Tornevall Networks

Nooshi Dadgostar höll på lördagen sitt årliga sommartal i Göteborg.Partiledaren ägnade stora delar av talet åt regeringens oförmåga att göra något åt de problem som många svenskar nu har med stigande priser och svårigheter att hitta arbete. –Vad är det som gör att Sverige måste vara sämst i klassen? Varför måste just vi i Sverige se på denna innehållslösa teater av den arbetsskygga Kristerssonkvartetten, medan andra europeiska regeringar arbetar med uppkavlade ärmar, sa Nooshi Dadgostar, som också anklagade Ulf Kristersson för att leda ”kanske den sämsta regering vi någonsin haft”. Nooshi Dadgostar presenterade också ett nytt förslag från Vänsterpartiet om att beskatta bankernas övervinster och låta pengarna gå direkt till välfärden. Se talet i efterhand här:

Talet som pdf.

I sitt sommartal i Göteborg krävde Nooshi Dadgostar en ny bankskatt, som oavkortat ska gå till att upprätthålla antalet anställda i välfärden.Vänsterpartiet föreslår en tillfällig skatt på bankernas övervinster, en oligopolskatt. I likhet med vad som diskuteras i en rad europeiska länder och som redan genomförts ibland annat Tjeckien, Lettland och Spanien föreslår Vänsterpartiet att en tillfällig oligopolskatt införs i Sverige. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som garanterar en sund konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att dessa övervinster ska beskattas. Vänsterpartiet har studerat de europeiska exemplen och finner att den tjeckiska modellen är enklast och mest ändamålsenlig. Oligopolskatten ska oavkortat gå till att upprätthålla antalet anställda i välfärden. Regeringen har inte gett kommuner och regioner kompensationen för den höga inflationen och SKR beräknar att kommunsektorn får ett underskott på 24 miljarder kronor. Täcker staten inte upp detta underskott kommer det att innebära stora personaluppsägningar av lärare, sjuksköterskor och omsorgspersonal. För Vänsterpartiet är valet självklart mellan att skydda bankernas oskäliga övervinster och skydda välfärden. Konkret innebär förslaget att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2024–2026 och som kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Övervinster definieras här som den överskjutande vinst som ligger över de fem senaste åren genomsnitt. Faktaunderlag om förslaget

Att knäcka gängens ekonomi är en nödvändighet för att knäcka brottsligheten. Den kriminella ekonomin omsätter 100–150 miljarder kronor per år. För att stoppa brottsligheten måste pengaflödet brytas. Den moderatledda regeringen tar nu ytterligare steg i satsningen att stoppa den utbredda kriminaliteten.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har en rad åtgärder vidtagits för att stoppa och förebygga den organiserade brottsligheten.

Bland annat pågår:• Kriminalisering av utförsel av stöldgods• Förändringar i straffrättsliga verktyg• Utveckling av möjlighet till informationsutbyte mellan polis och socialtjänst• Regeringen har beslutat att inrätta en Utbetalningsmyndighet för att komma åt felaktiga utbetalningar av skattemedel• Myndigheterna har också fått bättre verktyg för att komma åt organiserad brottslighet, exempelvis har Skatteverket fått möjlighet att förbättra folkbokföringen för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktigheter som leder till felaktiga utbetalningar

Mycket görs, men mer behöver göras för att ytterligare växla upp arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Den moderatledda regeringen kraftsamlar därför för att knäcka gängens ekonomi. Bland de åtgärder som nu vidtas finns bland annat fler kontroller och brottsutredningar, möjlighet att spåra och återta pengar som gängen kommit över genom olaglig verksamhet, ökad operativ samverkan, motverka infiltration och otillåten påverkan, ett stopp för att företag används som brottsverktyg samt motverkan mot falska betalningskrav.

Regeringen har fattat beslut om ett trettonde stödpaket till Ukraina. Stödet omfattar bland annat reservdelar till materielsystem Sverige tidigare skänkt, som exempelvis Stridsfordon 90, men också transportfordon, ammunition, utrustning för minröjning och beredskapsvaror. Att långsiktigt stötta Ukraina, både under och efter kriget, är mycket viktigt för den moderatledda regeringen.

Värdet av det nya stödpaketet uppgår till 3,4 miljarder kronor. Tidigare har regeringen gett militärt stöd till Ukraina omfattande 17 miljarder kronor, därutöver har ett omfattande humanitärt, ekonomiskt och politiskt stöd getts.

Det nu beslutade stödpaketet föreslås också innehålla möjligheten för Sverige att sälja jaktrobot Rb 99 till USA som därefter ska skänka jaktrobotarna till Ukraina.

Stödpaketet behandlas av Finansutskottet imorgon onsdag och beslutas av riksdagen på torsdag. Så snart riksdagsbeslutet är fattat kan regeringen ge Försvarsmakten i uppdrag att påbörja leverans av materiel.

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centern gör ett gemensamt försök att avsätta Richard Jomshof (SD) från posten som ordförande i justitieutskottet. Kampen mot alla former av rasism måste föras på många olika plan. Det är akut, när man ser hur Sverige idag ser ut. Inte minst uppenbart är det att hot, hat och hets mot muslimer måste bemötas. Solidariteten mellan människor oavsett ursprung, tro eller hudfärg måste stärkas, och vi är övertygade om att det kan, och att det ska, göras med en bevarad yttrandefrihet. En av uppgifterna är att när så låter sig göras markera när personer i offentlig ställning gör sig skyldiga till att sprida fördomar och rasism. Richard Jomshof har sedan länge uppmärksammats för sin negativa inställning mot invandrade i allmänhet och mot muslimer i synnerhet. Detta har inte minskat sedan han utsågs till ordförande i Justitieutskottet förra hösten utan tvärtom ökat i både frekvens och hätskhet i olika uttalanden och meddelanden i såväl press som i sociala medier. Att han med den historiken ska leda ett av de tyngsta utskotten i riksdagen är helt enkelt orimligt. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har därför beslutat att på sammanträdet med justitieutskottet den 31 augusti tillsammans kräva en omröstning om Jomshofs ställning som ordförande i utskottet. –Eftersom Ulf Kristersson inte hanterar situationen kommer vi i V, S, C och MP att agera. På nästa sammanträde med justitieutskottet den 31 augusti kommer vi kräva en omröstning om Jomshofs ställning som ordförande. Vi hoppas att det finns ledamöter från regeringspartierna som också ser att det är en ohållbar situation, säger Gudrun Nordborg, Vänsterpartiets ledamot i justitieutskottet. Se pressträffen i efterhand på Socialdemokraternas Youtubekanal:

Idag presenterade bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell regeringens nya strategi för Ukrainas uppbyggnad på en presskonferens. Strategin ska bidra till Ukrainas uppbyggnads- och reformarbete med det övergripande målet att Ukraina ska uppfylla EU:s regelverk för att bli medlem i unionen. Stödet till Ukraina är en av regeringens viktigaste utrikes- och biståndspolitiska prioriteringar. 

Sexton månader har gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Rysslands agerande är ett uppenbart brott mot folkrätten. Sverige fortsätter sitt omfattande stöd till Ukraina och står fast vid det så länge det behövs. Den ryska invasionen innebär inte bara en enorm påfrestning på Ukraina och dess befolkning, den utgör också ett hot mot våra värderingar och den internationella regelbaserade världsordningen.

Syftet med strategin är inte att återställa Ukraina till det tillstånd som rådde innan Rysslands aggression, utan att bidra till Ukrainas vidareutveckling och modernisering. Det är också Ukrainas tydliga ambition. För att svara upp mot Ukrainas behov och prioriteringar har vi identifierat fem övergripande stödområden:

Uppbyggnad

Det handlar om att bygga upp och vidareutveckla samhällsviktig infrastruktur och grundläggande samhällstjänster, samt att stärka människors tillgång till rehabilitering. 

Inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel

Arbete inom det här området kommer vara viktigt för Ukrainas ekonomiska återhämtning och utveckling. Men också bidra till ökade förutsättningar för företagande och handel och ett stärkt förtroende för den ukrainska ekonomin. 

Säkerhet och stabilisering

Här kommer viktiga frågor in som att motverka destabilisering och hantera den omfattande spridningen av minor och explosiva lämningar i Ukraina. Det inbegriper också arbete mot hållbara lösningar för de miljontals ukrainare som tvingats lämna sina hem, inklusive de som vill återvända från andra länder.

Grön omställning och hållbar utveckling

I linje med Ukrainas efterfrågan prioriterar Sverige bland annat särskilt stöd till hållbar avfallshantering. Arbetet kommer också stärka tillgången till fossilfri energi och förbättra energieffektiviteten. Inte minst kommer det också bidra till att hantera de omfattande miljömässiga konsekvenserna av den ryska aggressionen. 

”Mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och jämställdhet”.

Det kommer att bidra att fortsätta stärka demokratiska intuitioner i Ukraina, inte minst på kommunal och regional nivå. Inom det här området kommer verksamheten också bidra till andra viktiga delar som att stärka det ukrainska civilsamhället, bidra till fria och oberoende medier och till Ukrainas rättsväsende.

En genomgående prioritering ska också vara att bygga vidare på Ukrainas framsteg i att öka transparensen och minska risken för korruption.

Sverige är en av de största givarna till Ukraina, men det räcker inte med enbart bistånd. För mig är det därför av högsta prioritet att handel och bistånd samverkar för att stimulera uppbyggnadsarbetet, vilket också speglas i stödområdet ”inkluderande ekonomisk utveckling, företagande och handel”. Strategin kommer att utgöra en viktig del av det arbetet genom att stärka investeringsklimatet i Ukraina och landets roll som handelspartner, inte minst till EU, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor under perioden 1 juli 2023 till 31 december 2027. Det innebär att strategibeloppet per år i genomsnitt uppgår till 1,2 miljarder kronor. Det hittills största strategibeloppet för ett enskilt år i en bilateral strategi var till Afghanistan 2018 då stödet uppgick till 1,09 miljarder kronor.

Sedan invasionen 2022 har det totala stödet ökat med ytterligare 22 miljarder kronor, varav drygt 4 miljarder kronor är bistånd, 1 miljard är stöd till civil hjälp som materialdonationer och 17 miljarder är militärt stöd. Kostnaden för att stödja Ukraina kan tyckas hög, men kostnaden för att inte stödja Ukraina skulle vara betydligt högre.

Idag har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. I och med detta har Ungern också sagt ja till att godkänna Sveriges ansökan.

Sedan Ulf Kristersson bildade regering har målet varit tydligt – Sverige ska bli medlem i Nato så snart som möjligt. Inom kort går vi in i en gemenskap för frihet, fred och demokrati.

Moderaternas uppfattning är tydlig: Sverige ska inte bara bli en Natomedlem som drar nytta av Natos försvarsgarantier – vi ska vara en medlem som bidrar till hela Natos säkerhet med alla de resurser Sverige tar med in i alliansen.

Efter 20 år har Moderaterna sett till att Sverige snart är medlemmar i Nato.

När Moderaternas stämma i oktober 2003 sade ja till ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen var det bara Liberalerna, då Folkpartiet, som uttryckt sig positivt till ett medlemskap. Idag står riksdagens sex av åtta partier bakom Natomedlemskapet. Det har varit en krokig väg, men Moderaterna har hela tiden drivit på för ett svenskt medlemskap.

Vi har i regeringsställning och i opposition tryckt på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.

I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterade mot. Den moderatledda regeringen pekade istället på säkerhet i samverkan med andra som en grundläggande utgångspunkt.

2015 krävde Moderaterna att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men S-regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap.

Efter Rysslands olagliga invasion av Ukraina 2022

När Rysslands inledde sin olagliga invasion av Ukraina blev det ännu tydligare för oss moderater hur viktigt ett medlemskap i Nato skulle vara. Ensam är inte alltid stark. Och även svenska folket ändrade ståndpunkt i frågan. Den 4 mars 2022 var en majoritet av svenskarna för första gången för ett Natomedlemskap. När Sverigedemokraterna uttryckte sig positiva till Nato hade det samlats en majoritet för ett medlemskap i riksdagen.

Allt detta ökade trycket på Socialdemokraterna att svänga, vilket de till sist gjorde i maj 2022. Det var mycket välkommet för Sverige och svensk säkerhetspolitik. Men in i det sista uttryckte ledande socialdemokrater sig negativt till försvarsalliansen. Peter Hultqvist, dåvarande försvarsminister, lovade på S-kongressen i november 2021 att ”Det blir inga ansökningar om något medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering”.

Och Magdalena Andersson sade så sent som i mars 2022, även efter Rysslands invasion av Ukraina, att ett svenskt medlemskap i Nato skulle destabilisera läget ytterligare.

Den 18 maj 2022 skickade Sverige in sin ansökan om medlemskap i Nato. På Natotoppmötet i Madrid i juni samma år beslutade Natos allierade att Sverige och Finland ska erbjudas medlemskap.

Den moderatledda regeringen har systematiskt arbetat för ett Natomedlemskap

Redan i statsminister Ulf Kristerssons regeringsförklaring lyfte han vikten av att den moderatledda regeringen ska ”leda Sverige in i Nato, etablera oss som ett starkt medlemsland, och rusta vårt försvar för en säkerhetspolitisk miljö som inte har varit så osäker sedan andra världskriget.” Sedan dess har vi gjort precis det.

Den moderatledda regeringen har hela tiden systematiskt arbetat för ett svenskt Natomedlemskap. Det har bland annat skett genom att Sverige har uppfyllt alla punkterna i det trilaterala avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland. Ulf Kristersson, Tobias Billström och Pål Jonson har haft tät kontakt med personer som USA:s president Joe Biden, Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, statschefer och ministrar inom EU och Nato samt turkiska företrädare för att föra den svenska Natoprocessen framåt.

Hårt slit har lönat sig. Sverige har fått ja från Turkiet och Ungern. Nu ska dessa länders parlament ratificera vår ansökan, den svenska flaggan ska hissas vid Natos högkvarter i Bryssel under högtidliga former och Sverige ska få en plats vid Natos bord. Det sista formella steget är att dokumenten ska deponeras i Washington. När Sveriges anslutningsdokument överlämnas till USA:s utrikesdepartement är vi fullvärdiga medlemmar i Nato och Natos skrivningar blir internationellt bindande för Sverige.

Oseriösa aktörer ska inte längre få driva skolor och den skolpeng kommunerna betalar ska självklart gå till elevernas utbildning. Den moderatledda regeringen gör nu en helrenovering av friskolesystemet för att bättre gagna elevernas lärande.

Sedan tidigare pågår en utredning om vinster i skolan, denna utredning får nu i uppdrag att även se över en utvidgad lednings- och ägarprövning och skärpa sanktioner mot aktörer. Bland dessa ses bland annat krav på långsiktighet i ägandet och krav på ekonomiska garantier för att säkerställa elevers skolgång och utbildning.Utredningen ska också se över skärpta sanktioner mot de aktörer som brister. Exempelvis ska möjligheten för kommuner att kräva tillbaka utbetalt stöd om företrädare för huvudmannen döms för brott eller använder medlen för annat än skolverksamhet.

Den moderatledda regeringen vill införa:

Vinststopp vid bristande kvalitetKrav på långsiktigt ägandeFler prövningar för ägareSanktionsavgifter vid fusk eller misskötselFörändra drivkrafterna för att främja kvalitet

Den moderatledda regeringen fokuserar på att komma tillrätta med den grova organiserade brottsligheten. Som ett led i detta utreds nu straffmyndighetsålder och den ungdomsrabatt unga kriminella haft möjlighet till. Det rimliga är att myndiga personer som fyllt 18 år också straffas som vuxna.

Den grova organiserade brottsligheten är systemhotande. Förra året hade Sverige 62 dödsskjutningar, jämfört med ensiffriga antal i våra nordiska grannländer.

Gängvåldet kryper också allt längre ned i åldrarna. De kriminella nätverken rekryterar 10- och 11-åringar, vapen och sprängmedel hanteras av 12- och 13-åringar, och skjutningar utförs i flera fall av 14- och 15-åringar

Utvecklingen är ett uttryck för ett gigantiskt svek mot barn och unga. I decennier har det pratats om förebyggande åtgärder, utan att samhället har förmått vidta de åtgärder som på riktigt kan rädda barn och unga från att dras in i kriminalitet. Man har inte vågat ställa tillräckliga krav på föräldraansvar, inte tillräckligt belyst och motverkat de normer och värderingar som främjar kriminalitet eller gjort något åt sekretessen om hindrar skola, socialtjänsten och polis att dela information.

Det lyfts ofta att samhället borde komma in tidigare. Men problemet är att systemet i Sverige tvärtom leder till att kommunens och statens reaktioner på punkt efter punkt kommer för sent. Och när barnen väl begår brott, fortsätter samhället att sticka huvudet i sanden.Det är uppenbart att samhällets reaktion mot unga som begår brott har varit otillräcklig, och detta under lång tid. Exempelvis får en 15-åring idag som regel bara motsvarande en femtedel av straffet som en vuxen hade fått för samma brott. Till exempel kan påföljden endast bli ett samtal med socialtjänsten. Och barn under 15 år kan överhuvudtaget inte bli föremål för straffrättsliga påföljder, trots att de redan kan vara fast förankrade i en kriminell tillvaro.

Resultatet av detta är att vi sviker många brottsoffer, och vänder ryggen mot många barn och unga som skulle kunna räddas från en brottslig bana genom tidiga insatser. Därför tillsätter regeringen idag en utredning som ska överväga och föreslå skärpta regler för unga som begår brott.

De senaste årtiondenas blinda tro på privatiseringar och marknadslösningar stod i fokus när Nooshi Dadgostar höll sitt Almedalstal. Vänsterpartiet presenterade tidigare under dagen ett förslag som tar tillbaka kontrollen över järnvägen, en del av samhället som drabbats av privatiseringarna. ”Därför har jag och Vänsterpartiet i dag föreslagit att man samlar det som har splittrats upp och slagits sönder, i en gemensam statlig organisation. Vi kallar den Järnväg Sverige. Den ska äga och underhålla statens järnvägsinfrastruktur och det ska ske i egen regi. Det är alltifrån rälsen och växlarna och signalsystemen, till stationsbyggnaderna och verkstäderna. Priserna ska sänkas och bli förutsägbara. Vårt förslag skulle underlätta vardagen för miljontals svenskar. För alla som reser i jobbet eller för att hälsa på släkten. Det skulle lösa ett av de stora strukturella problemen för industrin och innebära stärkt svensk konkurrenskraft. Och allt det här, att se till att man kan lita på tågen och att de inte kostar för mycket, det är en central del av att genomföra klimatomställningen i vårt land. Vänner, nu är tiden kommen för en ny guldålder för svensk järnväg. En svensk järnväg för de nervösa 18-åringarna på väg till festival, de semesterfirande barnfamiljerna och arbetspendlarna. Det ska vara folkets järnväg, till för oss. Det fanns en tid vi kunde lita på tågen i vårt land och vänner vi ska dit igen,” sa Nooshi Dadgostar i sitt tal. Nooshi Dadgostar talade om hur ett samhällsbygge behöver sättas igång. Alla våra förslag om tåget, elen och bostäderna är del av att ställa om samhället för klimatet. Om det inte finns bra bostäder i Skellefteå och en fungerande välfärd i Borlänge, då kommer ingen kunna flytta till jobben som ska genomföra klimatomställningen. Om den gröna omställningen ska genomföras behöver det byggas ut vindkraft, järnväg lagas och upprustas. Samhället måste se till att det som ska göras blir gjort. Läs hela talet här. Se talet i efterhand här.