Kronisk tarminflammation blir allt vanligare över hela världen. Inflammatoriska tarmsjukdomar är vanligare i västvärlden, men allt eftersom länder industrialiseras och får bättre ekonomi ökar antalet sjukdomsfall globalt. – Teorin är att det är något i sättet vi lever på och maten vi äter som bidrar till sjukdomen, säger Rana Eizad. Vilka teorier finns? Är det något vi stoppar i oss? – Det kan man spekulera i. Genetiken är en stor del, det vet vi. Troligtvis kan det vara något vi äter, den västerländska kosten som vi har. Tillgången till läkemedel och antibiotika har pekats ut som en bov. Har nästan fyrdubblats En ny studie i Danmark, där man tittat på alla barn som har insjuknat 1978 till 2020, visar att inflammatorisk tarmsjukdom har ökat kraftigt. Går man tillbaka till perioden före 1990 var det fyra per 100 000 barn årligen som insjuknade i de här sjukdomarna, i dag ligger siffran på 15 barn per 100 000. – Så det blir en trefaldig till fyrfaldig ökning. Man kanske tänker att det inte är så höga tal, ska vi dra så stora växlar på det? Men det går hand i hand med vad vi ser globalt. Vi har väldigt höga tal av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige. En av hundra svenskar är drabbad, säger Rana Eizad. Så ser symptomen ut Inflammatoriska tarmsjukdomar är autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar den egna tarmen. Crohns sjukdom och ulcerös kolit ingår i gruppen. Symptomen är magont, lös avföring, diarré, blodig avföring och ofrivillig viktnedgång. Många av symptomen är snarlika hos personer med IBS, men inte blod i avföringen. Det är ett tecken på kronisk tarminflammation. När ska man söka vård? – Har man blod i avföringen ska man söka vård. Det brukar vara hemorrojder eller tarmfickor, men det ska man inte spekulera i. Man måste få det utrett, säger Rana Eizad.
Content
Kronisk tarminflammation blir allt vanligare över hela världen. Inflammatoriska tarmsjukdomar är vanligare i västvärlden, men allt eftersom länder industrialiseras och får bättre ekonomi ökar antalet sjukdomsfall globalt. – Teorin är att det är något i sättet vi lever på och maten vi äter som bidrar till sjukdomen, säger Rana Eizad. Vilka teorier finns? Är det något vi stoppar i oss? – Det kan man spekulera i. Genetiken är en stor del, det vet vi. Troligtvis kan det vara något vi äter, den västerländska kosten som vi har. Tillgången till läkemedel och antibiotika har pekats ut som en bov. Har nästan fyrdubblats En ny studie i Danmark, där man tittat på alla barn som har insjuknat 1978 till 2020, visar att inflammatorisk tarmsjukdom har ökat kraftigt. Går man tillbaka till perioden före 1990 var det fyra per 100 000 barn årligen som insjuknade i de här sjukdomarna, i dag ligger siffran på 15 barn per 100 000. – Så det blir en trefaldig till fyrfaldig ökning. Man kanske tänker att det inte är så höga tal, ska vi dra så stora växlar på det? Men det går hand i hand med vad vi ser globalt. Vi har väldigt höga tal av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige. En av hundra svenskar är drabbad, säger Rana Eizad. Så ser symptomen ut Inflammatoriska tarmsjukdomar är autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret attackerar den egna tarmen. Crohns sjukdom och ulcerös kolit ingår i gruppen. Symptomen är magont, lös avföring, diarré, blodig avföring och ofrivillig viktnedgång. Många av symptomen är snarlika hos personer med IBS, men inte blod i avföringen. Det är ett tecken på kronisk tarminflammation. När ska man söka vård? – Har man blod i avföringen ska man söka vård. Det brukar vara hemorrojder eller tarmfickor, men det ska man inte spekulera i. Man måste få det utrett, säger Rana Eizad.