Published: 2026-04-06 09:11:44
Discovered: 2026-04-06 14:32:20
Hash: e68c36e91318eb2c2a2a3d65ffb7fee1be6ead57
Bensinpriset i Sverige har stigit ordentligt under vintern och våren där snittpriset nu ligger på närmare 19 kronor litern, och dieselpriset på över 23 kronor litern. Den primära anledningen är kriget i Iran och den eskalerande situationen i Mellanöstern, som stör oljeproduktionen och exporten genom områden som Hormuzsundet. Höjt bensinpris trots fred Det enda som kan vända utvecklingen och få priset att sjunka är fred och att USA och världen kommer överens med Iran om att Hormuzsundet öppnas, så att man får upp oljeleveranserna, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities. Oavsett om det blir fred i morgon kommer priserna att vara på en förhöjd nivå. Man behöver bygga upp lager igen, reparera skador och få upp produktionen. Det handlar inte om så höga priser som 110 dollar per fat, men högre priser än 65–70 dollar per fat, som var prisnivån före Irankriget inleddes, är att vänta, säger han. Att Rysslands oljeproduktion dessutom slagits ut med cirka 10-20 procent har bidragit till att högre pris den senaste veckan, enligt Kopfer. Om situationen ligger kvar som den gör nu går vi mot ett mycket allvarligt ekonomiskt läge, redan till sommaren, säger han, och tillägger att priserna i så fall kommer att stiga rejält. Dieselpriset rusar Sedan oroligheterna i Mellanöstern tog fart har priset på dieseln genomgått en tydligt större uppgång än bensinen. Den 28 februari, dagen då USA attackerade Iran, var dieselpriset 17,30 kronor per liter. I dagsläget ligger literpriset på 23,40 kronor vilket är en ökning på runt 38 procent sedan krigets start. Orsaken är specifika störningar på dieselutbudet, i ännu högre utsträckning än råoljeutbudet, säger Kopfer. Man får ut ännu mindre diesel än vad man får ut bensin helt enkelt. Det går, enligt Kopfer, inte att ge några råd till konsumenter som oroar sig över de höga bensinpriserna och hur man ska tanka bilen. Däremot kan man göra människor och företag medvetna om riskerna som finns, säger han. Att om detta fortsätter så kommer världsekonomin, Europas ekonomi och den svenska ekonomin ta avsevärd skada i sommar.
Bensinpriset i Sverige har stigit ordentligt under vintern och våren där snittpriset nu ligger på närmare 19 kronor litern, och dieselpriset på över 23 kronor litern. Den primära anledningen är kriget i Iran och den eskalerande situationen i Mellanöstern, som stör oljeproduktionen och exporten genom områden som Hormuzsundet. Höjt bensinpris trots fred Det enda som kan vända utvecklingen och få priset att sjunka är fred och att USA och världen kommer överens med Iran om att Hormuzsundet öppnas, så att man får upp oljeleveranserna, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities. Oavsett om det blir fred i morgon kommer priserna att vara på en förhöjd nivå. Man behöver bygga upp lager igen, reparera skador och få upp produktionen. Det handlar inte om så höga priser som 110 dollar per fat, men högre priser än 65–70 dollar per fat, som var prisnivån före Irankriget inleddes, är att vänta, säger han. Att Rysslands oljeproduktion dessutom slagits ut med cirka 10-20 procent har bidragit till att högre pris den senaste veckan, enligt Kopfer. Om situationen ligger kvar som den gör nu går vi mot ett mycket allvarligt ekonomiskt läge, redan till sommaren, säger han, och tillägger att priserna i så fall kommer att stiga rejält. Dieselpriset rusar Sedan oroligheterna i Mellanöstern tog fart har priset på dieseln genomgått en tydligt större uppgång än bensinen. Den 28 februari, dagen då USA attackerade Iran, var dieselpriset 17,30 kronor per liter. I dagsläget ligger literpriset på 23,40 kronor vilket är en ökning på runt 38 procent sedan krigets start. Orsaken är specifika störningar på dieselutbudet, i ännu högre utsträckning än råoljeutbudet, säger Kopfer. Man får ut ännu mindre diesel än vad man får ut bensin helt enkelt. Det går, enligt Kopfer, inte att ge några råd till konsumenter som oroar sig över de höga bensinpriserna och hur man ska tanka bilen. Däremot kan man göra människor och företag medvetna om riskerna som finns, säger han. Att om detta fortsätter så kommer världsekonomin, Europas ekonomi och den svenska ekonomin ta avsevärd skada i sommar.