Tornevall Networks

Under Vänsterpartiets dag i Almedalen presenterade Nooshi Dadgostar en lösning för hur samhället ska ta tillbaka kontrollen över järnvägen igen. En gång i tiden kunde man lita på den svenska järnvägen. Tågen kom i tid, biljettpriserna var rimliga. Så är det inte idag. Det som en gång var ett välfungerande, sammanhållet järnvägssystem har havererat. De flesta har någon gång hamnat mitt i det svenska tågkaoset. Vi har idag en situation där en mängd olika aktörer ansvarar för sin lilla avgränsade del av järnvägssystemet. I många fall drivs de dessutom av ett rent vinstintresse, istället för att se till tågtrafikens bästa. Ingen tar ansvar för helheten. Samhället saknar kontroll. Under vår dag i Almedalen presenterade Nooshi Dadgostar en lösning för hur vi ska ta tillbaka kontrollen över järnvägen igen. Resenärer och industrin måste kunna lita på att järnvägen fungerar. Vänsterpartiets förslag är att man samlar det som har splittrats upp och slagits sönder, i en gemensam statlig organisation, vi kallar den Järnväg Sverige. Våra förslag:

Ta tillbaka kontrollen över helheten. Tillskapa Järnväg Sverige, med ett helhetsansvar, i linje med den brittiska återregleringen av tågen. De ska äga och underhålla statens järnvägsinfrastruktur i egen regi samt sätta priser, ansvara för all bokning och ha fullt ansvar för tågplanering. Tågoperatörer kvarstår p.g.a. EU krav. Järnväg Sverige ska sätta förutsägbara priser (avskaffa dynamisk prissättning) och sänka dem med 20 procent för att nå ambitionerna om ökad spårbunden trafik. Sätt ett konkret mål för en ökning av spårbundna transporter. Bygg ny räls och öka spårkapaciteten.

Det vi föreslår skulle underlätta vardagen för miljontals svenskar. För alla som reser i jobbet eller för att hälsa på släkten. Det skulle lösa ett av de stora strukturella problemen för industrin och innebära stärkt svensk konkurrenskraft. Allt det här är en central del av arbetet för att genomföra klimatomställningen i vårt land. Läs mer om vårt förslag här och här kan du hitta presentationen som Nooshi Dadgostar presenterade på pressträffen (som du kan se på i efterhand här).

Idag talade statsminister Ulf Kristersson i Almedalen. Talet tog sitt avstamp i hur vi gör Sverige säkrare, grönare och friare.

Bland annat talade Ulf Kristersson om de åtgärder och reformer den moderatledda regeringen vidtagit under de första åtta månaderna sedan regeringsskiftet.

En stor del av talet fokuserade på kriminalpolitik, brottsförebyggande arbete och att Sverige behöver en ny, mer ingripande socialpolitik som bygger på att de flesta vuxna både kan och vill ta ansvar. En socialpolitik som också förväntar sig att vuxna tar det ansvaret. En socialpolitik som tydligt står på barnens sida. Som inte ber om tillåtelse, utan som också vågar peka med hela handen när så krävs.

Låt oss gå från ord till handling. Inte bara fortsätta prata om problemen, utan lösa dem. Inte peka finger åt varandra, utan samarbeta med varandra. Inte gnälla över det som har varit, utan blicka på det som kan bli. Glöm inte – att hoppfullhet, det är inte en känsla, det är en förpliktelse.Ulf Kristersson

Läs talet här

Se talet här

Den moderatledda regeringen har idag fattat beslut om att utreda den viktiga frågan om ersättning för brottsoffer. Syftet är att stärka brottsoffrens ställning och möjlighet till ersättning snabbare och utan krångel. Utredningen ska också se över frågor som rör polisers rätt till ersättning när de utsätts för brott samt föräldrars skadeståndsansvar då deras minderåriga barn begått brott. Frågan om att flytta fokus från gärningsman till brottsoffer är en del av överenskommelsen i Tidöavtalet.

En viktig del i brottsoffers upprättelse är att få skadestånd utbetalt utan dröjsmål och krångel. Enligt de regler som idag finns ska brottsoffret själv kontakta gärningsmannen för att få skadeståndet på frivillig väg. Om gärningsmannen inte betalar kan brottsoffret vända sig till Kronofogden, därefter till sitt försäkringsbolag och slutligen till Brottsoffermyndigheten. Först då kan Brottsoffermyndigheten betala ut ersättning och därefter kräva gärningsmannen på beloppet. Sedan 2020 har 7 av 10 brottsoffer inte fått hela sin ersättning utbetald, enligt en kartläggning från Sveriges Radio.

Så ska det inte vara i ett moderatlett Sverige, där brottsoffrets rätt ska stå i första rummet. Målet med den utredning som nu tillsätts är att brottsoffret får sin ersättning från staten så snart domen vunnit laga kraft och att staten i sin tur kräver gärningsmannen på beloppet.

Utredningen ska också utreda frågan kring föräldrars skadeståndsansvar då deras minderåriga barn begår brott. Föräldrars ansvar för sina barn ska stärkas och med det även föräldrars ansvar att ekonomiskt ersätta de skador som deras barn orsakar genom brott.

Utöver detta ska utredningen se över polisers rätt till ersättning då de utsätts för brott, bland annat kränkningsersättning och ersättning för skador på privat egendom som förstörts som en konsekvens av polisens tjänsteutövande.

Utredningen ska presenteras i februari 2025 och de nya reglerna ska kunna träda ikraft under mandatperioden. Det är dags att sätta brottsoffret, inte gärningsmannen, i fokus.

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, stärker valfriheten inom föräldraförsäkringen. Regeringen har idag beslutat att ge Sveriges föräldrar en mer flexibel föräldraförsäkring där totalt 90 dagar kan överlåtas till en närstående, allt i syfte att göra vardagspusslet enklare för familjen.

Förslaget innebär att vårdnadshavare med gemensam vårdnad får möjlighet att överlåta 45 dagar vardera till exempelvis mor- eller farföräldrar. Den som har ensam vårdnad får 90 dagar som är möjliga att överlåta.

En mer flexibel föräldraförsäkring är ett viktigt steg som ger barn möjlighet att knyta an till fler vuxna och ger föräldern möjlighet att enklare kunna kombinera föräldraskap och arbetsliv. Det är särskilt viktigt för kvinnor, som är överrepresenterade bland dem som har ensam vårdnad om barn, ges verktyg att på ett enklare sätt kunna överlåt föräldradagar till närstående. Det är med andra ord också en mycket viktig kvinnoreform som stärker arbetslinjen och ger kvinnor större makt att utforma sitt eget liv. Samtidigt ges barnet möjlighet att vidga sin vardagliga kontakt med närstående.

Den våldsvåg vi nu ser saknar tidigare motstycke. Bara under den gångna veckan har sju skottlossningar skett, fem personer skadats och två personer, varav ett barn, avlidit. Likaså ser vi att antalet sprängningar nästintill fördubblades under årets första fyra månader jämfört med samma period förra året. Den moderatledda regeringen tar krafttag för att stoppa den negativa utveckling vi ser och ser nu över möjligheterna att utöka straffansvaret vid så kallade osjälvständiga brott, det vill säga olika former av förberedelse till brott.

Den organiserade brottsligheten är systemhotande och hotar vårt demokratiska samhälle. Enligt Polismyndighetens bedömning ingår 9 000 personer i de kriminella nätverken och 21 000 personer finns runt dessa. Dessa personer förbereder och underlättar för de gängkriminella att begå brott. Många av dem är unga personer som rekryterats till gängen och som genom sin låga ålder inte är straffmyndiga och därmed kan skydda de äldre kriminella från straff. Att barn och unga rekryteras till gängen och en kriminell livsstil är oacceptabelt. Ytterligare åtgärder måste vidtas för att motverka att unga rekryteras in i gängkriminalitet och begår grova brott. Totalt är med andra ord uppemot 30 000 personer involverade i gängkriminalitet i Sverige.

Sedan regeringen tillträdde i oktober 2022 har justitieminister Gunnar Strömmer (M) lagt fram en rad åtgärder och förslag för att komma till rätta med den organiserade brottsligheten. Bland dessa kan bland annat omfattande satsningar på rättsväsendet, särskilt polisen, nya nationella strategier mot organiserad brottslighet, effektivare verktyg och lagstiftning, som exempelvis hemliga tvångsmedel, ses. En annan mycket viktig del är att fokus i svensk kriminalpolitik svängt och numera sätter brottsoffret i fokus, inte brottsutövare, i centrum.

Den omläggning av kriminalpolitiken som nu sker borde har skett för länge sedan. Den moderatledda regeringen arbetar bland annat för att kriminalisera deltagande i kriminella gäng. Detta kräver en grundlagsändring och hanteras i en särskild process. Idag beslutar regeringen om en utredning av så kallade osjälvständiga brottsformer, exempelvis försök, förberedelse och stämpling till brott. Syfte är att skapa ett regelverk som möter de utmaningar och problem Sverige idag har, ett regelverk som gör att fler döms för dessa brott och att grova brott inom ramen för organiserad brottslighet därmed kan undvikas.

Under det svenska ordförandeskapet har Sverige – med migrationsminister Maria Malmer Stenergard i spetsen – varit drivande för att få ihop en ny och stramare migrationspolitik. Efter år av förhandlingar har ministerrådet nu nått en historisk överenskommelse om grunderna för EU:s framtida asylsystem. Den moderatledda regeringen får något gjort.

För att få ordning på migrationspolitiken behöver vi tydliga, gemensamma regler. Det har förhandlats i många år och idag har vi kommit ett stort steg närmare. En historisk överenskommelse är nådd under ledning av Maria Malmer Stenergard. Ordning och reda, stärkt kontroll vid de yttre gränserna och tydligare ansvarsregler lägger grunden för ett mer hållbart system. Både i EU och i Sverige.

Den svenska linjen har varit att minska trycket på Sverige och andra som har tagit emot väldigt många samt bättre koll på EUs yttre gräns. Samarbetspartierna har enats om att genomföra ett paradigmskifte i svensk invandringspolitik, där EU är ett stöd, inte ett hinder. Nu kommer även EU leda till minskad invandring till Sverige. Och det blir ett slut med lappande och lagande i migrationspolitiken.

Det nya avtalet innehåller bland annat nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att personer som inte har asylskäl ska åka tillbaka till sitt hemland samt en flexibel solidaritet, där länderna hjälper varandra på olika sätt vid krislägen.

Innan förslagen träder i kraft ska de förhandlas mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I början av 2024 kan migrationspakten väntas godkännas.

Idag presenterade statsminister Ulf Kristersson, finansminister Elisabeth Svantesson, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje och Linda Lindberg, gruppledare SD, nästa steg i regeringens bidragsreform. Den inledda reformen består av tre delar, aktivering på heltid för bidrag, kvalificering till välfärden och bidragstak. Regeringen har nu fattat beslut om att utreda bidragstak.

I budgeten för 2022 såg Moderaterna och samarbetspartierna till att den dåvarande regeringen tillsatte en utredning vars syfte var att titta på hur drivkrafter till arbete för försörjningsstödsmottagare kan öka. Den dåvarande regeringen valde då aktivt bort att också ge utredningen i uppdrag att se över ett bidragstak. Med en moderatledd regering kan vi nu åtgärda detta och därför läggs tilläggsuppdraget att utreda ett bidragstak för socialförsäkringar och ekonomiskt bistånd.Utredaren ska bland annat föreslå en modell för bidragstak som begränsar den sammanlagda nivån på bidrag och ersättningar för ett hushåll i syfte att öka drivkraften att arbeta. Utredningen ska också se över om Arbetsförmedlingen bör ges en ökad skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden, som är den kommunala nämnd som oftast ansvarar för försörjningsstöd.Arbetslösheten i Sverige är hög jämfört med andra europeiska länder och den svenska tillväxten har under lång tid varit alldeles för låg. Ett sätt att få ner arbetslösheten är att se över bidragssystemen.Närmare 20 000 hushåll i Sverige bedöms sakna ekonomiska drivkrafter att ta ett arbete i stället för att få försörjningsstöd. Idag är det möjligt att få mer pengar i plånboken genom bidrag, än genom inkomster för arbete. Bidragstaket är en viktig del för att stärka drivkrafterna att ta ett jobb, i stället för att leva på bidrag.Ett arbete innebär arbetsgemenskap, egenmakt och är en mycket effektiv integrationsåtgärd. Med fler i arbete ökar skatteintäkterna vilket stärker den grundläggande välfärden.  Det måste alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag.

Se pressträffen här

Moderaterna presenterar nu sina kandidater till Europaparlamentsvalet 2024. På första plats föreslår nomineringskommittén ett omval av Moderaternas sittande parlamentsledamot Tomas Tobé.

Med drygt ett år kvar till Europaparlamentsvalet presenterar nu Moderaternas nomineringskommitté sitt förslag till valsedel. Nomineringskommittén har under flera månader samlat in nomineringar, hållit intervjuer och nu lagt fram sitt förslag till Europaparlamentsvalet 2024, omfattande 34 kandidater från hela Sverige.

Tomas Tobé föreslås toppa listan följt av Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn, Arba Kokalari och Boriana Åberg.

Listan fastställs slutligt i samband med en nomineringsstämma som hålls i anslutning till Moderaternas partistämma i Umeå i oktober 2023.

Europaparlamentsvalet äger rum söndagen den 9 juni 2024.

Förslag till valsedel Europaparlamentsval 2024

Tomas Tobé, 46 år, Stockholms länJessica Polfjärd, 53 år, VästmanlandJörgen Warborn, 55 år, HallandArba Kokalari, 37 år, Stockholms länBoriana Åberg, 55 år, SkåneGustaf Göthberg, 30 år, Västra GötalandMicaela Löwenhöök, 36 år, VästerbottenMats Green, 45 år, Jönköpings länPehr Granfalk, 48 år, Stockholms länJoanna Sjölander, 52 år, ÖstergötlandErik Weiman, 63 år, Uppsala länBirgit Meier-Thunborg, 64 år, NorrbottenRonnie Erhard, 32 år, Örebro länMåns Linge, 31 år, Kalmar länÅsa Coenraads, 46 år, BlekingeFilip Dahlöv, 25 år, VärmlandWilliam Elofsson, 29 år, Gävleborgs län Alice Landerholm, 21 år, SödermanlandAdam Rydstedt, 28 år, Gävleborgs läJesper Skalberg Karlsson, 30 år, GotlandMalin Höglund, 55 år, DalarnaMarcus Walldén, 53 år, Kronobergs länJoel Nordkvist, 34 år, JämtlandTobias Björk, 34 år, Västra GötalandEdvin Alam, 35 år, Uppsala länElvira Löwenadler, 23 år, Västra GötalandArin Karapet, 36 år, Stockholms stadSophia Ahlin, 40 år, BlekingeElmer Eriksson, 75 år, VästerbottenNihad Zara, 35 år, NorrbottenViktoria Sköld, 26 år, ÖstergötlandMarianne Hennel, 39 år, Kalmar länIda Skogström, 28 år, VästernorrlandFredrik Sawesthål, 46 år, Stockholms län

Den moderatledda regeringen åtgärdar nu det den tidigare regeringen ställt till. Regeringen tar ansvar för utveckling av den svenska energipolitiken och tar nya steg mot att göra svensk energiproduktion fossilfri. Igår godkände regeringen de två vindkraftparkerna Kattegatt Syd och Galene. Tillsammans väntas dessa båda parker producera 6,5 TWh, vilket motsvarar en kärnreaktor.

Kattegatt Syd byggs 25 km utanför Falkenberg och omfattar upp till 80 vindkraftverk. Parken väntas leverera 5 TWh/år. Galene omfattar upp till 21 vindkraftverk och byggs 21 km väster om Varberg. Galene väntas leverera 1,5 TWh/år.Tillsammans väntas de två parkerna producera el till 1 miljon hushåll. Då båda parkerna finns i geografisk närhet till Ringhals underlättas anslutning till stamnätet. De två vindkraftparkerna väntas ta 7–10 år att färdigställa. När de är i drift kommer de att ge ett stort energitillskott till ett hårt ansträngt energiområde.

Den moderatledda regeringen driver upp tempot i beslutsfattandet när det gäller tillståndsgivning. Vindkraftparkerna Kattegatt syd och Galene har väntat på beslut i flera år, många beslut tar alldeles för lång tid. Det är viktigt att skapa förutsättningar för utveckling av Sveriges energisystem, i en tid då elektrifieringen av samhället går fort.

Till arbetsstämman 2025 ska ett nytt handlingsprogram tas fram. Handlingsprogrammet kommer att spänna över tio politikområden och lägga grunden för den moderata politiken på 2030-talet. Programmet kommer både att bidra till valmanifestet 2026 och ge den moderata politiken en riktning för kommande mandatperioder.

Arbetet leds av en styrgrupp som består av följande:

Karin Enström, ordförande

Edward Riedl

Hanne Lindqvist

Tomas Tobé

Anna Jähnke

Peter Danielsson

Marie Morell

Mats Green

Jessica Rosencrantz

Johan Abrahamsson

Mattias Karlsson

Huvudsekreterare: Fredrik Hultman

Varför behövs ett handlingsprogram?

I arbetet kommer alla medlemmar ges möjlighet att inkomma med förslag. Löpande kommer seminarier att anordnas om handlingsprogrammets olika delar. Arbetsgruppens förslag till handlingsprogram kommer att remitteras till länsförbunden i början av 2025 för att därefter överlämnas till partistyrelsen och framläggas på arbetsstämman samma år.

Handlingsprogrammet kommer att lägga fast grunden för hur vi vill förändra Sverige de kommande mandatperioderna. Under processens gång kommer vi tala med experter, sakkunniga och medborgare om de utmaningar som Sverige står inför. Ett gediget handlingsprogram är avgörande för att vi ska få förnyat förtroende 2026 och för arbetet mot att vi på sikt ska kunna bli Sveriges största parti, säger Karin Enström, partisekreterare (M).