Tornevall Networks

A screenshot allegedly showed former President Joe Biden's son commenting about the controversy in June 2026.

Under onsdagen gjorde Greenpeace en aktion på Nationalmuseum – genom att hänga upp den tidigare entréskylten till Miljödepartementet på museets utställning. – En konstkupp handlar vanligtvis att man tar något från museet, men nu la vi till något som vi tycker att utställningen saknade, säger Greenpeace-aktivisten Peter von Troil.

Poddprofilen Julia Frändfors hoppar av SVT:s humorprogram ”Invandrare för svenskar” efter att ha fått veta att högerextremisten Nick Alinia ska medverka i kommande säsong. Nu riktar hon hård kritik mot public service-bolaget och anklagar SVT för att svika sitt ansvar. – Skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag satt där och småflinade med honom, säger Julia Frändfors.

Poddprofilen Julia Frändfors hoppar av SVT:s humorprogram ”Invandrare för svenskar” efter att ha fått veta att högerextremisten Nick Alinia ska medverka i kommande säsong. Nu riktar hon hård kritik mot public service-bolaget och anklagar SVT för att svika sitt ansvar. – Skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag satt där och småflinade med honom, säger Julia Frändfors.

För att hantera den svenska bristen på fängelseplatser har Sverige ingått ett avtal med Estland om att hyra fängelseplatser i staden Tartu. På onsdagen röstade riksdagen igenom beslutet. Men Tõnis Lukas, ordförande för Tartus fullmäktige, är inte nöjd med planerna. ”De ledande oppositionspartierna har tillkännagivit en fast avsikt att säga upp avtalet efter nästa val.”

Vänstern brukar med rätta kritisera högern för att blunda för palestinskt lidande. Men kritiken förlorar sin kraft om vänstern samtidigt har svårt att se israeliska civila som offer.

Journalisten Carina Tenor lämnar sin fasta tjänst på Nerikes Allehanda efter 28 år för en tjänst som postdoktor på Karlstads universitet med start den 1 juni.

På NA har hon jobbat som lokalredaktör, webbredaktör, kommunreporter med mera, och har under perioder varit tjänstledig för forskning, undervisning och doktorandstudier.

Hon disputerade september 2025 med avhandlingen New(s) Metric Management om redaktionell mätning som ett sätt att journalisters arbete i de svenska mediehusen.

Det kommande tvååriga projektet ska handla om hur och varför “vanligt folk” ställer upp som case och intervjupersoner i media – och hur detta hänger samman med frågor om allmänhetens förtroende och journalistisk autenticitet.

I maj 2025 slog Sveriges Radios ledning larm. Om Tidöpartiernas proposition till ny public service-lag gick igenom skulle det medföra ett sparpaket på 300–400 tjänster under tillståndsperioden 2026–2033. Vd Cilla Benkö preciserade det ytterligare i intervjuer, bland annat med Ekot: ”Vi kommer behöva plocka bort ungefär 350 till 400 tjänster.”

Det var också hyfsat bråttom.

”Vi kan inte vänta till 2030, utan vi måste börja nästa år”, sade SR:s stabschef Gabriel Byström i en intervju med Journalisten i maj 2025.

Budskapet att det handlade om en ”nedmontering av Sveriges Radio” eller ”allvarliga konsekvenser” och uppsägningar av hundratals journalister trummades in i intervjuer med bland annat SVT, DN och TT samt på Sveriges Radios sajt i september 2024 och i maj 2025.

Inledningsvis uppgavs att besparingen om 300–400 tjänster inkluderade de 180 tjänster som SR sparade in redan 2024. Men i maj 2025 var prognosen att det handlade om ytterligare 300–400 tjänster, det vill säga mellan 480 och 580 tjänster inklusive de tidigare besparingarna. Det motsvarar var sjätte tjänst på bolaget.

”Det kommer totalt att saknas 3,4 miljarder kronor under åren 2026–2033. För att kunna klara att bibehålla en ekonomi i balans kommer sannolikt 300–400 tjänster ytterligare att försvinna”, skrev vd Cilla Benkö och stabschefen Gabriel Byström i maj 2025. Även om staten skulle täcka de ökade kostnaderna i marknätet skulle fortfarande 2,2 miljarder kronor fattas.

I samband med att lagen antogs i oktober 2025 sade SR:s vd Cilla Benkö till Journalisten: ”Om värstascenariet går igenom så blir det en stegvis nedmontering. Annars blir det i alla fall ett kraftigt bantat Sveriges Radio.”

Från sitt arbetsrum i Radiohuset lyssnade Sveriges Radios vd Cilla Benkö på riksdagsdebatten om public service den 22 oktober 2025. Senare samma dag antog riksdagen lagen som väntades leda till ett gigantiskt sparpaket på SR. Foto: Tor Johnsson

Även SVT:s ledning hade under 2025 varnat för ett större sparpaket om propositionen gick igenom, och varslade i mars om uppsägning av 141 medarbetare.

Men på SR var det tyst. Vad hände med sparpaketet?

– För två år sedan genomförde vi som bekant ett stort sparpaket, det har gett ordentlig effekt. Sveriges Radio har just nu en ekonomi i balans och det finns för närvarande inga planer på något stort sparpaket, säger SR:s stabschef Gabriel Byström.

Effekterna av sparpaketet 2024 och 2025 verkar alltså ha gett SR ett större andrum än ledningen räknat med. Det sparpaketet var större räknat i tjänster än det som SVT nu genomgår. Det orsakade samtidigt störningar i verksamheten – särskilt märkbara på Ekot. Medarbetare säger till Journalisten att ledningen överraskades av att protesterna blev så starka:

– De var inte beredda på ilskan på golvet. Ledningen har lärt sig av det och vill slippa en upprepning.

Men om det nu saknas 3,4 miljarder kronor fram till 2033 går det inte att trolla bort. Eftersom 70 procent av SR:s ekonomi är lönerelaterad befarar de flesta Journalisten pratar med att det kommer att komma ett större sparpaket med uppsägningar, men att det kommer att dröja ett eller ett par år.

Det finns också en logik i att SR och SVT inte genomför stora sparpaket samtidigt och översvämmar arbetsmarknaden med sysslolösa journalister och försvårar jobbsökandet för alla, menar en fackligt förtroendevald. Hen skojar om att ”när det är vinter-OS sparar SVT, när det är sommar-OS sparar SR”.

Gabriel Byström, stabschef på SR. Foto: Sveriges Radio

Prognosen om arbetsbrist för 300–400 SR-anställda är dock inte längre något ledningen pratar om, och någon ny prognos finns inte.

– Vi har ännu inte gjort en ny långsiktig prognos för resten av tillståndsperioden, säger SR:s stabschef Gabriel Byström. Vi tittar på ett antal kostnadsdrivare och försöker få ett grepp om hur de kommer att utvecklas framöver. En stor fråga är fortfarande marknätskostnaderna, vi har bara ett ettårigt avtal. Lönerörelserna kommer att bli väldigt avgörande, vi vet ingenting från 2027 och de kommande åren. Vi diskuterar just nu också en tioårig underhållsplan för våra fastigheter. När vi har en tydligare bild över de långsiktiga kostnaderna kommer vi att göra en ny prognos. En viktig aspekt blir förstås vad som händer framåt när det gäller de pågående diskussionerna kring våra marknätskostnader och ökade kostnader för säkerhet och beredskap.

Ni hade ju väldigt konkreta siffror för ett år sedan, 300–400 tjänster om propositionen gick igenom, gäller inte den prognosen längre?

– Vi är bara ett halvår in i en åttaårig tillståndsperiod. Många av de osäkerheter som vi pekade på för ett år sedan finns fortfarande. Eftersom vi visste att inledningen av perioden skulle bli utmanande ekonomiskt genomförde vi alltså ett stort sparpaket 2024 och 2025, det har gjort att vi har en ekonomi i balans tack vare de kostnadssänkningar som just nu ger stor effekt vilket ger oss utrymme att avvakta innan vi agerar.

Gabriel Byströms uppräkning av osäkerhetsfaktorer omfattar inflation, löneökningar, marknätskostnader, investeringsbehov på fastighetssidan, hyreshöjningar, kostnader för säkerhet och beredskap, samt kostnader för att hänga med i AI-utvecklingen kopplat till behovet av att minska beroendet av amerikanska techbolag.

– Vi arbetar hela tiden med effektivisering och kommer att göra det för att så långt det går slippa göra stora nedskärningar. Några sådana är alltså inte planerade just nu, däremot följer vi den ekonomiska utvecklingen mycket noga och arbetar fortlöpande med parallella ekonomiska scenarion för att kunna agera i tid.

Det som för ett år sedan handlade om att det var hyfsat säkert med ett gigantiskt sparpaket kopplat till public service-lagen handlar nu alltså i huvudsak om osäkerheter kopplade till omvärldsfaktorer.

Var varningen om 400 tjänster en del i ett politiskt spel för att påverka förslaget? Ropade ni varg i onödan?

– Nej, vi pekade på de effekter som högre kostnader än anslagen riskerar att få. På sikt kommer vi att behöva komma ner ordentligt när det gäller våra kostnader, vi ser hur krympande resurser kommer att innebära omfattande utmaningar. Samtidigt är det en balansakt att inte göra alltför omfattande nedskärningar i verksamheten på osäker grund, säger Gabriel Byström.

SD-ledaren Jimmie Åkesson har tidigare öppnat för att sexbrottslingar ska kunna hängas ut offentligt. Vilket Proletären gör nu: under den nu pågående mandatperioden var Kent Sundström en av Sverigedemokraternas starka män i Sundsvall.

Inte längre. Nyligen dömdes den 61-årige datateknikern Sundström, ledamot av kultur- och fritidsnämnden i Sundsvall, till 2000 kronor i böter för förargelseväckande beteende. I närheten när Sundström började onanera gömd bakom ett elskåp, fanns tre kvinnor och en grupp lekande barn. Kvinnorna polisanmälde SD-politikern.

Sundström själv hävdade att han ”stretchade”. Det trodde rätten inte på. Ur domen: ”Kent Sundström [har] begått gärningen och att det är visat att detta skedde på en gata i ett bostadsområde i dagsljus så kan tingsrätten inte komma fram till något annat än att det skett med uppsåt. Särskilt då det agerande som läggs Kent Sundström till last är ett sådant agerande som vanligtvis sker på en privat plats, så som i hemmet, utan åskådare”.

Det finns ingen bestämd straffsats för förargelseväckande beteende, men det kostar 800 kronor att urinera offentligt och 1000 att störa med högljudd musik. Att onanera offentligt kostar numera 2000 kronor.

Kent Sundström är inte den ende SD-politikern som dömts för sexualrelaterade brott. Proletären uppmärksammade nyligen att Bo Heijl, SD-topp i Skaraborg, dömts till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkter och sexuellt ofredande. Åklagaren har nu överklagat domen och anser att Heijl ska dömas för ytterligare en våldtäkt.

Bland andra fall med SD-politiker inblandade i sexbrott märks händelserna 2017 då riksdagsledamoten Hanna Wigh (SD) anklagade en partikollega för våldtäkt. 2021 fälldes SD:s ledande EU-politiker Peter Lundgren för sexuellt ofredande. 2020 dömdes en av SD:s kommunpolitiker i Västsverige för fyra fall av sexuellt ofredande. Straffet blev villkorlig dom och 120 dagsböter.

Kulturminister Parisa Liljestrand älskar inte bara träning, hon leder också gympass i crossfit – och vissa sker på kontorstid. Ibland flera gånger per vecka, enligt en källa till Dagens ETC.