← Tillbaka till feed Kategoriutgåva
RSS Watch Magazine

Analysis and Fact-Checking

En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.

Analysutgåva

Daglig

Visar vald analysvariant av 56
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
Datum 2026-06-21 · Genererad
Automatic scheduler run (cron-managed)
  1. Övergripande teman
    I dagens analys av ämnesområdet "Analys och faktakontroll" framträder flera centrala teman. Det handlar om viktiga samhällsfrågor såsom existentiell hälsa, mediekritik och diskussioner kring islam. Flera artiklar ifrågasätter eller undersöker aktuella händelser och personliga erfarenheter, vilket indikerar ett starkt fokus på att förstå och verifiera information i en tid präglad av desinformation.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Narrativen varierar från personliga berättelser, exempelvis den om hungerstrejken mot oljan och dess konsekvenser, till samhällsanalytiska perspektiv kring bristen på tandläkare. Det finns också en retorisk användning av frågor, såsom i titeln "Vad är det bästa med islam?", vilket kan engagera läsaren att reflektera över ämnet. Användningen av påståenden som kräver uppbackning med fakta skapar en dialog där osäkerhet och fördömanden kring offentliga figurer såsom Lindsey Graham leder till undersökningar av källor som Snopes.com.

  3. Möjliga beteendemönster över tid
    Det är tydligt att besökare av nyhetskällor som ETC.se söker sig till artiklar som problematiserar aktuella frågor. Detta tyder på en ökad medvetenhet och krav på grundlig faktakontroll bland läsarna. Den repetitiva användningen av termer som "existentiell" och "bästa" avspeglar en tendens att både söka djup och att föra fram subjektiva uppfattningar i den offentliga diskursen.

  4. Riskindikatorer
    En notabel riskindikator framträder i formen av rykten och osäkerhet kring offentliga figurer, såsom i artikeln om Lindsey Graham. Om dessa rykten sprids okontrollerat kan de leda till missinformation och en allmän skepsis mot medier och fakta, vilket är en stor risk i dagens medielandskap. Därtill, den återkommande frågan om tandläkarbristen speglar en hälsokris som kan påverka allmänheten negativt.

  5. Kort sammanfattning
    Analysen av dagens nyhetsflöde inom "Analys och faktakontroll" visar att samhällsfrågor som existentiell hälsa och mediekritik är centrala teman, med narrativ som engagerar läsarna att ifrågasätta och reflektera över information. Källor som ETC.se och Snopes.com spelar en viktig roll i att informera om falska påståenden och hjälpa läsarna att navigera komplexa diskussioner. Aktiva beteendemönster visar på en ökad efterfrågan på verifiering av information, vilket kan bidra till att stärka journalistikens roll i samhället.

Referenser:

Analysutgåva

Vecka

Visar vald analysvariant av 10
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
Vecka 2026 25 · Genererad
Automatic scheduler run (cron-managed)

Övergripande teman

Under den aktuella ISO-veckan har nyhetsflödet inom kategorin "Analys och Fakta-Kontroll" främst cirkulerat kring politiska frågor och sociala kontroverser. Viktiga ämnen inkluderar ungdomars straff, kritik mot politiska partier och diskussioner kring faktakontroll relaterade till internationella händelser. flera artiklar framhäver en obalans i offentliga åsikter och mediarepresentation.

Narrativ och retoriska mönster

Det finns en tydlig retorik som ifrågasätter beslut och åtgärder från myndigheter och politiska ledare. Med rubriker som "Så blir vi alla förlorare när 14-åringar sätts i fängelse" och "Kommunernas uranveto skrotas: 'Katastrofalt'" föreslås det att dessa beslut kan leda till negativa konsekvenser för samhället. Narrativen betonar ofta hur specifika grupper drabbas och hur makthavare misslyckas med att skydda medborgarnas intressen.

Aktivitets- och beteendemönster över tid

Aktiviteten inom denna kategori har varit hög under veckan, med ett särskilt fokus på händelser och beslut som påverkar ungdomar och samhällsfrågor. Det finns också en synlig tendens där kritik av politiker och deras handlingar är vanligare. Flödet har genererat debatt och engagemang, vilket tyder på att dessa ämnen väcker starka känslor hos läsarna.

Aktiva källor/författare och redigering

ETC.se dominerar som den mest aktiva källan med 27 inlägg, följt av Journalisten och Snopes. Axel Andén och Hanna Lundquist är de mest aktiva författarna, med var och en av dem som bidrar med tre artiklar. Redigeringsaktiviteten har också varit märkbar, särskilt kring artiklar publicerade av ETC.se, vilket indikerar en pågående diskussion och intresse för att göra förtydliganden eller justeringar.

Kort sammanfattning

Denna analys belyser att veckans nyhetsflöde inom "Analys och Fakta-Kontroll" främst fokuserar på ungdomars rättsliga frågor och politiska beslut som väcker kritik. Det finns en stark publicistisk betoning på negativa konsekvenser för medborgarna i ljuset av föreslagna lagar och beslut. Det aktiva engagemanget från både källor och författare tyder på en pågående diskurs om dessa centrala frågor, som kan ha betydande konsekvenser för framtida policyer.

Referenser:

Analysutgåva

Månad

Visar vald analysvariant av 10
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
Månad 2026-06 · Genererad
Automatic scheduler run (cron-managed)

Analys titel/kontekst: [AUTO] Schemalagd analys
Begärd analysbeskrivning: Automatisk schemaläggning (cron-hanterad)

  1. Huvudteman
    I den aktuella perioden framträdde flera centrala teman, däribland frågor om jämlikhet inom vården, pensionsinkomster för utlandsfödda, och nya förslag relaterade till byggande vid vatten. Specifikt berördes politiska och sociala frågor, inklusive diskussioner om Israel och Palestina, samt analyser av påståenden kopplade till offentlig figur som Donald Trump.

  2. Narrativ och retoriska mönster
    Det finns en starkt framträdande retorik kring rättvisa och jämlikhet, särskilt i artiklar som Sverige på väg bort från jämlik vård och Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster. Dessa artiklar använder känslomässigt laddade argument för att belysa samhälleliga orättvisor. Narrativet kring Trump kretsar omkring avvisande av felaktiga eller överdrivna påståenden, vilket speglas i artiklar som Don't fall for claim Trump is selling 'Rump' watches in mid-2026.

  3. Aktivitets- och beteendemönster över tid
    Analysen visar att det har varit en konsekvent mediebevakning under månaden, med en särskild topp av aktivitet kring sociala frågor. Artiklar relaterade till Trump och hans påstådda utgifter eller investeringar har också skapat diskussioner, vilket antyder en högre nivå av intresse och engagemang kring politiska frågor.

  4. Aktiva källor/författare och redigeringsbeteende
    ETC.se var den mest aktiva källan med 17 inlägg, följt av Snopes.com och Proletären. Bland författarna framträdde enskilda personer som 1 och Jesper Bengtsson med flera inlägg. En ökning i redigeringar påverkade artiklar från Journalisten, vilket visar på ett engagemang i att upprätthålla kvalitet och noggrannhet i publicerade uppgifter.

  5. Kort sammanfattning
    Under den aktuella perioden har analys- och faktagranskningskategorin visat på en stark närvaro av sociala och politiska frågor, med betoning på jämlikhet och faktakoll gällande påståenden. Källorna har varit aktiva i att informera och utmana desinformation, vilket är centralt för det pågående samtalet i svensk media. Det är uppenbart att intresset för faktagranskning är högre än någonsin i en tid präglad av osäkerhet och snabba nyheter.

Referenser:
Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Sverige på väg bort från jämlik vård
Don't fall for claim Trump is selling 'Rump' watches in mid-2026
Is Trump spending millions in taxpayer funds to cover horse statues in gold?
Friskolornas eget förslag till skolpeng: ”Ingen ska få en krona de inte har rätt till”
IF Metalls strategi ser återigen ut att misslyckas
Were Driscoll's strawberries confirmed to cause cancer? Posts exaggerate pesticide test results
Förslag: Fler ska kunna bygga och bo vid vatten
Läkaren Lea om livet efter transitionen: ”Ingen lyssnar på en som kvinna”

Analysutgåva

År

Visar vald analysvariant av 2
[AUTO] Scheduled analytics SV · neutral
År 2026 · Genererad
Automatic scheduler run (cron-managed)

No entries in selected period.

Nyhetsflöde

Artiklar i kategorin

Första artikeln lyfts som huvudspår, övriga visas som nyhetskort. Historik och diffs finns kvar under respektive artikel.

RSS endpoint: https://tools.tornevall.net/api/rss/feed/analysis-and-fact-checking
ETC.se Permalink

Anna, 31: Därför blev jag Säpo-informatör i den autonoma vänstern

https://www.etc.se/story/anna-31-daerfoer-blev-jag-saepo-informatoer-i-den-autonoma-vaenstern?utm_source=rss

Anna var djupt inne i en revolutionär kommunistgrupp som utförde olagliga aktioner. Ingen visste att hon i hemlighet var en Säpo-informatör. I fyra år sålde hon information om demonstrationer och pekade ut ledarfigurer, som greps av polisen. Hon ska ha satt dit en vänsterextremist som byggt upp en arsenal med automatvapen. Sedan gick något snett. Anna började hota sin Säpo-kontakts familj. Dagens ETC:s granskning ger en unik inblick i hur Säkerhetspolisen jobbar med betalda källor i små, slutna organisationer. Och varför någon blir en informatör.

Full text

Anna var djupt inne i en revolutionär kommunistgrupp som utförde olagliga aktioner. Ingen visste att hon i hemlighet var en Säpo-informatör. I fyra år sålde hon information om demonstrationer och pekade ut ledarfigurer, som greps av polisen. Hon ska ha satt dit en vänsterextremist som byggt upp en arsenal med automatvapen. Sedan gick något snett. Anna började hota sin Säpo-kontakts familj. Dagens ETC:s granskning ger en unik inblick i hur Säkerhetspolisen jobbar med betalda källor i små, slutna organisationer. Och varför någon blir en informatör.

ETC.se Permalink

Ebba Busch är skamlös – men S-ilskan får mig att spy lite i munnen

https://www.etc.se/ledare/ebba-busch-aer-skamloes-men-s-ilskan-faar-mig-att-spy-lite-i-munnen?utm_source=rss

Ebba Busch ljuger skamlöst på instagram när hon skriver: ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar.” Men hon är inte ensam. Det är fler partier som inte vill kännas vid vad de tyckt i den här frågan. Jag minns väl hur Socialdemokraterna betedde sig.

Full text

Ebba Busch ljuger skamlöst på instagram när hon skriver: ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar.” Men hon är inte ensam. Det är fler partier som inte vill kännas vid vad de tyckt i den här frågan. Jag minns väl hur Socialdemokraterna betedde sig.

Dagens Arena Permalink

Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina

https://www.dagensarena.se/opinion/hog-tid-allians-folkratt-israel-och-palestina/

I åttio år har FN förordat en palestinsk stat jämte en israelisk.

Inlägget Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina dök först upp på Dagens Arena.

Full text

I snart åttio år har Förenta nationerna förordat en palestinsk stat jämte en israelisk stat. Med de grova folkrättsbrott som nu sveper över västra Asien, vill vi svara med att bilda en Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina, skriver tio organisationer.

FN och EU har i årtionden dokumenterat hur Israel för in egen befolkning på ockuperat område och hur Israel river palestinska hem och byggnader i strid med internationell rätt. EU har klassat dessa som grova brott mot folkrätten. *

Det växande våld som utförs mot civila palestinier på Västbanken har av EU bedömts som ”terror”. Det är idag del av den israeliska militärens befälskedjaoch våldet kännetecknas av närmast total straffrihet enligt israeliska grupper som följer upp övergreppen.

I september 2025 konstaterade en FN-undersökningskommission att Israel har begått folkmord i Gaza. Flera FN-experter, icke-statliga organisationer och forskare har dragit liknande slutsatser.

Enligt människorättsorganisationer var attacken av Hamas och andra grupper mot Israel den 7 oktober 2023 ett ”brott mot mänskligheten”.

Internationella domstolen har varit tydlig

Internationella domstolens rådgivande yttrande den 19 juli 2024, som fastslog att Israels ockupation av palestinska territorier är olaglig, är avgörande. Yttrandet innebär ett tydligt avståndstagande från tidigare juridiska gråzoner och ställde långtgående krav på både Israel och omvärlden.

I punkt 278 fastställs att alla stater har en skyldighet att ”avstå från att ingå ekonomiska eller handelsmässiga förbindelser med Israel som rör [det ockuperade palestinska området] eller delar därav och som kan befästa [Israels] olagliga närvaro i området; […] samt att vidta åtgärder för att förhindra handels- eller investeringsförbindelser som bidrar till att upprätthålla den olagliga situation som Israel har skapat i [det ockuperade palestinska området].”

Omvärldens oförmåga att agera mot uppenbara brott mot folkrätten har inneburit att omvärlden inklusive Sverige ger Israel straffrihet.

Sverige bör kraftigt öka stödet till Palestina

Vi förenas i följande upprop:

Människorna i både Palestina och Israel har rätt till en framtid där allas rättigheter skyddas och respekteras. Krigsbrott och attacker mot civila mål måste upphöra, ockupationen hävas. Säkerhet och rättigheter för människorna både i Israel och i Palestina kräver ett mer aktivt internationellt samfund. Därför bildar vi Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina.

Vi söker efter ett nytt förhållningssätt till folkrätten där brott beivras.

Anna Karin Hammar, Olle Kristenson, Agneta Carlberg, Martin Wikerstål och Inger Jonasson.

Sverige ska kraftigt öka politiskt och ekonomiskt stöd till FN, till de internationella domstolarna, till det civila samhället i Palestina och Israel som tålmodigt och långsiktigt arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, för ansvarsutkrävande och för ickevåld.

Stoppa vapenhandel med Israel

Detta står vi för:

– Att värna folkrättens efterlevnad i Israel och Palestina och att internationell humanitär rätt upprätthålls av alla parter.

– Att de internationella domstolarnas beslut (International Court of Justice, ICJ, och International Criminal Court, ICC) och FN:s säkerhetsråds beslut efterlevs. Brott mot folkrätten måste få kännbara konsekvenser.

-Att Sverige i alla relationer ”inte bidrar till upprätthållande av den illegala situationen” (ICJ 19 juli 2024) – ingen handel med illegala bosättningar och ingen handel med krigsmaterial med aktörer ansvariga för brott mot folkrätt och mänskliga rättigheter.

-Att Sverige politiskt och med bistånd ger ett konsekvent stöd till aktörer som stödjer folkrätten, skyddar civilbefolkningen, praktiserar människors lika värde, ickevåld, demokratiska fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter.

Med tanke på de fruktansvärda förhållanden som råder på marken och som vi nästan dagligen får kännedom om anser vi att det är hög tid att bilda Allians för folkrätt och demokratiska fri- och rättigheter i Israel och Palestina. Tillsammans kan vi värna mänskliga rättigheter och en värld där alla behandlas lika. Välkommen med er organisation i Alliansen!

#_ednref3

 

Anna Johansson, generalsekreterare, Amnesty International – Sverige

Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia

Oscar Ernerot, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center

Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare, Kristna Fredsrörelsen

Dror Feiler och Staffan Granér, talespersoner, Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (JIPF)

Agneta Carlberg, ordförande, Institutet för Kontextuell Teologi (IKT)

Olle Kristenson, ordförande, Förbundet Kristen Humanism

Inger Jonasson, ordförande, Dar al Kalima vänförening

Martin Wikerstål, ordförande, Friends of Sabeel Sweden

Anna Karin Hammar, ordförande, Kairos Palestine Sweden

 

  • Enligt EU-rapport fanns mot slutet av 2024 minst 503,732 israeliska bosättare på Västbanken och 233,600 i Östra Jerusalem, totalt 737,332 israeliska bosättare på 147 illegala bosättningar och 224 illegala utposter på ockuperade Västbanken. 

Inlägget Hög tid för Allians för folkrätt i Israel och Palestina dök först upp på Dagens Arena.

Dagens Arena Permalink

Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

https://www.dagensarena.se/innehall/utlandsfodda-tappar-pensionsinkomster/

Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

Full text

Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet.

– För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman.

Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen.

– Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter.

Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

– Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.


History - 3 versions shown

Changes

From 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 08:39:03) hash: bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
To 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 10:13:15) hash: 5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
Title
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Description
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Content
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. För de som kom till Sverige 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.   Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet.

– För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman.

Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen.

– Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter.

Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

– Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
From 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-02 17:17:45) hash: ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
To 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 08:39:03) hash: bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
Title
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Description
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Content
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.   Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Dagens Arena Permalink

Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

https://www.dagensarena.se/innehall/utlandsfodda-tappar-pensionsinkomster/

Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

Full text

Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.


History - 3 versions shown

Changes

From 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 08:39:03) hash: bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
To 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 10:13:15) hash: 5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
Title
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Description
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Content
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. För de som kom till Sverige 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.   Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet.

– För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman.

Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen.

– Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter.

Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

– Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
From 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-02 17:17:45) hash: ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
To 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 08:39:03) hash: bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
Title
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Description
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Content
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.   Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Dagens Arena Permalink

Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

https://www.dagensarena.se/innehall/utlandsfodda-tappar-pensionsinkomster/

Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

Full text

Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.


History - 3 versions shown

Changes

From 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 08:39:03) hash: bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
To 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 10:13:15) hash: 5775e9f7f993bc2953c185bb5d6011c76fdb7a18
Title
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Description
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Content
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet. För de som kom till Sverige 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman. Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen. Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter. Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.   Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet.

– För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman.

Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen.

– Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter.

Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

– Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
From 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-02 17:17:45) hash: ead4bdb80399d5a30f5d4548b13b6635ba2aeaad
To 2026-06-01 23:30:13 (discovered: 2026-06-03 08:39:03) hash: bc29c7be4b1aef04a4c7a4b1f49e5eb35c57be79
Title
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster
Description
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Content
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam. I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år. Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 5 700 kronor. Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor. Ingen trygghet för alla – Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande. Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig. Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat. För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda. Vissa pensionärer får det bättre På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt. Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre. Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.   Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser. Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Old vs new
From
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än motsvarande grupp födda 20 år tidigare, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
To
TITLE:
Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster

DESCRIPTION:
Utlandsfödda får nästan 6 000 kronor mindre i månaden.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.

I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.

Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.

För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.

Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.

Ingen trygghet för alla

– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.

Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.

Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan också kopplas tydligt till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.

För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.

Vissa pensionärer får det bättre

På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.

Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.

Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.

 

Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.

Inlägget Utlandsfödda tappar i pensionsinkomster dök först upp på Dagens Arena.
Dagens Arena Permalink

Sverige på väg bort från jämlik vård

https://www.dagensarena.se/opinion/sverige-pa-vag-bort-fran-jamlik-vard/

Ny studie visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte minskar den offentliga kön.

Inlägget Sverige på väg bort från jämlik vård dök först upp på Dagens Arena.

Full text

Ny studie visar att privata sjukvårdsförsäkringar inte minskar den offentliga kön.

Det snabbt växande systemet med privata sjukförsäkringar har en rad negativa effekter på sjukvården som helhet.

Det visar en ny studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet, London School of Economics och Göteborgs universitet.

Resultaten är nedslående för den som tror på idén att lika tillgång till vård är en viktig del av välfärden.

Sjukvården blir helt enkelt mer ojämlik.

Kristersson har fel

För 20 år sedan var det knappt någon som hade en privat sjukvårdsförsäkring, vars syfte är att ge snabbare tillgång till planerad vård än vad den offentliga vården ibland kan erbjuda.

I dag omfattas 826 000 svenskar av en sådan försäkring. Studien från de tre lärosätena visar att det främst är höginkomsttagare som har en privat försäkring. Den kommer oftast från arbetsgivaren, flera fackförbund erbjuder det som en del av sitt paket av olika extra försäkringar om man blir medlem.

När systemet kritiserats, främst från vänsterhåll, säger dess försvarare att privata sjukförsäkringar slussar en del patienter till privata vårdgivare, och på det viset minskar kön där. Ulf Kristersson argumenterade till exempel för detta i tevedebatt nyligen.

Men detta är inte korrekt, visar studien från de tre lärosätena. I stället visar det sig att de som har privata sjukförsäkringar söker mer vård, och dessutom kommer de snabbare fram även i köerna till den offentliga vården.

Effekten är med andra ord den rakt motsatta mot vad Kristersson och andra säger. Köerna blir längre för de utan privata försäkringar.

Detta är nu inte alldeles enkelt att göra något åt.

Precis som när det gäller de privata skolorna skapar själva förekomsten en dynamik som är väldigt svår att bryta.

Måste brytas på systemnivå

Om det finns möjlighet att få en lite bättre skola för sina barn, då kommer de flesta att ta den möjligheten, även när det missgynnar möjligheten att skapa en jämlik skola på ett mer samhälleligt plan.

På samma sätt kommer de som kan betala sig fram till en lite snabbare vård förstås att ta den möjligheten. Det är trots allt den egna hälsan det handlar om.

Sånt gamblar man inte med.

Den som vill bryta utvecklingen måste alltså göra det på systemnivå, och det finns förslag som skulle räta upp skutan igen. För det krävs fler specialistläkare och sjuksköterskor, bättre löner och arbetsvillkor för vårdpersonal och effektivare vårdprocesser.

Det går också att begränsa privata vårdgivares möjligheter att ge förtur till försäkringspatienter.

Som ett tredje alternativ går det att föra det mindre attraktivt för arbetsgivarna att teckna försäkringar till sina anställda, som oftast är chefer eller mellanchefer, till exempel genom att beskatta förmånen högre.

Än är det ingen kris. Bottenplattan i svensk sjukvård är fortfarande solid. I ett internationellt perspektiv är den unikt jämlik och fungerar bra för alla medborgare.

Men ju fler som kan toppa upp sin tillgång genom en privat sjukförsäkring, desto större skillnader blir det, och desto längre bort från en jämlik vård kommer vi.

Jesper Bengtsson

Inlägget Sverige på väg bort från jämlik vård dök först upp på Dagens Arena.

Snopes.com Permalink

Don't fall for claim Trump is selling 'Rump' watches in mid-2026

https://www.snopes.com/fact-check/trump-misspelled-watch/

Rumors stemmed from a single incident in May 2025 when a customer received a watch that misspelled the president's name.

Full text

Rumors stemmed from a single incident in May 2025 when a customer received a watch that misspelled the president's name.

Snopes.com Permalink

Is Trump spending millions in taxpayer funds to cover horse statues in gold?

https://www.snopes.com/fact-check/trump-gold-horses/

President Donald Trump's administration has spent millions on beautification projects in Washington, D.C., ahead of America's 250th birthday.

Full text

President Donald Trump's administration has spent millions on beautification projects in Washington, D.C., ahead of America's 250th birthday.

ETC.se Permalink

Friskolornas eget förslag till skolpeng: ”Ingen ska få en krona de inte har rätt till”

https://www.etc.se/ekonomi/friskolornas-eget-foerslag-till-skolpeng-ingen-ska-faa-en-krona-de-inte-har-raett-till?utm_source=rss

Hälften av alla friskolor måste stängas om skolpengen sänks på det sätt regeringens utredning föreslagit. Det larmet kom från branschorganisationen Almega utbildning – som nu lanserat ett eget förslag. – Man vill för tredje eller fjärde gången utreda den här frågan och helt enkelt fördröja allting genom att låtsas vara konstruktiva, säger Jonas Vlachos, nationalekonom och skoldebattör.

Full text

Hälften av alla friskolor måste stängas om skolpengen sänks på det sätt regeringens utredning föreslagit. Det larmet kom från branschorganisationen Almega utbildning – som nu lanserat ett eget förslag. – Man vill för tredje eller fjärde gången utreda den här frågan och helt enkelt fördröja allting genom att låtsas vara konstruktiva, säger Jonas Vlachos, nationalekonom och skoldebattör.