Tornevall Networks

Ängelholmskvinnan polisanmälde att hon och hennes familj drabbades av inbrott och bestals på guld för 400 000 kronor när de var bortresta. Men när försäkringsbolaget tittade närmare på fallet slutade det med att kvinnan själv åtalades för bedrägeriförsök.

Kuba drabbat igen

Tre gånger om har Janez Jansa varit premiärminister i Slovenien. Nu kan Trump-vännen göra comeback igen, efter en…

Polisen utreder en misstänkt dieselstöld som skett under natten mot söndagen på Högasten i södra Helsingborg.

Han tjänade tiotusentals kronor på en helg, bar märkeskläder och fick allt högre status. Men när Youssef ville lämna det kriminella livet i Helsingborg krävde gänget honom på hundratusentals kronor. Sedan misshandlades han så brutalt att det kunde kostat honom livet.

2019 sätter ett par unga män eld på en minkfarm i Sölvesborg. Åtalet mot dem är först i sitt slag. I fallet pekas ekofascism ut som ideologiskt motiv. 

Ett för många nytt begrepp, men som kan kopplas till både Hitler och det nazistiska begreppet blod och jord (blut und boden). Det berättar regissören Sunniva Eir Tangvik Kveum vars första långfilm handlar om ungdomar som kommer i kontakt med ekofascism. I filmen får ideologin gömma sig ett grönt hölje av klimataktivism.

– Det är lite luddigt med begreppet ekofascism. Man kan tro att det handlar om högerextrema som låtsas bry sig om naturen, men det är inte en klimatrörelse. Det handlar om rasideologi i grunden, säger hon.

I filmen Nipster får vi följa sjuttonåriga Chris som känner sig maktlös inför klimatförändringarna och längtar efter samhörighet. Under ett sommarläger för klimatengagerade ungdomar hittar hon ett nytt sammanhang. Ett sammanhang som får henne att växa och känna gemenskap.

Men sommarlägret visar sig vara en front för en ekofascistisk rörelse som vill rekrytera ungdomar.

– Vi ville göra en film om en ung tjej som radikaliseras, men också belysa en specifik del av en högerextrem rörelse som växer i dag, säger Sunniva Eir Tangvik Kveum.

Saga Stenman som spelar Chris i filmen Nipster. Foto: stillbild från filmen

Filmen berör ämnen som grupptryck, bekräftelse och identitet. Chris sugs in och förtrollas av lägrets ledare och deltagare. I den radikaliserade rörelsen känner hon sig sedd, vågar börja ta plats på ett nytt sätt och får bekräftelse, menar Sunniva Eir Tangvik Kveum.

Hon är ursprungligen från Norge men uppvuxen i Malmö och Svedala. Det föll sig därför naturligt att Nipster skulle spelas in i Skåne, närmare bestämt Vittsjö.

–  Jag har också sett en hel del rasism och extremism under min uppväxt. Det tror jag att vilken kotte som helst som bott i Skåne har. Jag är inte ensam om det, säger hon.

Men hon ville inte att berättelsen skulle utspela sig bland de böljande rapsfälten utan i den skånska skogen. Där saker och ting kan ske i skymundan. 

Sunniva Eir Tangvik Kveum under inspelning av filmen Nipster. Foto: Carbs Film

– Det var viktigt för mig att kunna visa en skånsk natur som inte är den platta idyllen med åkrarna, säger hon.

Namnet på filmen kommer från en sammansättning av nazi och hipster, Nipster. Idén till Nipster uppstod ur arbetet med Sunnivas examensfilm Rosanazi, som handlar om högerextrema miljöer. I arbetet med filmen kom Sunniva Eir Tangvik Kveum i kontakt med forskaren Maria Darwish som berättade om ekofascism och nipsterrörelsen för henne.

– Men till skillnad från min examensfilm ville jag att långfilmen skulle ta ett skarpare grepp om hur högerextremism kan te sig i dag.

Hon beskriver sig som omättligt intresserad av gruppdynamiker och vill i filmen undersöka vad som händer med ungdomar som hittar hem i fel sällskap. Hade karaktären Chris hamnat i ett annat sammanhang, hade hon kanske växt i en positiv bemärkelse, enligt Sunniva Eir Tangvik Kveum.

– Det är så många som tänker att inte vem som helst kan bli radikaliserad. Att man till exempel måste komma från ett trasigt hem, men det stämmer inte.

Filmen hade sin premiärvisning på BUFF, Barn- och ungdomsfilmfestival, i Malmö. Där tävlande den i kategorin bästa ungdomsfilm. Utöver det är Nipster även nominerad till det internationella Fipresci-filmkritikerpriset samt Svenska Kyrkans pris.

Saga Stenman har tilldelats BUFF:s pris Nordic Star för sin insats som Chris i Nipster.

Filmen är producerad av Carbs Film i Malmö och är deras första långfilm.

Nea Magoo Erikssonnea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se

Ekofascism

• Ekofascism som ideologi kombinerar extrem nationalism med engagemang för miljön och ett motstånd mot det moderna samhället. Vissa grupper av människor ses enligt ideologin som ett hot mot både miljön och nationens överlevnad. Ekofascism använder skydd av miljön för att motivera exkludering, rasism och våld. 

Källa: Örebro universitet/Maria Darwish

Den förra valrörelsen blev en smärtsam påminnelse om att fakta inte alltid står i centrum för politiken längre.

Särskilt knäpp var debatten om energipolitiken. Det finns nog en del människor som inte hämtat sig ännu, undertecknad inräknad.

Kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft var ledorden och är fortfarande för Tidöregeringen. Deras högsta önskan är att det ska brumma kärnkraftverk lite varstans i landet.

När mandatperioden snart går i mål har fortfarande inga spadtag tagits för ny kärnkraft.

Spelade det någon roll i valrörelsen 2022 att alla visste att det skulle ta 10-15 år innan det ens skulle kunna stå några kärnkraftverk i Sverige?

Nej. För elen var ju dyr där och då till följd av Putins invasion av Ukraina. Och det lyckades Tidöpartierna spela på.

Inte heller verkar det nu spela någon roll att vårt elsystems stabilitet inte påverkats av att vi har fått mer vindkraft i landet. Tvärtom har det blivit mer stabilt visar en ny rapport, trots att Ebba Busch många gånger hävdat att det är instabilt och nedmonterat.

De höga elpriserna från 2022 finns kvar. Inte minst här i söder. Men det är inget som eventuellt ny kärnkraft kommer råda bot på. Tvärtom har regeringens finansieringsmodell för kärnkraft visat sig garantera höga priser för konsumenterna.

Brottspolitiken är ett annat av de områden där både forskning och expertis ignorerats hejdlöst den senaste tiden.

13-åringar ska sättas i fängelse, trots att det går emot all form av vetenskap och erfarenheter på området.

För några veckor sedan kunde vi läsa hur fängelser runtom i landet nu kommer acceptera att intagna barn får ta med sig gosedjur.

Gosedjur. På anstalter.

Det finns ingen evidens på området som säger att det här skulle på något sätt skulle minska brottsligheten. Eller att det skulle göra barn mindre kriminella.

Snarare tvärtom. I kriminologvärlden råder det konsensus. De menar att sänkt straffålder befäster bilden av de som blir inlåsta i ung ålder som hopplösa fall. Det riskerar istället en livslång kriminell bana för ungdomarna som hamnar i fängelse tidigt.

Regeringen själv menar ju dessutom att det här inte handlar om att minska brottsligheten. Det handlar om snarare om att skydda samhället från farliga individer, menar de.

Och visst. Det finns en viss logik i det påståendet.

Men vad gör vi sen då? När vi skapat fler farliga individer än vi hade från början, vad gör vi då?

Forskningen är emot. Kriminalvården säger att det är en dålig idé. Advokatsamfundet likaså. Till och med regeringen erkänner att det inte kommer göra skillnad för brottsligheten.

Ändå står vi här nu. Från och med 1 juli i år ska 13-åringar kunna sättas i fängelse. Trots att alla vet att det är en usel idé.

Alla partier vill såklart ha makten. Den vinns inte alltid genom schysst spel.

Och när den inte gör det hamnar man lätt här, där vi är nu. Med en regering som målat in sig olika hörn de inte kan ta sig ut ifrån.

För politik kan inte bara handla om att vinna makten vart fjärde år. Det måste finnas substans och belägg för den politik man driver att faktiskt skapa ett bättre samhälle. Annars tappar väljare förtroendet till politiken.

Valrörelsen kommer garanterat hagla av nya populistiska utspel. Som väljare måste man vara på sin vakt.

Man önskar att det inte behövde vara så.

Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Grönlandskrisen är inte över, varnar Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen. Därför går han till val på att samla makten i mitten och stärka EU. – Jag brukar säga att man inte kan vara en vinnarnation i en förlorarregion, säger han till TT.

Grönlandskrisen är inte över, varnar Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen.