Full text
Regeringens barnbesked
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Regeringens barnbesked
Regeringens barnbesked
Kommunen tar nu nästa steg mot nya bostäder på den gamla förskoletomten i Viken. Planen är att bygga tio radhus och fyra villor, och nu får allmänheten chansen att tycka till innan beslut fattas.
Kommunen tar nu nästa steg mot nya bostäder på den gamla förskoletomten i Viken. Planen är att bygga tio radhus och fyra villor, och nu får allmänheten chansen att tycka till innan beslut fattas.
Ifall den ekonomiska utvecklingen i Sverige fortsätter dröjer det inte lång tid innan de supperrika vill rigga demokratin till sin fördel, skriver Rasmus Hansson.
De superrika betalar knappt någon skatt alls. Så kan man sammanfatta Gabriel Zucmans nya bok ”Miljardärsskatt – så kan den införas” (Atlas, 2026).
Zucman är en av världens mest inflytelserika nationalekonomer just nu. Men det är kanske inte för att han är världens mest radikala ekonom.
Det han främst torgför är att de allra rikaste i samhället ska beskattas hårdare. Idag betalar de superrika någonstans mellan hälften och en tredjedel, relativt sett, så mycket som en vanlig svensk löntagare i skatt.
När du får betala dryga 30 procent i skatt ligger deras skattekvot någonstans mellan 10-15 procent. Genom olika holdingbolag gör de sin avkastning i princip omöjlig att beskatta.
Ynka 2 procent i skatt
Så. För att komma till bukt med det här föreslår Zucman en skatt på 2 procent av förmögenheterna om man har tillgångar på över 100 miljoner miljoner euro, alltså drygt en miljard kronor.
För att förhindra att Sverige inte går miste om skattepengar när miljardärer bestämmer sig för att flytta vill han att det införs en skatt man inte kan fly ifrån.
Någon med den här typen av enorma förmögenheter kommer alltså betala skatt på ynka 2 procent i fem år även om man flyttar från Sverige.
Det har de nog råd med.
Högerns infanteri rider ut
Men alla tror inte det. Motståndet mot en miljardärsskatt är föga överraskande ganska starkt från den svenska högern. Så fort någon ens gläntar på dörren till förmögenhetsskatt rider högerns infanteri ut till försvar.
Svenskt Näringsliv och Svenska dagbladets och Dagens Industris ledarsidor tror alla att det kommer leda till en fullständig ekonomisk kollaps om vi beskattar dem lite hårdare. Alla miljardärer kommer fly och kvar kommer det bara finnas fattighjon som minsann inte bidrar till det gemensamma.
Det är argument som avfärdas av den Nobelpristagande ekonomen Joseph Stiglitz men som svensk höger ändå kör vidare med.
Sverige sticker ut
De senaste decennierna har vi sett en fördelningspolitik i Sverige som går ut på att fördela pengar uppåt i systemet. De på toppen har blivit ännu mer förmögna. Kapitalet har koncentrerats till en extremt liten klick.
Idag är den där ekonomiska ojämlikheten direkt påtaglig. Och den sker rakt framför våra ögon.
Samtidigt som 730 000 människor i Sverige lever i ekonomisk utsatthet och fattigdom har vi sett en rejäl ökning av antalet svenska dollarmiljardärer. Idag har vi 46 stycken sådana i Sverige. Det är 1,5 gånger mer per capita än vad USA får fram. Tillsammans äger de mer än vad 8 miljoner svenskar gör tillsammans.
– Trenden sticker ut särskilt här, säger Zucman till Aftonbladets ledarsida och syftar på Sverige.
Jeff Bezos och Elon Musk ingrepp på demokratin
Miljardärsskatten handlar om mer än bara pengar och tillskotten till statskassan.
Visst får varje röstberättigad person lägga sin röst i en urna vart fjärde år. Men miljardärerna har inflytande och makt som sträcker sig förbi de där valen.
I USA har vi sett hur exempelvis världens rikaste man, Elon Musk, köpte upp en av världens största sociala medier-plattformar för att använda som en megafon åt Donald Trump och dennes valkampanj under 2024.
Som tack för valvinsten fick Musk en plats Trumps kabinett. Och sänkta bolagsskatter.
Ägaren till Amazon och tillika världens fjärde rikaste man, Jeff Bezos, köpte upp Washington Post och har nu helt ändrat tidningens inriktning till att vara strikt marknadsliberal. Tidningen publicerar inte längre texter som inte stödjer den linjen.
Men ändå registrerar dessa herrar knappt någon inkomst alls.
Ett år hade Jeff Bezos så låg inkomst att han ansökte om familjebidrag – och blev beviljad av den amerikanska staten. I skrivande stund är han god för 225 miljarder dollar.
Zucman-skatt till Sverige, tack
Ifall den ekonomiska utvecklingen i Sverige fortsätter dröjer det nog inte lång tid innan vi får se liknande försök från miljardärer att mixtra och rigga demokratin till sin fördel.
Med Gabriel Zucmans förslag kan vi komma en bit på vägen för att stoppa det. I Frankrike införde man en så kallad Zucman-skatt under 2025. Nu tycker han att Sverige borde göra samma sak.
En miljardärsskatt handlar alltså om mer än att öka skatteintäkterna till välfärden, även om det såklart är en rejäl bonus. Egentligen handlar det om att inte koncentrera ännu mer makt uppåt på samhällsstegen. Det är Zucmans bidrag till debatten om förmögenhetsskatt.
För en demokrati som bara tjänar några få människors ekonomiska intressen är inget annat än en skendemokrati.
Rasmus Hansson, ledarskribentrasmus.hansson@skanesfolkblad.se
Terese Cristiansson: De allra flesta vann ingenting
Terese Cristiansson: De allra flesta vann ingenting
Efter en utryckning natten till onsdag hittade polisen en bil med krossad ruta i Röstånga.
Efter en utryckning natten till onsdag hittade polisen en bil med krossad ruta i Röstånga.
De har blivit sambo sent i livet, har tre barn var och olika ekonomiska förutsättningar. Hur ser man till att kostnaderna blir rättvisa? Ska hon till exempel betala för elen till hans bil? Ingela Gabrielsson, expert på privatekonomi, ger råd om vad som är rimliga uppoffringar.
De har blivit sambo sent i livet, har tre barn var och olika ekonomiska förutsättningar. Hur ser man till att kostnaderna blir rättvisa? Ska hon till exempel betala för elen till hans bil? Ingela Gabrielsson, expert på privatekonomi, ger råd om vad som är rimliga uppoffringar.
Kökets middag bjuder på en japanskinspirerad kycklingtonkatsu med krispig pankopanerad yta. Serveras med ris och en krämig svartkålssallad. En vardagslyxig middag där frasigt, grönt och syrligt möts i en underbart god kombo. Till Tina Nordströms recept
Kökets middag bjuder på en japanskinspirerad kycklingtonkatsu med krispig pankopanerad yta. Serveras med ris och en krämig svartkålssallad. En vardagslyxig middag där frasigt, grönt och syrligt möts i en underbart god kombo. Till Tina Nordströms recept
PLUS ”Joakim” stod plötsligt inför en pistolmynning – när kunden visade sig vara en gängtopp.
PLUS ”Joakim” stod plötsligt inför en pistolmynning – när kunden visade sig vara en gängtopp.
Med en smartklocka kan vi mäta vår kropp under dygnets alla timmar. Men leder teknikutvecklingen till att vi lär känna oss själva bättre – eller rentav sämre? – Du kommer bara få fler frågor, säger filosofen Jonna Bornemark.
Med en smartklocka kan vi mäta vår kropp under dygnets alla timmar. Men leder teknikutvecklingen till att vi lär känna oss själva bättre – eller rentav sämre? – Du kommer bara få fler frågor, säger filosofen Jonna Bornemark.
Smarta klockor kan mäta fel, utsätta användaren för giftiga kemikalier och ge en snedvriden kroppssyn. Det visar studier och forskning. Nu bemöter återförsäljaren Power kritiken.
Smarta klockor kan mäta fel, utsätta användaren för giftiga kemikalier och ge en snedvriden kroppssyn. Det visar studier och forskning. Nu bemöter återförsäljaren Power kritiken.