Det har bara gått några dagar sedan Banesa Martinez Roldan valdes till förstanamn på Vänsterpartiet i Malmös riksdagslista. I praktiken innebär det att hon, om inget oväntat inträffar, kommer att ta plats i riksdagen efter valet. För henne har det ännu inte sjunkit in.
– Jag är väldigt rörd över att ha fått det förtroendet av mina partikamrater, säger hon.
Valet av henne var dramatiskt. Hon ställde upp mot riksdagsledamoten Malcolm Momodou Jallow, som också var överst på valberedningens lista. Trots det fick hon en majoritet av rösterna.
– Det är tufft att veta om att det finns besvikelse hos vissa, men samtidigt får jag släppa det. Jag har inte valt mig själv, utan det är medlemmarna. De har sett mig jobba för hela Skåne, och det tror jag har varit viktigt, säger hon.
Efter att Banesa Martinez Roldan valts menade Malcolm Momodou Jallow att han blivit utmanövrerad i ett internt maktspel och lämnade partiet. Vissa har också pekat på hans bakgrund och radikala hållning som möjliga förklaringar till att han inte fick förnyat förtroende. Den tolkningen delar hon inte.
– Det som är det häftiga är att vårt parti driver politik som gör skillnad på just dessa områden som av vissa ses som radikala. Därför samlas palestinavänner, antirasister, miljövänner och feminister hos oss, säger hon.
Vinden får Banesa Martinez Roldans hår att fladdra. Hon har en paus i ett annars fullt schema. Till vardags arbetar hon inom kommunen men denna dag deltar hon i en seniormässa i Hyllie där hon representerar patientnämnden i Skåne.
– Jag kommer att ta med mig erfarenheter från mina tidigare jobb och engagemang här i Skåne till riksdagen, säger hon.
Vinden tar tag i Banesa Martinezs hår när hon skyndar tillbaka till Malmömässan. Foto: Hiram Li
Som politiker är hon verksam både kommunalt och regionalt. Flera av de frågor hon arbetat med ligger henne nära. Sjukvården är en av dem. I takt med att aktörer med vinstintresse får en större roll menar hon att tillgången till vård riskerar att blir mer ojämlik och att arbetsvillkoren för personalen försämras.
– Det är ofta de som arbetar närmast verksamheten som får bära konsekvenserna när vinstjakten ges större utrymme, säger hon.
Banesa Martinez Roldan talar av egen erfarenhet. När hon föddes levde familjen gömd i Uruguay efter att ha flytt diktaturen i Chile. Hennes mamma fick inte den mödravård som krävdes, vilket bidrog till att en godartad tumör i hennes ansikte aldrig upptäcktes.
– Jag har en stark förståelse för vad en fungerande vård kan betyda. Alla behöver vård någon gång i livet och därför måste vården vara tillgänglig, jämlik och ges efter behov, säger hon.
Behovet av vård har följt henne genom hela livet och hon har behövt många operationer och ingrepp. Erfarenheterna har format hennes syn på samhällets ansvar.
– Att vara patient är en del av min identitet. Jag har sett hur den välfärd som gett mig vård och värdighet successivt har urholkats, säger hon.
Samtidigt betonar hon att ingen skugga ska falla över vårdpersonalen. De hon har mött har gjort sitt yttersta och bemött henne med respekt, trots en allt mer pressad arbetssituation.
– Jag har själv fått mycket stöd och vill bidra till att förbättra systemet. Det här är ett sätt att göra det, säger hon.
Hon sitter i en soffa i en hotellobby på andra sidan gatan från Malmömässan. Här är det lugnt och stilla. I handen håller hon en pappersmugg med vatten. Även frågan om ekonomisk utsatthet engagerar henne djupt.
– Vad finns det för framtidstro när vi accepterar att barn växer upp i fattigdom? frågar hon.
Malmö har en av landets högsta nivåer av barnfattigdom, något som för henne är tydligt i vardagen. Vid Mariakyrkan, tvärs över gatan från Vänsterpartiets lokaler, delas mat ut till behövande flera gånger i veckan – och köerna är långa.
– Det handlar om otillräckliga samhällsinsatser. Kommunen kan göra en del, men det krävs också nationella resurser som motsvarar behoven, säger hon.
Hiram LiHiram.li@skanesfolkblad.se