Published: 2026-04-12 10:49:06
Discovered: 2026-04-12 13:29:13
Hash: 907b9cc5251d51e4ea0ef0df0222c9a879b80641
Redan på BB efter första förlossningen började Linnéa Karlsson prata osammanhängande, fick skrattanfall och kunde inte sova. Trots att hennes man slog larm flera gånger dröjde det innan vården förstod allvaret. När Linnéa till slut blev tvångsintagen på psykiatrisk avdelning hade hon inte sovit på flera dygn. – Det var jättehemskt att behöva skiljas från min son. Jag kände mig ensam och förstod inte att jag var sjuk, säger hon. Högre risk att drabbas igen Efter en veckas behandling med vila och medicin kunde Linnéa återvända hem. Men traumat bearbetade hon först efteråt. – För min familj var traumat när jag var sjuk, men för mig började det när jag vaknade upp och insåg vad som hänt, säger Linnéa. När hon blev gravid igen visste hon att risken för att drabbas på nytt var hög – omkring 50 procent högre än om hon inte hade drabbats tidigare. Men den här gången fick hon stöd från specialistmödravården redan tidigt i graviditeten och en tydlig plan fanns om symtomen skulle komma tillbaka. – Jag är en optimist, men min man var väldigt orolig. Vi pratade mycket och jag fick fantastisk hjälp av vården, säger Linnéa Karlsson. Viktiga varningssignaler Lovisa Järnmark, överläkare i psykiatri och verksam inom specialistmödravården, menar att förlossningspsykos ofta utvecklas snabbt, vanligtvis inom de första veckorna efter förlossningen. – Otroliga sömnsvårigheter, ångest och personlighetsförändring är viktiga signaler på att något inte stämmer, säger Lovisa Järnmark. Hon betonar att det är stor skillnad mellan vanlig trötthet och den rastlöshet och ångest som kan uppstå vid psykos. Tillståndet kräver ofta akut vård, där sömnbehandling, läkemedel och ibland elbehandling kan bli aktuellt. Vikten av hjälp Lovisa Järnmark understryker vikten av att närstående är uppmärksamma på förändringar och söker hjälp vid oro. – Man ska inte lämna kvinnan ensam med barnet om man misstänker förlossningspsykos, utan söka akut hjälp, säger Lovisa Järnmark. För Linnéa Karlsson var det avgörande. – Man har väldigt låg sjukdomsinsikt under en psykos. Jag tyckte inte att jag var sjuk, säger hon. Vill öka kunskapen I dag föreläser Linnéa om psykisk ohälsa för att fler ska våga söka hjälp och för att öka kunskapen om förlossningspsykos. – Att jag kan sitta här och prata om det visar att man kan bli frisk. Jag vill att andra ska veta att det går att ta sig igenom det, säger Linnéa Karlsson.
Redan på BB efter första förlossningen började Linnéa Karlsson prata osammanhängande, fick skrattanfall och kunde inte sova. Trots att hennes man slog larm flera gånger dröjde det innan vården förstod allvaret. När Linnéa till slut blev tvångsintagen på psykiatrisk avdelning hade hon inte sovit på flera dygn. – Det var jättehemskt att behöva skiljas från min son. Jag kände mig ensam och förstod inte att jag var sjuk, säger hon. Högre risk att drabbas igen Efter en veckas behandling med vila och medicin kunde Linnéa återvända hem. Men traumat bearbetade hon först efteråt. – För min familj var traumat när jag var sjuk, men för mig började det när jag vaknade upp och insåg vad som hänt, säger Linnéa. När hon blev gravid igen visste hon att risken för att drabbas på nytt var hög – omkring 50 procent högre än om hon inte hade drabbats tidigare. Men den här gången fick hon stöd från specialistmödravården redan tidigt i graviditeten och en tydlig plan fanns om symtomen skulle komma tillbaka. – Jag är en optimist, men min man var väldigt orolig. Vi pratade mycket och jag fick fantastisk hjälp av vården, säger Linnéa Karlsson. Viktiga varningssignaler Lovisa Järnmark, överläkare i psykiatri och verksam inom specialistmödravården, menar att förlossningspsykos ofta utvecklas snabbt, vanligtvis inom de första veckorna efter förlossningen. – Otroliga sömnsvårigheter, ångest och personlighetsförändring är viktiga signaler på att något inte stämmer, säger Lovisa Järnmark. Hon betonar att det är stor skillnad mellan vanlig trötthet och den rastlöshet och ångest som kan uppstå vid psykos. Tillståndet kräver ofta akut vård, där sömnbehandling, läkemedel och ibland elbehandling kan bli aktuellt. Vikten av hjälp Lovisa Järnmark understryker vikten av att närstående är uppmärksamma på förändringar och söker hjälp vid oro. – Man ska inte lämna kvinnan ensam med barnet om man misstänker förlossningspsykos, utan söka akut hjälp, säger Lovisa Järnmark. För Linnéa Karlsson var det avgörande. – Man har väldigt låg sjukdomsinsikt under en psykos. Jag tyckte inte att jag var sjuk, säger hon. Vill öka kunskapen I dag föreläser Linnéa om psykisk ohälsa för att fler ska våga söka hjälp och för att öka kunskapen om förlossningspsykos. – Att jag kan sitta här och prata om det visar att man kan bli frisk. Jag vill att andra ska veta att det går att ta sig igenom det, säger Linnéa Karlsson.