Tornevall Networks

Some evidence allegedly shows Vatican officials — not necessarily the pope — possibly used AI to publish Leo's first encyclical. Here's what we know.

Journalisten bad Tidningsutgivarna, Utgivarna, RSF, Sveriges Tidskrifter och Journalistförbundet att bidra med varsin fråga inför enkäten. Dessa bidrag har legat till grund för de frågor vi ställt till partierna.

• Flera nya lagar har minskat journalisters möjligheter att granska makten, som Utlandsspionerilagen. Det har väckt oro för inskränkt meddelarfrihet, ökad självcensur och risk för korruption. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

• Offentlighetsprincipen är grundlagsskyddad, men i praktiken vittnar journalister om att det är svårt att få ut handlingar, om fler sekretesshinder och sämre tillgång till ansvariga tjänstemän. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att grundlagen också fungerar i praktiken?

• Public service är under hård ekonomisk press. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

• Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det?

• Två utredningar har påpekat behovet av ett mediestöd som omfattar tidskrifter. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

• Kommer ni verka för att Sverige följer Norge, Danmark och andra europeiska länder och återinför ett kvalificerat momsundantag för allmänna nyhetsmedier (nollmoms) – som ett förutsägbart och teknik- och konkurrensneutralt komplement till det direkta mediestödet?

• Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

PARTIERNAS SVAR (i fulltext):

Sverigedemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Vi har under mandatperioden haft fokus på att skydda samhället från både yttre och inre hot, något som tidigare regeringar negligerat under lång tid. Om det behövs lagjusteringar så är vi beredda att titta på det.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Det är viktigt att grundlagen fungerar i praktiken, även när samhället genomgår stora förändringar. Om det finns anledning att se över reformer är vi öppna för det. Offentlighetsprincipen fungerar dock överlag bra i Sverige.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Vi vill att public service ska fokusera på sitt kärnuppdrag, vilket är viktigt som en del av totalförsvaret. När stora delar av samhället behöver prioritera så är inte public service undantaget.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Mediemyndigheten ska redovisa uppföljningen av mediestödet den 1 juni i år. Vi inväntar den redovisningen innan vi kommer med eventuella förslag på förändringar.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi är öppna för att titta närmre på ett tidskriftsstöd.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Nollmoms som ett mer teknikneutralt och långsiktigt alternativ till delar av dagens mediestöd för nyhetsmedier är intressant och något som vi tittar närmre på.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Frågan bereds i departementet och vi kommer inte föregripa resultatet av det arbetet.

Kristdemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Att journalister har möjlighet att granska makten är en av grundbultarna i demokratin. Vi delar dock inte oron som frågan beskriver och har inga lagändringsförslag för detta.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

De lagar som finns är utformade för att offentlighetsprincipen ska fungera, i praktiken. Om lagarna inte återföljs som det är tänkt, ser vi inte att svaret är reformer utan en skärpning av efterlevnad.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Kristdemokraterna värnar public service. Vi har i regeringssamarbetet genomfört en förändring som syftar till att smalna av uppdraget, en nödvändig men förstås inte enkel omställning. Utöver genomförda beslut vill vi inte ändra förutsättningarna för public service.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det finns områden som inte fungerar väl. Det nya mediestödet har inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till mångfalden när det gäller tidskrifter. Det borde finnas riktat stöd till fler aktörer, särskilt som det finns pengar som fryst inne i flera år och alltså inte delats ut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

I nuläget finns inte ett sådant förslag från vår sida, frågan behöver dock följas och vi är beredda att vid behov åtgärda nuvarande regelverk.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Finansdepartementets utredning om mervärdesskatteundantag visade att en nollmoms för dagstidningar och tidskrifter inte är förenligt med EU:s mervärdesskattedirektiv. Därför ställer vi oss inte bakom ett sådant förslag.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Vi inväntar Distributionsutredningen som är klar till hösten och har således inte fattat beslut om extra pengar.

Moderaterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Journalisters möjlighet att granska makten är en grundbult i en demokrati och något Moderaterna värnar. Syftet med utlandsspionerilagen är att täppa till luckor i lagstiftningen och ge Sverige ett skydd i nivå med andra nordiska länder – inte att begränsa journalistik eller visselblåsning. Därför infördes också en särskild försvarlighetsbedömning. Moderaternas utgångspunkt är att Sverige ska ha både stark säkerhet och stark pressfrihet. Regeringen har genomfört flera förslag som syftar till att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten.  Brottsofferjouren har fått stöd för arbetet med kontaktpunkter för utsatta journalister, samtidigt som Centrum för undersökande journalistik fått medel för att stärka den undersökande journalistiken i hela landet. I budgeten för 2026 avsattes även 2,4 miljoner kronor för att stärka journalistik och fortbildning för yrkesverksamma journalister. Internationellt har Sverige förstärkt stödet till fria medier.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi delar inte bilden att det generellt blivit svårare att få ut handlingar, men i vissa fall har hanteringen varit för långsam eller onödigt krånglig. Därför behövs utbildning, tydlig tillsyn från Justitieombudsmannen och en översyn av GDPR där reglerna skapar hinder.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Moderaterna står bakom de förändringar som precis har genomförts i och med den nya lagen om public service och riktlinjerna för verksamheten liksom villkoren för de tre bolagen. Under de kommande åtta åren kommer public service få närmare 83 miljarder kronor vilket är en unik situation på svensk mediemarknad. Ingen annan medieverksamhet har sådana förutsättningar att planera på lång sikt eller motsvarande långsiktigt förutsägbar finansiering.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det är viktigt att större reformer, som det nya mediestödet, följs upp för att se att de fungerar som det är tänkt. Syftet med det nya stödsystemet är främst att stötta lokal och regional journalistik i hela landet. Det är därför relevant att följa upp att stödet faktiskt bidrar till just det. Vi väntar med att dra några slutsatser till dess utvärderingen som regeringen beställt är klar.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

I dagsläget finns inga sådana planer. Den moderatledda regeringen har gjort mer än någon annan kring att utreda frågan om ett tidskriftsstöd, men valde att inte gå vidare med förslagen om ett tidskriftsstöd efter att remissrundan genomförts.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Det är ingen hemlighet att Moderaterna föredrar sänkta skatter före bidrag och att vi är det enda parti som har i vårt mediepolitiska program att vi ska införa nollmoms. I dagsläget saknas parlamentarisk majoritet för en sådan förändring, men det är en fråga som är viktig för Moderaterna.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Regeringen har för avsikt att remittera ett förslag rörande marknätskostnaderna.

Liberalerna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Fria och oberoende medier som kan granska makten är en grundförutsättning för en liberal demokrati. Vi vill se en ordentlig uppföljning av utlandsspionerilagens konsekvenser för journalistiken och källskyddet. Vi vill grundlagsskydda public service och inrätta en fristående fond för granskande journalistik.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Liberalerna vill stärka offentlighetsprincipen genom lagstiftning och tillämpning. Ett viktigt steg är att principen nu införs i fristående skolor och förskolor. Vi vill också säkerställa skyndsam handläggning genom tydligare ansvar, utbildning och digitala lösningar samt värna meddelarskyddet.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Public service måste skyddas från politisk detaljstyrning och otillbörlig påverkan genom ett starkt och tydligt grundlagsskydd för oberoendet. Mediernas uppgift är att granska makten – inte att styras av den. Public service ska finnas till för alla och erbjuda ett brett och kvalitativt innehåll som det går att lita på. För att säkra detta bör kostnaderna för marknätet inte belasta public service‑bolagen, utan hanteras separat.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Liberalerna står bakom det nya mediestödet som stärker lokal och regional journalistik. Det är för tidigt att fullt utvärdera effekterna, och vissa medier har påverkats. Därför följs stödet upp. Vi är öppna för justeringar som värnar kvalitet, mångfald och teknikneutralitet.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi ser ett stort värde i en mångfald av tidskrifter. I stället för särskilda riktade stöd vill vi utveckla ett teknikneutralt mediestöd där även tidskrifter kan omfattas på lika villkor som andra medier, med fokus på långsiktighet och kvalitet.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Liberalerna vill ha ett enklare och mer enhetligt skattesystem med lägre skattetryck. Samtidigt visar Mediestödsutredningen att nollmoms för nyhetsmedier är kostsamt och inte tillräckligt träffsäkert. I dagsläget är därför det direkta mediestödet ett mer effektivt verktyg för att stärka journalistik och mediemångfald.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Public service ska nå hela landet och ha likvärdiga villkor för distribution. När kommersiella aktörer lämnar marknätet ökar kostnadsbördan för public service‑bolagen. De bör därför kompenseras för att kunna upprätthålla tillgänglighet, oberoende och ett fungerande utbud för alla.

Centerpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Det är en central demokratifråga att journalister har goda förutsättningar att granska makten. Vi vill också grundlagsskydda public service och inrätta ett nationellt centrum för undersökande journalistik, Stärka skyddet för journalister, skydda journalister från övervakning och godtyckliga stämningar, harmonisera skyddet för journalistiska källor inom EU, modernisera och värna offentlighetsprincipen, införa ett lobbyregister.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Partiets linje är att öppenhet och transparens är grundläggande för demokratin och ett viktigt verktyg mot korruption.  Utvidga offentlighetsprincipen för alla förskolor och skolor, Öppen källkod och öppna API:er, inrätta en oberoende antikorruptionsmyndighet och skapa transparens i politisk kommunikation.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Ja. Vi föreslog en högre medelstilldelning till public service, inte minst utifrån det beredskapsuppdrag som public service har. Vi kommer att arbeta för det inför nästa tillståndsperiod. Vi är också kritiska till Tidö-partiernas granskningsiver som kan underminera public service oberoende.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Vi välkomnar den nya, teknikneutrala utformningen som ersatte det gamla presstödet, men anser samtidigt att systemet måste utvärderas och potentiellt justeras för att säkerställa att det uppnår sina syften och stärker den lokala demokratin.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi är öppna för att det kan behövas en ny utredning om behov av ett stöd till tidskrifter efter den kritik som riktades mot förslagen i den utredning som presenterades i mars 2024.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Centerpartiet anser att det nuvarande mediestödssystemet är en mer lämplig modell eftersom det blir mer riktat utifrån lokal och regional nyhetsbevakning. Det är en viktig demokratifråga att det finns granskande journalistik lokalt och regionalt.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Det har länge varit väl känt av alla politiska partier att denna situation skulle uppstå. Centerpartiet föreslog därför en högre medelstilldelning än regeringen vid riksdagsbeslutet i december 2026 eftersom vi också värnar public service oberoende. Regeringen behöver snarast lösa detta.

Socialdemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Vi värnar den svenska tryck- och yttrandefriheten, inskränkningar måste vara synnerligen väl motiverade. För att öka möjligheten till granskning vill vi att offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel. Vi vill också se ett nationellt lobbyregister.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi vill utöka området för offentlighetsprincipen till verksamheter finansierade av skattemedel, så som privata vård- och omsorgsföretag och privata huvudmän för skolor. Det är självklart att grundlagens bestämmelser ska fungera i praktiken och det är allvarligt om sekretess används oriktigt.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Public service oberoende behöver stärkas ytterligare och dess roll befästas genom grundlagsskydd. Bred politisk enighet är nödvändigt för att på sikt behålla ett starkt public service – ett område där tyvärr regeringen och SD brast i senaste public service-kommittén. Finansieringen behöver också stärkas.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Starka, självständiga och livskraftiga medier i hela landet är en viktig del i vår demokrati men det är olyckligt att det nya mediestödet bidragit till minskad mångfald av perspektiv. Mediestödet behöver därför snarast utvärderas, och att de stödpengar som finns idag också betalas ut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Det är uppenbart att tidskriftsstöd behövs för att värna den värdefulla mångfald som många tidskrifter bidrar med, men gör det svårt att klara sig på kommersiell grund. Det är dock inte självklart att det ska vara utformat på samma sätt som mediestödet som har delvis ett annat syfte.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Vi vill värna nyhetsmedier och deras roll i demokratin – det är också därför det finns bland annat mediestöd. Men vi har i nuläget inga förslag om förändrade momssatser.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Regeringen och Sverigedemokraterna har stått passiva inför att SVT ensamma ska stå för kostnaden för marknätet. Det riskerar att kraftigt öka kostnaderna för public service, just när public service spelar en nyckelroll i Sveriges totalförsvar och motståndskraft i ett försämrat säkerhetsläge.

Miljöpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Det finns en mängd åtgärder som behöver ses över för att stärka journalisters arbete. Dels vill Miljöpartiet förstärka mediestödet för att säkerställa en mångfald av nyhetsmedier över hela landet. Vi vill också säkerställa ett brett och oberoende public service.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin. Miljöpartiet har bland annat krav på att offentlighetsprincipen ska gälla i friskolor, likt den gör inom kommunal sektor. Det bör även finnas en rätt att ta del av allmänna handlingar digitalt och att detta bör regleras tydligt.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Ja, vi vill säkerställa public service ställning och oberoende. Vi vill dels säkerställa en finansiering som täcker kostnadsutvecklingen så att public service kan behålla sitt breda uppdrag och sin kvalitet. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med en justerad finansieringsmodell som garanterar public service-bolagen tillräckliga och hållbara ekonomiska förutsättningar.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det nya mediestödet som beslutades i november 2023 har tyvärr, precis som Miljöpartiet varnade för, medfört en försvagad mediemångfald. Regeringen har inte gjort tillräckligt för att värna stödet till de medier som har stor betydelse för mediemångfalden. Miljöpartiet skjuter därför till 50 miljoner kronor i ökade medel till mediestöd i vår budgetmotion för 2026.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi tycker det är viktigt att vi har en mediemångfald och vill därför att utformningen för stödet utvärderas ytterligare. Ett gemensamt stöd kan fungera som en lösning då.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Mediernas ekonomi är på många håll väldigt ansträngd med mycket små marginaler. Miljöpartiet anser att ett stärkt mediestöd är för tillfället det mest effektiva verktyget för att hjälpa tidningar och tidskrifters ekonomi. Att sänka momsen ytterligare skulle behöva utredas och utvärderas.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Public service bör kompenseras för de extraordinära kostnader som uppstått. I en orolig tid måste public service demokratiska uppdrag stärkas – inte urholkas.

Vänsterpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

En stark demokrati kräver fria medier som kan granska staten. Vi motsatte oss därför utlandsspionerilagen eftersom den riskerar att tysta visselblåsare och göra journalister mer försiktiga i granskningen av makten. Vi vill se över lagstiftning som inskränker meddelarskyddet och källskyddet i syfte att säkerställa ett starkt grundlagsskydd för journalister och uppgiftslämnare. Vi har även vid flera tillfällen under mandatperioden motsatt oss lagändringar där remissinstanser som Journalistförbundet pekat på att konsekvenserna innebär ett försvårande för journalistiken. Vi vill även att offentlighetsprincipen ska stärkas och gälla verksamheter som finansieras av offentliga skattemedel likvärdigt oavsett huvudman.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi vill stärka den demokratiska insynen genom att meddelarfriheten och efterforskningsförbudet ska gälla även inom privat verksamhet som finansieras med skattemedel. Privat välfärdsverksamhet som skola, vård och omsorg ska omfattas av samma krav på öppenhet som andra offentliga verksamheter. Vi ser allvarligt på de vittnesmål som finns om att myndigheter inte efterlever offentlighetsprincipen och att man vad det verkar som försvårar för journalister att utöva sitt arbete. Ett särskilt uppseendeväckande exempel på det är Regeringskansliets utlämnande av handlingar till DN och SVT som kritiserats av JO och där man enligt oss inte levt upp till lagens krav om skyndsamhet. Dessutom ställdes omotiverade krav på DN om att hämta handlingarna fysiskt medan när DN gjorde en anonym förfrågan fick man handlingar både snabbare och digitalt. Det är djupt oroande att Regeringskansliet som bör vara ett föredöme i efterlevnad så illa lever upp till grundlagen men också andra myndigheter kritiseras av JO för brister kopplat till offentlighetsprincipen. Det framstår som att det delvis kan bero på kunskaps- och resursbrist vilket är oacceptabelt och där insatser behöver göras för att säkra att grundlagen efterlevs.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Vi menar att public service borde få mer resurser och vill höja medelstilldelningen. Ska man fortsätta bygga ett starkt förtroende, ökad kännedom och bidra till gemenskap så krävs helt andra ekonomiska muskler än det som nu är fallet. Vänsterpartiet vill ha en bred radio och tv i allmänhetens tjänst med ett utbud som gör att den som vill kan klara sig utan kommersiella kanaler och dyra abonnemang och ändå få tillgång till information, underhållning och utbildning.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Nej, tyvärr har det nya mediestödet precis som vi befarade lett till att mångfalden av medier har minskat. Ett modernt mediestödssystem behöver vara utformat för att kunna möta de krav som ställs på ett demokratiskt samhälle. Det behöver värna såväl lokal, regional och nationell nyhetsjournalistik som mediemångfalden. Systemet behöver även utformas så att det framstår som så begripligt, rättvist och transparent som möjligt. Vidare behöver de ekonomiska satsningarna på mediestödet i statsbudgeten vara tillräckligt stora för att garantera att det övergripande syftet med systemet, dvs. att stärka demokratin, verkligen kan uppfyllas. I våra budgetförslag har vi avsatt 500 miljoner mer än regeringen årligen till mediestödet. Vi är bekymrade över att så många medier i det nya systemet bedömts inte bidra i tillräcklig grad till mediemångfalden och de medel som avsatts för mediestödet i budgeten inte använts fullt ut. För oss är det självklart att pengarna avsedda för mediestödet ska gå till journalistik, inte tillbaka till finansdepartementet. Vi anser att mediestödslagen ska ändras så att mediemångfalden värnas lika högt som tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling samt att det ska gå att överklaga Mediemyndighetens beslut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Ja. Det finns behov av ett stabilt och långsiktigt stödsystem för samtliga tidskrifter. Vänsterpartiet vill att detta stödsystem ska vara både brett och permanent. Vi har därför under denna mandatperiod motionerat om att utreda ett permanent tidskriftsstöd.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Ja. Vi vill se över möjligheten att införa ett kvalificerat mervärdesskatteundantag som ett komplement till det nya mediestödet.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Alla partier var överens om att SVT skulle kompenseras om de privata bolagen lämnade marknätet. Riksdagen har fattat beslut om att så ska vara fallet och pengar finns på det särskilda konto som bara kan användas till public service så det är helt obegripligt att regeringen inte följer fattade beslut. Då hade man kanske kunnat undvika en del av de uppsägningar som nu genomförs hos SVT.

Fotnot: I nr 3 2026 av Journalisten har partiernas svar kortats, frågan om tidskriftsstöd fanns inte med, och två frågor (fråga 4 och 6) hade slagits ihop till en. 

Även vid förlust för Tidö kommer SD vara svensk högers främsta företrädare.

Man ska inte ta ut något i förskott. En valrörelse innehåller alltid överraskningar. Småpartier har chansen att lyfta och bli valets ”raket”.

Opinionen kan fortfarande vända, och kanske kan den stora SCB-mätningen som presenteras under torsdagen i så fall ge en fingervisning om den saken.

Men det mesta tyder ändå på att det blir regeringsskifte efter valet den 13 september.

Det verkar även Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna ha insett, och deras strategi under de kvarvarande månaderna handlar inte nödvändigtvis om höstens val.

Sverigedemokraterna siktar redan på 2030.

SD borde tonat ned sig

Sedan Kristersson, Busch och Mohamsson knutit banden till Sverigedemokraterna ännu hårdare och lovat med plats i en ny Tidöregering har det gått rakt nedåt i opinionen. De rödgrönas försprång har ökat från sex sju procentenheter till omkring tio.

En svårintaglig ledning.

Väljarnas protest mot att ett parti med rötterna i nazismen ska sitta i Sveriges regering borde, med en rimlig strategi, ha lett till att Sverigedemokraterna tonade ned sin extremism och sina maktambitioner.

I stället har det blivit tvärtom.

Jimmie Åkesson krävde nyligen att få omkring hälften av ministerposterna i en ny Tidöregering, och nämnde finansminister, utrikesminister och justitieminister som några av alternativen. Kravet är inte orimligt. Svensk tradition är att partierna i en regeringskoalition får ministerposter utifrån väljarstöd.

Men som strategi för att återfå väljare från den rödgröna sidan är det, milt uttryckt, kontraproduktivt.

Även när det gäller politiska krav har SD skärpt tonen. Nyligen sade riksdagsledamoten Oscar Sjöstedt att partiet vill lägga ned biståndsmyndigheten och i princip skrota hela biståndet.

Arbetar med de långa linjerna

Man kan säga mycket om Sverigedemokraterna men tålmodighet är inte en av partiets brister.

Åkesson har varit partiledare i över 20 år. Under den tiden har han och hans generationskamrater, de som träffades redan under studietiden i Lund, lyft partiet från någon enstaka procents stöd till att vara svensk högers nya flaggskepp. Genom ett idogt opinionsbildningsarbete, ökad organisatorisk styrka och en politisk ”smartness” som få i svensk politik kan mäta sig med har Sverigedemokraternas frågor och svar kommit att dominera dagordningen i hela samhällsdebatten.

Genom Tidöavtalet har flera av dessa svar också blivit konkret regeringspolitik.

Nu ser det sista steget ut att dröja. Det verkar inte bli någon ny Tidöregering. Men för ett parti som hela tiden arbetat med de långa linjerna är det inte något avgörande bakslag.

För hur det än går i kampen mellan blocken kommer Sverigedemokraterna efter valet ha stärkt sin position som det största borgerliga partiet.

Tidösamarbetet har sänkt Moderaterna och drivit Kristdemokraterna till en politik som nästan är identisk med SD:s. Liberalerna ser ut att åka ur riksdagen.

Endast Åkesson står kvar. Stärkt av de andras förluster.

För det är inte SD eller Åkesson som kommer framstå som valets förlorare om opinionssiffrorna står sig.

Och i nästa val kommer han att vara den givna statsministerkandidaten från högerblocket.

Jag tror att det är så planen ser ut nu.

Jesper Bengtsson

Inlägget Åkesson verkar redan sikta på 2030 dök först upp på Dagens Arena.

De ultrarikas höga utsläpp väcker frågor om miljardärernas klimatansvar. Ska de som släpper ut mest också minska sina utsläpp mest? Bör de ultrarikas inkomster begränsas eller styras om i ljuset av klimatkrisen? Vad tycker svenska folket? Det är frågor som välfärdsforskare i Lund och Göteborg just nu söker svar på.

Liberala Nyhetsbyråns chefredaktör och ledarskribent Malin Lernfelt kräver på ledarplats i Nerikes Allehanda att Kristersson borde be om ursäkt till landets över 60 000 adopterade och deras anhöriga:

”Att regeringen väljer att skjuta en ursäkt till alla de barn och familjer som blivit offer för en korrumperad adoptionsindustri på framtiden, är orimligt.”

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/a.jpg

https://www.na.se/opinion/ledare/ulf-kristersson-borde-be-de-adopterade-om-ursakt

”Ett år efter att regeringen Kristersson tagit emot Adoptionskommissionens granskning av Sveriges internationella adoptionsverksamhet väljer den alltså att avvakta med utredaren Anna Singers uppmaning om att Sveriges internationella adoptionsverksamhet bör avvecklas och att det bör ges en offentlig ursäkt till adopterade personer och deras familjer. I en intervju i Dagens Nyheter svarar Waltersson Grönvall på frågan om vad som hindrar regeringen från att här och nu säga förlåt och stoppa rättsosäkra adoptioner:

”Just utifrån att det är en komplex fråga där det finns olika uppfattningar så behöver detta beredas ytterligare”, säger hon.

Man kan undra vad hon menar med det? Olika uppfattningar om vad? Det är idag klarlagt att tusentals barn adopterats till Sverige på falska premisser. Svenska myndigheter har litat blint på svajig dokumentation från svaga demokratier och diktaturer, vilka har uppgett att barn saknar föräldrar trots att det inte är sant. I Dagens Nyheters stora granskning av svenska utlandsadoptioner som gjordes 2021 avslöjades hur sjukhuspersonal, jurister, poliser och statstjänstemän i flera av de länder som svenska adoptionsorganisationer arbetat i, sökt upp fattiga, gravida kvinnor utan socialt skyddsnät och stulit deras barn.

Det är även klarlagt att Sverige i alla fall sedan 1990-talet har känt till att det fanns misstankar om korruption och handel med barn. Men att såväl borgerliga- som vänsterregeringar har underlåtit att agera.

Statsminister Ulf Kristersson (M) var dessutom ordförande i Adoptionscentrum, Sveriges största adoptionsförening, mellan 2003 och 2005. Han fick i sin dåvarande roll information om att barn hade stulits från kinesiska barnhem och sålts till barnlösa par, samt att det på flera av de kinesiska barnhem som organisationen samarbetade med förekom barnhandel och förfalskning av adoptionsdokument. Men han valde att blunda. Det gör det ännu viktigare att just den sittande regeringen visar att den tagit till sig allt det som framkommit och är intresserad av att göra om och göra rätt.

Men nu verkar det inte som man gjort det.

Istället heter det alltså att utredarens förslag om en ursäkt och stopp ska ”beredas ytterligare”. Något som tyvärr får det att framstå som att Kristersson inte ens efter allt som uppdagats vill förstå eller erkänna vilka vidriga konsekvenser Sveriges omfattande utrikesadoptioner fått.

Ett resurscentrum är säkert jättebra. Men ett sådant varken förhindrar att stulna barn fortsätter att skeppas till Sverige, eller ger de drabbade upprättelse och erkännande av det trauma de utsatts för.”

Det svänger fort i Libanon. I helgen tog Israel kontroll över ett slott utanför landets femte största stad Nabatieh. Sen fick den israeliska militären order om att bomba Beirut. Panik hann utbryta innan hoten drogs tillbaka, efter amerikanska påtryckningar. I söder fortsätter ockupationen och attackerna. Inget pekar på att Israel vill avsluta kriget i närtid, skriver Hanna Strid, Dagens ETC:s utsända i Libanon.

Regeringen anser att arbetare har för många rättigheter, medan gemene portugis upplever att hen jobbar hela tiden och ändå inte får pengarna att räcka till. 26-åriga Carolina Silva bor fortfarande hemma hos sina föräldrar trots att hon är utbildad jurist. Hon är en av tiotusentals portugiser som under onsdagen strejkar mot regeringens reformer. – Istället för att satsa på högre löner och bättre villkor vill regeringen göra livet svårt för anställda, säger Carolina Silva.

Regeringens entusiasm för fossila bränslen och motstånd mot elektrifiering framstod tidigare som ett svek mot framtida generationer. Men nu riskerar notan att landa tidigare än så – hos dagens väljare. Tomas Kåberger ger tio konkreta exempel på en bättre politik.

It's unclear why the director of the printing bureau stepped down. Reportedly, it wasn't by choice.