Full text
Barnafödandet går ner, men det speglas inte i friskolan Solängsskolans elevantal. Till hösten räknar de med 190 elever – en dubblering på sex år. Samtidigt är kön lång till både skola och förskola.
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Övergripande teman
Analysen av nyhetsflödet för den 3 maj 2026 visar på en mångfacetterad bild av samhällsfrågor. Teman kring våld och säkerhet dominerar, med rapporter om tragiska händelser som skottlossningar och trafikolyckor. Samtidigt finns det en pågående politisk debatt kring kärnkraft och invandring, vilket vittnar om interna spänningar inom det svenska politiska landskapet. Sportnyheter, särskilt relaterade till vintersport och livesändningar, bjuder på en motvikt till de allvarligare nyheterna och visar på ett samhällsengagemang runt positiva aktiviteter.
Narrativ och retoriska mönster
Berättelserna om våld och olyckor använder en stark och känslomässig retorik för att framhäva allvaret i situationerna, exempelvis i rubriker som "Fyra ihjälskjutna av motorcykelförare". Det finns en tydlig kontrast mellan dessa allvarliga nyheter och de mer optimistiska sportartiklarna, som betonar gemenskap och spänning. Politisk diskussion, särskilt kring kärnkraft, visar på splittrade åsikter och en ökad retorisk intensitet som speglar den aktuella debatten.
Möjliga beteendemönster över tid
Det går att observera en trend av ökat intresse för våldsrelaterade nyheter, vilket kan spegla en växande oro i samhället. Diskussionerna kring kärnkraft och invandring tyder på en potentiell stabilisering av väljarbeteenden inför kommande politiska val. Sportevenemangens genomslagskraft och deras roll i att förena människor kan stärka den sociala sammanhållningen i en tid av oro.
Riskindikatorer
Den upprepade rapporteringen om våldsamma händelser och trafikolyckor kan indikera risker för ökad otrygghet bland medborgarna. Den politiska splittringen kring centrala frågor som invandring och kärnkraft kan leda till en fortsatt fragmentering av det politiska landskapet och öka spänningarna inom samhället.
Kort sammanfattning
Nyhetsflödet den 3 maj 2026 indikerar en komplex blandning av allvarliga sociala frågor kopplade till våld och sikkerhet, politiska diskussioner om kärnkraft och invandring, och en stark närvaro av sportnyheter. Denna situation skapar en allmän oro, men också möjligheter för samhälleligt engagemang runt positiva aktiviteter. Sammanfattningsvis visar flera riskindikatorer på potentiella samhälleliga utmaningar och konflikter framöver.
Övergripande teman
Den aktuella nyhetsveckan den 27 april 2026 omfattar en rad centrala teman. Dels finns det kulturella och nöjesrelaterade inslag, såsom rapporteringen om en rekordstor dessert som väcker intresse för livsstil och kulinariska upplevelser. Dessutom är nyheterna präglade av våld och säkerhetsfrågor, med flera rapporter om dödliga incidenter i Libanon och Nigeria, samt rykten kring förändringar i rysk militärverksamhet. Politisk osäkerhet, särskilt i kontexten av ungersk politik och konflikten i Ukraina, representerar ett annat betydande tema bland de senaste rapporterna.
Narrativ och retoriska mönster
I narrativen har dramatik en framträdande roll, med termer som "krossade rekord" och "flera dödade" som väcker starka känslor hos läsarna. Det finns också en påtaglig känsla av osäkerhet och spekulation, vilket framhävs i rubriker som ställer frågor kring huruvida ungerska maktskiften kan påverka Ukraina. Vidare uttrycker man genom personkänsliga rubriker, som Taylor Swifts önskan att skydda sin röst, en dimension av relaterbarhet och intimitet i nyhetsberättelserna.
Möjliga beteendemönster över tid
Det kan observeras ett växande intresse för kulturella och livsstilsrelaterade ämnen, vilket kan tyda på ett behov av avkoppling från allvarliga nyhetsteman som våld och konflikt. Samtidigt visar det fortsatta intresset för politiska frågor att allmänheten är medveten om internationella relationer och hur dessa kan påverka nationell säkerhet. Detta betonar ett facade av medvetenhet och engagemang.
Riskindikatorer
Ökande rapportering om dödligt våld i Libanon och Nigeria, särskilt med antydningar om upptrappade konflikter, utgör riskindikatorer för både regional och global säkerhet. Vidare kan osäkerheten kring den ungerska politiken leda till ökade spänningar och konsekvenser för det europeiska säkerhetsläget, vilket kräver noggrann övervakning.
Kort sammanfattning
Nyhetsflödet den 27 april 2026 visar på en mångfald av teman, från kulinariska rekord och kulturella evenemang till allvarliga rapporter om våld och säkerhetsrisker. Det finns en tydlig kombination av livsstilsintressen och oro för global säkerhet, vilket reflekterar samhällelig medvetenhet. Riskindikatorer kring potentiella konflikter och instabilitet är framträdande och bör följas noga i den kommande tiden.
Analys av nyhetslandskap och beteendemönster för maj 2026
Övergripande teman
Nyhetsflödet för maj 2026 kretsar kring flera centrala teman. För det första, det finns en dominerande ton kring naturkatastrofer med rapporter om skogsbrandsrisk och extrema temperaturer. För det andra, internationella spänningar, särskilt relaterat till händelser i Ryssland och Israel, vilket tyder på en generell oro för geopolitisk stabilitet. Lokala sportnyheter ger inslag av gemenskap och lokal stöttning, vilket står i kontrast till det övriga nyhetsinnehållet.
Narrativ och retoriska mönster
Nyhetsrapporteringen bär en stark prägel av kriser och hot. Dramatiska beskrivningar av skogsbränder och risker används för att väcka känslor av oro hos läsarna. Det finns även en kritisk retorik som pekar på politiska och sociala problem i Sverige, där citat både från lokal- och globalpolitik är framträdande. Sportnyheterna å sin sida framhäver positiva aspekter, vilket kan tjäna som en motvikt till de dystra berättelserna.
Möjliga beteendemönster över tid
Ökningen av rapporter om naturkatastrofer och internationella konflikter tyder på att allmänheten kanske blir mer medveten och orolig för säkerhet. Samtidigt visar sportnyheternas närvaro att folk söker gemenskap och positiva upplevelser mitt i oroliga tider. Det kan också observeras ett växande intresse för politiska frågor och medborgarengagemang, vilket kan kopplas till händelser under första maj.
Riskindikatorer
Det finns klara riskindikatorer kopplade till de rapporterade evenemangen. Den ökade frekvensen av skogsbränder i kombination med ovanligt höga temperaturer pekar på en potentiellt farlig situation. Geopolitiska konflikter, såsom de i Ryssland och Israel, kan leda till upptrappning av spänningar och ökat våld. De rapporterade incidenterna om "misstänkta farliga föremål" tyder också på en ökad känsla av osäkerhet i samhället.
Kort sammanfattning
Nyhetsrapporteringen fram till den 1 maj 2026 är präglad av teman kring naturkatastrofer, internationell spänning och lokal sport. Det finns en utbredd oro i samhället gällande säkerhet och stabilitet, vilket förstärks av de dramatiskt utformade nyheterna. Riskindikatorer relaterade till säkerhet och politiska spänningar kräver uppmärksamhet och åtgärder från både myndigheter och samhälle. Samtidigt visar sportnyheterna på en strävan efter positivitet och gemenskap mitt i oroliga tider.
Barnafödandet går ner, men det speglas inte i friskolan Solängsskolans elevantal. Till hösten räknar de med 190 elever – en dubblering på sex år. Samtidigt är kön lång till både skola och förskola.
Barnafödandet går ner, men det speglas inte i friskolan Solängsskolans elevantal. Till hösten räknar de med 190 elever – en dubblering på sex år. Samtidigt är kön lång till både skola och förskola.
En polis ska ha blött näsblod. En arrestvakt ska ha blivit biten. I slutet av mars utbröt ett våldsamt slagsmål med en man i 20-årsåldern på polisstationen i Sandviken. Nu åtalas mannen.
En polis ska ha blött näsblod. En arrestvakt ska ha blivit biten. I slutet av mars utbröt ett våldsamt slagsmål med en man i 20-årsåldern på polisstationen i Sandviken. Nu åtalas mannen.
Med hjälp av immunterapi har tyska forskare lyckats bota en 47-årig kvinna med tre sjukdomar som angrep hennes blod. Sjukdomarna försvann och nu behöver hon inte längre blodtransfusioner varje dag.
Med hjälp av immunterapi har tyska forskare lyckats bota en 47-årig kvinna med tre sjukdomar som angrep hennes blod. Sjukdomarna försvann och nu behöver hon inte längre blodtransfusioner varje dag.
Uffe Sparrestam bor i Solna utanför Stockholm tillsammans med katten ”Katten”. Han håller hårt i sina rutiner och ogillar förändringar. Han har ätit samma rätt till lunch i 30 år, något som P4 Stockholm var först att rapportera om. – Den är lätt att göra, det går snabbt och den är väldigt god falukorven, säger han till Nyhetsdagen som besökte honom i veckan. En falukorv per vecka räcker till sju skivor i lunchlådan. Falukorven ska smörstekas och kryddas med vitpeppar – ett tips till alla falukorvsälskare. Märket spelar ingen roll, inte heller kötthalten. Strax innan uppläggning delas korvbitarna i två. ”Mitt tycke för falukorv består” Kärleken för rätten började tidigt. – Det började i barndomen. Min salige far lärde mig att äta falukorv. Till det hela serveras snabbmakaroner. Han behöver inte ketchup eller senap utan menar att smöret gör korven saftig. Om han är på gott humör smörsteks även lite gul lök som han toppar rätten med. Om han mot förmodan skulle äta någon annat till lunch tar han igen rätten till middag. Och han njuter lika mycket varje gång. – Jag har inte blivit trött på det än. Smaken förändras med åldern men mitt tycke för falukorv består. Köttfärssås och spagetti: ”Det rinner så förbannat” Han har testat andra rätter till lunch, men ingenting blir lika bra i matlåda. – Allt annat som man värmer blir torrt. Köttbullar blir torrt. Potatis blir ett hårt skal runt. – Man kan ha köttfärssås och spagetti såklart, men det rinner så förbannat. Det här är perfekt. Men han ser till att få i sig vitaminer och mineraler, på morgonen kör han nämligen en smoothie med olika frukter och bär.
Uffe Sparrestam bor i Solna utanför Stockholm tillsammans med katten ”Katten”. Han håller hårt i sina rutiner och ogillar förändringar. Han har ätit samma rätt till lunch i 30 år, något som P4 Stockholm var först att rapportera om. – Den är lätt att göra, det går snabbt och den är väldigt god falukorven, säger han till Nyhetsdagen som besökte honom i veckan. En falukorv per vecka räcker till sju skivor i lunchlådan. Falukorven ska smörstekas och kryddas med vitpeppar – ett tips till alla falukorvsälskare. Märket spelar ingen roll, inte heller kötthalten. Strax innan uppläggning delas korvbitarna i två. ”Mitt tycke för falukorv består” Kärleken för rätten började tidigt. – Det började i barndomen. Min salige far lärde mig att äta falukorv. Till det hela serveras snabbmakaroner. Han behöver inte ketchup eller senap utan menar att smöret gör korven saftig. Om han är på gott humör smörsteks även lite gul lök som han toppar rätten med. Om han mot förmodan skulle äta någon annat till lunch tar han igen rätten till middag. Och han njuter lika mycket varje gång. – Jag har inte blivit trött på det än. Smaken förändras med åldern men mitt tycke för falukorv består. Köttfärssås och spagetti: ”Det rinner så förbannat” Han har testat andra rätter till lunch, men ingenting blir lika bra i matlåda. – Allt annat som man värmer blir torrt. Köttbullar blir torrt. Potatis blir ett hårt skal runt. – Man kan ha köttfärssås och spagetti såklart, men det rinner så förbannat. Det här är perfekt. Men han ser till att få i sig vitaminer och mineraler, på morgonen kör han nämligen en smoothie med olika frukter och bär.
TITLE: Uffe, 64, har ätit samma rätt till lunch – i 30 år: ”Är perfekt” DESCRIPTION: Uffe Sparrestam bor i Solna utanför Stockholm tillsammans med katten ”Katten”. Han håller hårt i sina rutiner och ogillar förändringar. Han har ätit samma rätt till lunch i 30 år, något som P4 Stockholm var först att rapportera om. – Den är lätt att göra, det går snabbt och den är väldigt god falukorven, säger han. En falukorv per vecka räcker till sju skivor i lunchlådan. Falukorven ska smörstekas och kryddas med vitpeppar – ett tips till alla falukorvsälskare. Märket spelar ingen roll, inte heller kötthalten. Strax innan uppläggning delas korvbitarna i två. ”Mitt tycke för falukorv består” Kärleken för rätten började tidigt. – Det började i barndomen. Min salige far lärde mig att äta falukorv. Till det hela serveras snabbmakaroner. Han behöver inte ketchup eller senap utan menar att smöret gör korven saftig. Om han är på gott humör smörsteks även lite gul lök som han toppar rätten med. Om han mot förmodan skulle äta någon annat till lunch tar han igen rätten till middag. Och han njuter lika mycket varje gång. – Jag har inte blivit trött på det än. Smaken förändras med åldern men mitt tycke för falukorv består. Köttfärssås och spagetti: ”Det rinner så förbannat” Han har testat andra rätter till lunch, men ingenting blir lika bra i matlåda. – Allt annat som man värmer blir torrt. Köttbullar blir torrt. Potatis blir ett hårt skal runt. – Man kan ha köttfärssås och spagetti såklart, men det rinner så förbannat. Det här är perfekt. Men han ser till att få i sig vitaminer och mineraler, på morgonen kör han nämligen en smoothie med olika frukter och bär. CONTENT: Uffe Sparrestam bor i Solna utanför Stockholm tillsammans med katten ”Katten”. Han håller hårt i sina rutiner och ogillar förändringar. Han har ätit samma rätt till lunch i 30 år, något som P4 Stockholm var först att rapportera om. – Den är lätt att göra, det går snabbt och den är väldigt god falukorven, säger han. En falukorv per vecka räcker till sju skivor i lunchlådan. Falukorven ska smörstekas och kryddas med vitpeppar – ett tips till alla falukorvsälskare. Märket spelar ingen roll, inte heller kötthalten. Strax innan uppläggning delas korvbitarna i två. ”Mitt tycke för falukorv består” Kärleken för rätten började tidigt. – Det började i barndomen. Min salige far lärde mig att äta falukorv. Till det hela serveras snabbmakaroner. Han behöver inte ketchup eller senap utan menar att smöret gör korven saftig. Om han är på gott humör smörsteks även lite gul lök som han toppar rätten med. Om han mot förmodan skulle äta någon annat till lunch tar han igen rätten till middag. Och han njuter lika mycket varje gång. – Jag har inte blivit trött på det än. Smaken förändras med åldern men mitt tycke för falukorv består. Köttfärssås och spagetti: ”Det rinner så förbannat” Han har testat andra rätter till lunch, men ingenting blir lika bra i matlåda. – Allt annat som man värmer blir torrt. Köttbullar blir torrt. Potatis blir ett hårt skal runt. – Man kan ha köttfärssås och spagetti såklart, men det rinner så förbannat. Det här är perfekt. Men han ser till att få i sig vitaminer och mineraler, på morgonen kör han nämligen en smoothie med olika frukter och bär.
TITLE: Uffe, 64, har ätit samma rätt till lunch – i 30 år: ”Är perfekt” DESCRIPTION: Uffe Sparrestam bor i Solna utanför Stockholm tillsammans med katten ”Katten”. Han håller hårt i sina rutiner och ogillar förändringar. Han har ätit samma rätt till lunch i 30 år, något som P4 Stockholm var först att rapportera om. – Den är lätt att göra, det går snabbt och den är väldigt god falukorven, säger han till Nyhetsdagen som besökte honom i veckan. En falukorv per vecka räcker till sju skivor i lunchlådan. Falukorven ska smörstekas och kryddas med vitpeppar – ett tips till alla falukorvsälskare. Märket spelar ingen roll, inte heller kötthalten. Strax innan uppläggning delas korvbitarna i två. ”Mitt tycke för falukorv består” Kärleken för rätten började tidigt. – Det började i barndomen. Min salige far lärde mig att äta falukorv. Till det hela serveras snabbmakaroner. Han behöver inte ketchup eller senap utan menar att smöret gör korven saftig. Om han är på gott humör smörsteks även lite gul lök som han toppar rätten med. Om han mot förmodan skulle äta någon annat till lunch tar han igen rätten till middag. Och han njuter lika mycket varje gång. – Jag har inte blivit trött på det än. Smaken förändras med åldern men mitt tycke för falukorv består. Köttfärssås och spagetti: ”Det rinner så förbannat” Han har testat andra rätter till lunch, men ingenting blir lika bra i matlåda. – Allt annat som man värmer blir torrt. Köttbullar blir torrt. Potatis blir ett hårt skal runt. – Man kan ha köttfärssås och spagetti såklart, men det rinner så förbannat. Det här är perfekt. Men han ser till att få i sig vitaminer och mineraler, på morgonen kör han nämligen en smoothie med olika frukter och bär. CONTENT: Uffe Sparrestam bor i Solna utanför Stockholm tillsammans med katten ”Katten”. Han håller hårt i sina rutiner och ogillar förändringar. Han har ätit samma rätt till lunch i 30 år, något som P4 Stockholm var först att rapportera om. – Den är lätt att göra, det går snabbt och den är väldigt god falukorven, säger han till Nyhetsdagen som besökte honom i veckan. En falukorv per vecka räcker till sju skivor i lunchlådan. Falukorven ska smörstekas och kryddas med vitpeppar – ett tips till alla falukorvsälskare. Märket spelar ingen roll, inte heller kötthalten. Strax innan uppläggning delas korvbitarna i två. ”Mitt tycke för falukorv består” Kärleken för rätten började tidigt. – Det började i barndomen. Min salige far lärde mig att äta falukorv. Till det hela serveras snabbmakaroner. Han behöver inte ketchup eller senap utan menar att smöret gör korven saftig. Om han är på gott humör smörsteks även lite gul lök som han toppar rätten med. Om han mot förmodan skulle äta någon annat till lunch tar han igen rätten till middag. Och han njuter lika mycket varje gång. – Jag har inte blivit trött på det än. Smaken förändras med åldern men mitt tycke för falukorv består. Köttfärssås och spagetti: ”Det rinner så förbannat” Han har testat andra rätter till lunch, men ingenting blir lika bra i matlåda. – Allt annat som man värmer blir torrt. Köttbullar blir torrt. Potatis blir ett hårt skal runt. – Man kan ha köttfärssås och spagetti såklart, men det rinner så förbannat. Det här är perfekt. Men han ser till att få i sig vitaminer och mineraler, på morgonen kör han nämligen en smoothie med olika frukter och bär.
Under natten var det stökigt och hög berusningsgrad utanför en restaurang i Sandviken. Det slutade med en misshandel och att två män blev omhändertagna enligt LOB.
Under natten var det stökigt och hög berusningsgrad utanför en restaurang i Sandviken. Det slutade med en misshandel och att två män blev omhändertagna enligt LOB.
Storbritannien drar tillbaka beslutet att överlämna Chagosöarna i Indiska oceanen till Mauritius, efter amerikanska…
Storbritannien drar tillbaka beslutet att överlämna Chagosöarna i Indiska oceanen till Mauritius, efter amerikanska…
TITLE: Viker sig efter Trumps kritik: Behåller ögrupp DESCRIPTION: Storbritannien drar tillbaka beslutet att överlämna Chagosöarna i Indiska oceanen till Mauritius. CONTENT: Storbritannien drar tillbaka beslutet att överlämna Chagosöarna i Indiska oceanen till Mauritius.
TITLE: Viker sig efter Trumpkritik: Behåller ögrupp DESCRIPTION: Storbritannien drar tillbaka beslutet att överlämna Chagosöarna i Indiska oceanen till Mauritius, efter amerikanska… CONTENT: Storbritannien drar tillbaka beslutet att överlämna Chagosöarna i Indiska oceanen till Mauritius, efter amerikanska…
I natt landade Nasas Artemis-astronauter i farkosten Orion med ett plask i Stilla havet. Någon som följt rymdfärden med spänning är svenske astronauten Marcus Wandt. Han menar att vår verklighet har expanderat i och med att man nu har varit längre ut än tidigare. – Vi kan observera långt ut i rymden och se stjärnorna och planeterna, men all den informationen är historisk. Den har varit tvungen att färdas hit. Nu har någon varit där ute i stunden, i nuet, så nu har mänsklighetens verklighet ökat, säger han i Nyhetsmorgon. Blir du avundsjuk? – Inte avundsjuk, men jag hade gärna varit med. Utan tvekan. ”Vill ta hand om jorden” Han beskriver den här rymdfärden som en testflight. Nästa år ska man testa dockning med månlandare och året efter det planerar man att landa på månen. – Tanken är att bygga en långvarig närvaro på månen, till skillnad från förra gången när man var där och satte en flagga, säger han. Marcus Wandt reste till den internationella rymdstationen ISS i januari 2024. Han blev då den tredje svensken i rymden, efter Christer Fuglesang och svenskamerikanska Jessica Meir. Wandt beskriver jorden som liten när man ser den från rymden – något som påverkar ens perspektiv. – Då känns den också ganska ömtålig. Man vill ta hand om den. Det har förändrat mig lite i vad som är viktigt tidsmässigt. Jag tänker ofta i generationer nu. Hur ser det ut om en generation, två eller tre? Det är viktigt för mig på ett annat sätt. Rymdkapplöpning pågår Att utvecklingen går så snabbt nu beror mycket på den rymdkapplöpning som pågår mellan USA och Kina, menar experterna. – Kina har ju sagt att deras rymdbas ska vara klar 2030. Och om Nasa då pushar på och säger att vår ska vara klar 2028 – då är man på månen först. Även om månen ska vara fredad och ingen får ta ett ägandeskap över den platsen man är på, så har man paxat sin lilla yta. Så visst är det en kapplöpning och ett stort globalt politiskt spel, säger Jonas Appelberg, kommunikatör på Rymdstyrelsen. – Man har skiftat om ganska kraftigt, just drivet av Kina, att bygga en bas och komma i gång ordentligt. Det finns inga stora teknologiska hinder. Det handlar om att bestämma sig för att göra det, säger Marcus Wandt.
I natt landade Nasas Artemis-astronauter i farkosten Orion med ett plask i Stilla havet. Någon som följt rymdfärden med spänning är svenske astronauten Marcus Wandt. Han menar att vår verklighet har expanderat i och med att man nu har varit längre ut än tidigare. – Vi kan observera långt ut i rymden och se stjärnorna och planeterna, men all den informationen är historisk. Den har varit tvungen att färdas hit. Nu har någon varit där ute i stunden, i nuet, så nu har mänsklighetens verklighet ökat, säger han i Nyhetsmorgon. Blir du avundsjuk? – Inte avundsjuk, men jag hade gärna varit med. Utan tvekan. ”Vill ta hand om jorden” Han beskriver den här rymdfärden som en testflight. Nästa år ska man testa dockning med månlandare och året efter det planerar man att landa på månen. – Tanken är att bygga en långvarig närvaro på månen, till skillnad från förra gången när man var där och satte en flagga, säger han. Marcus Wandt reste till den internationella rymdstationen ISS i januari 2024. Han blev då den tredje svensken i rymden, efter Christer Fuglesang och svenskamerikanska Jessica Meir. Wandt beskriver jorden som liten när man ser den från rymden – något som påverkar ens perspektiv. – Då känns den också ganska ömtålig. Man vill ta hand om den. Det har förändrat mig lite i vad som är viktigt tidsmässigt. Jag tänker ofta i generationer nu. Hur ser det ut om en generation, två eller tre? Det är viktigt för mig på ett annat sätt. Rymdkapplöpning pågår Att utvecklingen går så snabbt nu beror mycket på den rymdkapplöpning som pågår mellan USA och Kina, menar experterna. – Kina har ju sagt att deras rymdbas ska vara klar 2030. Och om Nasa då pushar på och säger att vår ska vara klar 2028 – då är man på månen först. Även om månen ska vara fredad och ingen får ta ett ägandeskap över den platsen man är på, så har man paxat sin lilla yta. Så visst är det en kapplöpning och ett stort globalt politiskt spel, säger Jonas Appelberg, kommunikatör på Rymdstyrelsen. – Man har skiftat om ganska kraftigt, just drivet av Kina, att bygga en bas och komma i gång ordentligt. Det finns inga stora teknologiska hinder. Det handlar om att bestämma sig för att göra det, säger Marcus Wandt.
Den 28-åriga svenska mannen misstänks ha lurat till sig mer än 60 miljoner kronor från sitt hem i Los Angeles.
Enligt åklagaren är han huvudman i en stor bedrägerihärva.
Nu har mannen utlämnats till Sverige.
På lördagen häktades han på sannolika skäl.
Den 28-åriga svenska mannen misstänks ha lurat till sig mer än 60 miljoner kronor från sitt hem i Los Angeles.
Enligt åklagaren är han huvudman i en stor bedrägerihärva.
Nu har mannen utlämnats till Sverige.
På lördagen häktades han på sannolika skäl.
TITLE: LA-svensken utlämnad till Sverige DESCRIPTION: Den 28-åriga svenska mannen misstänks ha lurat till sig mer än 60 miljoner kronor från sitt hem i Los Angeles. Enligt åklagaren är han huvudman i en stor bedrägerihärva. Nu har mannen utlämnats till Sverige. CONTENT: Den 28-åriga svenska mannen misstänks ha lurat till sig mer än 60 miljoner kronor från sitt hem i Los Angeles. Enligt åklagaren är han huvudman i en stor bedrägerihärva. Nu har mannen utlämnats till Sverige.
TITLE: LA-svensken utlämnad till Sverige DESCRIPTION: Den 28-åriga svenska mannen misstänks ha lurat till sig mer än 60 miljoner kronor från sitt hem i Los Angeles. Enligt åklagaren är han huvudman i en stor bedrägerihärva. Nu har mannen utlämnats till Sverige. På lördagen häktades han på sannolika skäl. CONTENT: Den 28-åriga svenska mannen misstänks ha lurat till sig mer än 60 miljoner kronor från sitt hem i Los Angeles. Enligt åklagaren är han huvudman i en stor bedrägerihärva. Nu har mannen utlämnats till Sverige. På lördagen häktades han på sannolika skäl.
Sju människor i Gaza har dödats i ett israeliskt luftangrepp under natten mot lördagen, enligt Gazas civilförsvar.
Sju människor i Gaza har dödats i ett israeliskt luftangrepp under natten mot lördagen, enligt Gazas civilförsvar.
BUDAPEST. Det är dokumentärfilmen som chockat Ungern på valspurten – om hur Viktor Orbáns parti köper sig röster bland landets fattiga.
Den lades ut på Youtube för bara två veckor sedan.
Den kan bli sista spiken i Orbáns politiska kista om han förlorar valet på söndag.
Expressen har träffat filmens skapare.
BUDAPEST. Det är dokumentärfilmen som chockat Ungern på valspurten – om hur Viktor Orbáns parti köper sig röster bland landets fattiga.
Den lades ut på Youtube för bara två veckor sedan.
Den kan bli sista spiken i Orbáns politiska kista om han förlorar valet på söndag.
Expressen har träffat filmens skapare.