Aatika Sadia.
AI har gjort det lättare, och snabbare, för debattörer att producera debattartiklar. Något som fått Altinget att införa nya striktare regler. ”Jag kan bli glad när jag ser ett stavfel numera för då vet jag att det är en människa som har skrivit texten”, säger Lukas Marklund, tf debattredaktör, Altinget.
Altingets fem riktlinjer för användning av AI i debatt
Altingets uppdrag som mediehus är att skapa förutsättningar för en öppen debatt mellan människor, inte maskiner. Vi menar att språket och tanken hänger ihop. När man formulerar vad man tänker, tycker och står för är språket ett helt nödvändigt verktyg. Det är dina tankar och din röst som ger färg åt debatten och skapar engagemang.
Vi uppmanar dig som skribent och debattör att tänka efter i hur du använder AI under skrivprocessen. AI kan vara ett värdefullt verktyg för idéutveckling och research eller för att upptäcka stav- och grammatikfel. Men vi förväntar oss att resonemang, argument och formuleringar är dina egna.
Oavsett hur AI används ska alla faktauppgifter och källor verifieras innan manus skickas in till redaktionen.
Altinget vill enbart publicera texter som är skrivna av människor och eftersträvar öppenhet när det gäller användning av AI.
Om ett inlägg är helt eller till stor del genererat av AI kommer Altinget att tacka nej till publicering eller be skribenten att omarbeta texten.
Politiksajten Altinget har redaktioner i Sverige, Danmark och Norge. Nu har de tre sajternas debattredaktörer gått ut med gemensamma regler för att förhindra AI-producerade debattartiklar.
När märkte ni att det behövdes tydligare regler?
– Debattredaktören i Norge upptäckte för ett tag sedan att det kom in många konstigt skrivna texter och började fråga debattörerna om de använt AI. Många svarade ja. Hon hörde av sig till oss och för två-tre månader sedan började vi också fråga. Många erkände öppet att de använt AI, i olika omfattning, säger Lukas Marklund, tf debattredaktör på Altinget i Sverige.
Slutsatsen för Altinget-redaktörer blev att tillsammans skapa nya tydliga regler för debattartiklar.Reglerna består av fem punkter. Bland annat:
Altinget vill enbart publicera texter som är skrivna av människor och eftersträvar öppenhet när det gäller användning av AI.
Om ett inlägg är helt eller till stor del genererat av AI kommer Altinget att tacka nej till publicering eller be skribenten att omarbeta texten.
Varför vill ni inte ha AI-texter?
– Det går att använda AI på många olika sätt. Att använda AI i researchsyfte är inte fel. Men vi vill ha texter skrivna av människor. AI-texter är ofta korrekt skrivna, men platta, tråkiga och intetsägande. Jag kan bli glad att se ett stavfel numera för då vet jag att det är en människa som skrivit texten.
Hur säkerställer ni att debattörerna håller sig till era regler?
– Vi får hoppas att de är ärliga. Misstänker vi att AI har använts så frågar vi. Sen får man som redaktör använda sitt sunda förnuft.
Finns det en risk att stränga AI-regler stänger ute ovana skribenter?
– Vi vill inte utestänga någon. Om vi ser tydligt att en text är AI-skriven kommer vi att be personen att skriva om. I mån av tid kan vi hjälpa till med det.
I en gemensam krönika ”Ingen vill se på när Claude debatterar mot ChatGPT” förklarar de nordiska debattredaktörerna Ingrid Skovdahl, Kristian Andersen och Lukas Marklund hur de resonerar och att det ännu är relativt lätt att identifiera AI-skrivet material:
”De kännetecknas ofta av ett polerat och opersonligt språk, pompösa och känslomässigt laddade formuleringar samt ett innehåll som inte sällan är svepande och vagt. Hela stycken reduceras till punktlistor och det dyker upp märkliga metaforer som knappt är begripliga. Ett återkommande grepp är formuleringar av typen: ”Det är inte bara X. Det är Y.” ”
Även Dagens Nyheters debattsida har infört skärpningar för att förhindra AI-producerade artiklar, så här formulerar DN Debatt sina regler:
”DN är en tidning för människor, av människor och ska inte publicera AI-genererade artiklar. Formuleringar och slutsatser ska vara dina egna. Verifiering av faktauppgifter görs på annat sätt än genom AI-verktyg. Det är dock tillåtet att använda AI för stavnings- och grammatikkontroll.”
Moderaterna landar på ett historiskt lågt resultat i SCB:s mätning – 17,3 procent. 2022 låg valresultatet på 19,3 procent. Oppositionen hade vunnit om det hade varit val i dag, säger Moderaternas partisekreterare Karin Enström. – Då skulle vi få den mest vänstervridna regeringen som Sverige någonsin har sett, säger hon.
Moderaterna landar på ett historiskt lågt resultat i SCB:s mätning – 17,3 procent. 2022 låg valresultatet på 19,3 procent. Oppositionen hade vunnit om det hade varit val i dag, säger Moderaternas partisekreterare Karin Enström. – Då skulle vi få den mest vänstervridna regeringen som Sverige någonsin har sett, säger hon.
Den fransk-iranska konstnären, regissören och serietecknaren Marjane Satrapi är död, uppger AFP. Satrapi är mest känd för sin tecknade roman och film ”Persepolis”.
Den fransk-iranska konstnären, regissören och serietecknaren Marjane Satrapi är död, uppger AFP. Satrapi är mest känd för sin tecknade roman och film ”Persepolis”.