I valtider är det alltid viktigt att vara extra kritisk och ifrågasättande till partiernas kommunikation. Det är inte svårt att förvandla en halvsanning till sanning på en affisch eller i ett politiskt reklammeddelande.
Regionstyret, med Moderaterna i spetsen, slår sig gärna för bröstet och basunerar ut att vårdköerna minskat rejält i Skåne.
Men stämmer det verkligen med tanke på alla nyheter om om nedskärningar och åtstramningar i den skånska vården?
Njae, är väl det korta och enkla svaret.
Larmen inifrån
Visst, tittar man bara rent krasst på siffrorna kanske man kan dra slutsatsen att köerna är kortare nu. Men larmen inifrån vården ger kanske en mer nyanserad bild av hur läget faktiskt är.
Tidigare i sommar rapporterade Kristianstadbladet om att anställda inom vården larmade för att det trixas med remisser i syfte att manipulera statistiken kring vårdköerna.
Så. Hur går det till?
Kraven för att ens acceptera en remiss har höjts till en ohållbar nivå, menar visselblåsarna. När remisserna nekas skickas de tillbaka till primärvården tvingas göra ”medicinskt omotiverade kompletteringar”, skriver en anställd.
De remisser som nekas hamnar inte i sjukhusens officiella statistik och plötsligt så har man kortat sjukhusens vårdköer. I praktiken innebär det här att det står människor i kö som inte syns i statistiken. Smart va?
Vad som sedan sker är att ansvaret skjuts tillbaka på primärvården som tvingas till mer arbete.
Ung och frisk? Grattis
Ett vittnesmål som förstärker bilden av det tveksamma tillståndet inom den skånska vården är överläkaren i ortopedi, Niclas Rambergs, debattext i Sydsvenskan från i våras.
Ramberg arbetar på Helsingborgs lasarett och han bekräftar bilden av att vårdköerna har minskat.
Men. För det här påståendet kommer med riktigt stort men.
Att vårdköerna minskat gäller främst om du är ung och frisk. Då är du inte lika kostsam.
Däremot äldre, sköra och multisjuka personer får vänta på vård. Ramberg själv vittnar om patienter som fått vänta så länge på vård att de hamnar i rullstol och blivit gravt handikappade.
Riggat system
Vad som gör situationen än mer prekär är de privata vårdgivarna. Anna Mannfalk (M), regionråd och ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd, menar att dessa hjälpt till att avlasta vårdköerna.
Niclas Ramberg är inte riktigt lika imponerad av dem. Han menar att de privata vårdgivarna väljer ut vilka patienter de ska vårda och att det är ett riggat system. Vilka patienter tror ni väljs bort av de privata vårdgivarna? Just det, de äldre och multisjuka. De som kostar mycket hamnar istället hos de offentliga vårdgivarna som också blir dyrare i drift.
Vips så kan man också peka på att de privata vårdgivarna är mer resurseffektiva än den offentliga vården.
Var fjärde krona från staten
Hur ska man då fixa vårdköerna framöver? Och kanske se till så att de som faktiskt är i behov av vård får vård. Ni vet, att upprätthålla den där sjukvårdslagen som säger att ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården”.
Enligt forskare är vården alldeles för beroende av riktade statsbidrag från regeringen. Drygt var fjärde krona inom vården är idag finansierad med statliga medel. Det är inte hållbart i längden och skapar oklara förutsättningar för vårdens finansiering och spelregler.
Därför måste de regionala skatteintäkterna höjas. Om man gillar idén av en offentlig vård som är tillgänglig för alla. Och där sjukvårdslagen följs.
Det tycks inte falla Tidöregeringen i smaken. De vill införa en skattebroms för regioner och kommuner. Kort och gott: de vill hindra kommuner och regioner från att höja skatten.
Om man tycker att vården är en angelägenhet för oss alla i Skåne, inte bara de som är friska, bör man nog titta på att lägga sin röst på partier som vill öka de regionala skatteintäkterna och på sikt göra upp med de privata vårdjättarna.
Sist men inte minst: ta budskapen på valaffischer med en rejäl skopa salt.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se