Den som svängt in på en bensinmack och tankat sin bil senaste tiden har nog lagt märke till de höjda bränslepriserna.
Med anledningen av detta kallade Tidöregeringen till presskonferens under måndagen.
Från och med 1 maj vill de se en sänkt skatt på bensin och diesel till EU:s miniminivå. I praktiken innebär det att bensinpriset sänks med 1 krona per liter och dieseln med 40 öre.
Rimligt? Kanske, givet hur bränslepriserna stuckit iväg. Men är det så smart? Njae, det är ett kortsiktigt och desperat svar på rådande världsläge.
”Magdapriser”
Givetvis är det kriget i Iran som gör att priset vid pump kraftigt gått upp. Och det kan Tidöregeringen påverka ungefär lika mycket som den tidigare regeringen kunde påverka de globala bränslepriserna när Ryssland attackerade Ukraina för fyra år sedan.
Då kallades det ”Magdapriser” från svensk höger och man lyckades göra det till en valfråga. Tidögänget vill nu göra allt i sin makt för att höga bränslepriser inte får hamna på agendan, för då kan deras retorik från 2022 användas mot dem.
Men någon stor effekt på folks plånböcker lär sänkningen inte få.
Vill inte att oppositionen jollrar
En genomsnittlig personbil i Sverige kör 1 141 mil om året. Sänkningen av bränsleskatten är alltså inget som kommer göra någon markant skillnad i människors vardag. Vi pratar om några tusenlappar om året.
Snarare handlar det alltså om att visa handlingskraft och att göra allt i sin makt för att oppositionen inte ska jollra om detta fram till september.
Nåväl. Åter till Iran.
Ingen vet när fartygen i Hormuzsundet släpps igenom. Allra minst Donald Trump tycks ha någon aning. Visst, han har utlovat en paus i fem dagar för attacker mot iranska energianläggningar och infrastruktur. Men vem vet vad Trump känner för efter det?
Varningssignaler från IEA
Under måndagsmorgonen kom rejäla varningssignaler från internationella energiorganet, IEA.
Enligt Fatih Birol, chef på IEA, kan den nuvarande situationen i Iran ge större ekonomiska konsekvenser än 1970-talets båda oljekriser – tillsammans.
Om så sker kommer sänkt skatt på bensin och diesel vara lika hjälpsamt som att lägga ett plåster på ett avhugget ben.
Viftar med plåster
I fredags fick vi ännu en skarp varning från IEA. Kriget i Iran har lett till det största störningen av oljeleveranser i historien. Och nu uppmanar de människor att arbeta hemifrån, samåka eller åka kollektivt.
Samtidigt står vår regeringen och viftar med det lilla plåstret som är sänkt bränsleskatt.
Men regeringen har inget annat alternativ. Eller, man har rättare sagt låst fast sig vid det här alternativet och nu måste man dundra vidare på inslagen väg, trots att det är dumdristigt och kortsiktigt.
Genom hela mandatperioden har man sett till att det ska bli billigare och enklare att köra på bensin och diesel. Det var ju det man gick till val på. Men någon längre plan än så har man inte haft.
Tidöregeringen har gjort allt i sin makt för att vi ska bli mer beroende av bensin och diesel.
Fyra bortkastade år
I fyra års tid har de aktivt motarbetat allt som på något sätt skulle gjort Sverige mindre beroende av olja. Det har varit fyra bortkastade år.
Och nu uppmanar man oss att köra på som vanligt med våra bilar när man sänker skatten på bränsle. Det verkar liksom inte som att de hör varningssignalerna från IEA.
För ett annat svar än sänkt bränsleskatt hade kunnat vara att ge riktade stöd till regionerna för att få folk att välja kollektivtrafik. IEA hintar liksom om att vi rör oss mot någon slags ransonering.
Måste bli en väckarklocka
Om kriget i Iran fortsätter måste det bli en rejäl väckarklocka för svenska politiker. Sverige måste slå sig fri från oljeberoendet och lägga i en högre växel i den gröna omställningen.
Investeringsstöden till den gröna omställningen måste återupptas. Vi måste se till att bli herre över vår egen energiförsörjning.
Med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson vid rodret är det bara att glömma.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se