Matmomsen på hämtmat sänktes förra veckan från 12 till 6 procent, medan mat som äts på plats fortsatt har 12 procents moms. För restauranger och caféer innebär det nya gränsdragningar och mer administration, menar Rutger Brattström vid tankesmedjan Timbro. – Det är inte som att Sverige kommer gå under nu. Men det kommer bli ett byråkratiskt helvete för restaurangägare när det blir flera olika momssatser att förhålla sig till, säger Rutger Brattström, projektledare i internationell marknadsekonomi vid den liberala tankesmedjan Timbro. Uppstår kryphål Sänkningen har också väckt frågor om hur den ska hanteras i praktiken på restauranger och caféer – och fått kritik. Brattström pekar på att det kan uppstå kryphål som gäster kan utnyttja, eftersom det nu är lättare än tidigare att välja ”ta med” men ändå äta på plats – särskilt vid självbeställning. – Som individ gör man kanske inget brottsligt, men som restaurangägare gör man sig skyldiga till fel i bokföringen, säger Brattström. När tre olika momssatser ska hanteras för alkohol, mat och hämtmat kan det också bli rörigt i bokföringen för café- och restaurangägare. Det innebär också extrakostnader för pappersarbete kopplat till bokföringen, menar Brattström. – Många timmar kommer i onödan att gå till att hantera detta i bokföringen. Hur stort problemet blir beror enligt honom på hur hårda Skatteverket är i sina kontroller. Skettejuristen: ”Inget brott” Enligt skattejuristen Kerstin Alvesson är det restaurangerna som bär ansvaret för att reglerna följs. Som kund gör man sig inte skyldig till skattebrott om man väljer ”takeaway”, men äter på plats. – Om restaurangerna gör allt de kan för att göra rätt, och inte sätter det här i system, kan man inte kräva så mycket mer. Men om vi till exempel ser att någon restaurang systematiskt registrerar ”ta med” samtidigt som det är fullt i lokalen, då kommer vi att agera, säger Kerstin Alvesson. – Det är försäljningstillfället som avgör, då kan kunden antingen välja att ta med eller äta på plats. Sen om man väljer att äta på plats gör man sig inte skyldig till något brott, fortsätter hon. I dagsläget har Skatteverket inte planerat några utökade kontroller med anledning av detta, berättar Alvesson. – Hur ska vi göra? Sitta vid kassan och titta? Kontrollerna måste vara rimliga, säger hon Alvesson tror inte att förändringen kommer att skapa något större problem. Regeln har dock precis trätt i kraft, betonar hon. ”Kan själva avgöra” Brattström menar att momsen borde vara densamma i hela landet. Han anser också att staten inte ska gå in och gynna vissa näringsidkare. – Människor är själva bäst på att avgöra vilka behov de har och vad de vill köpa. De köper själva vad de är sugna på. Regeringen har konstaterat att de nya momssatserna leder till ökade administrativa kostnader. Enligt vissa beräkningar rör det sig om runt 400 miljoner kronor.
Content
Matmomsen på hämtmat sänktes förra veckan från 12 till 6 procent, medan mat som äts på plats fortsatt har 12 procents moms. För restauranger och caféer innebär det nya gränsdragningar och mer administration, menar Rutger Brattström vid tankesmedjan Timbro. – Det är inte som att Sverige kommer gå under nu. Men det kommer bli ett byråkratiskt helvete för restaurangägare när det blir flera olika momssatser att förhålla sig till, säger Rutger Brattström, projektledare i internationell marknadsekonomi vid den liberala tankesmedjan Timbro. Uppstår kryphål Sänkningen har också väckt frågor om hur den ska hanteras i praktiken på restauranger och caféer – och fått kritik. Brattström pekar på att det kan uppstå kryphål som gäster kan utnyttja, eftersom det nu är lättare än tidigare att välja ”ta med” men ändå äta på plats – särskilt vid självbeställning. – Som individ gör man kanske inget brottsligt, men som restaurangägare gör man sig skyldiga till fel i bokföringen, säger Brattström. När tre olika momssatser ska hanteras för alkohol, mat och hämtmat kan det också bli rörigt i bokföringen för café- och restaurangägare. Det innebär också extrakostnader för pappersarbete kopplat till bokföringen, menar Brattström. – Många timmar kommer i onödan att gå till att hantera detta i bokföringen. Hur stort problemet blir beror enligt honom på hur hårda Skatteverket är i sina kontroller. Skettejuristen: ”Inget brott” Enligt skattejuristen Kerstin Alvesson är det restaurangerna som bär ansvaret för att reglerna följs. Som kund gör man sig inte skyldig till skattebrott om man väljer ”takeaway”, men äter på plats. – Om restaurangerna gör allt de kan för att göra rätt, och inte sätter det här i system, kan man inte kräva så mycket mer. Men om vi till exempel ser att någon restaurang systematiskt registrerar ”ta med” samtidigt som det är fullt i lokalen, då kommer vi att agera, säger Kerstin Alvesson. – Det är försäljningstillfället som avgör, då kan kunden antingen välja att ta med eller äta på plats. Sen om man väljer att äta på plats gör man sig inte skyldig till något brott, fortsätter hon. I dagsläget har Skatteverket inte planerat några utökade kontroller med anledning av detta, berättar Alvesson. – Hur ska vi göra? Sitta vid kassan och titta? Kontrollerna måste vara rimliga, säger hon Alvesson tror inte att förändringen kommer att skapa något större problem. Regeln har dock precis trätt i kraft, betonar hon. ”Kan själva avgöra” Brattström menar att momsen borde vara densamma i hela landet. Han anser också att staten inte ska gå in och gynna vissa näringsidkare. – Människor är själva bäst på att avgöra vilka behov de har och vad de vill köpa. De köper själva vad de är sugna på. Regeringen har konstaterat att de nya momssatserna leder till ökade administrativa kostnader. Enligt vissa beräkningar rör det sig om runt 400 miljoner kronor.