Tornevall Networks

Versions

1. 2026-04-13 04:26:29

   Discovered: 2026-04-13 11:17:19 Hash: 4ff1eb05a54835a99f28f8d12ecc41f3be4aaa01
   Title:

   Tar till krisåtgärder – som kanske inte ens märks
   Description:

   Idag presenteras regeringens vårbudget
   Content

   Idag presenteras regeringens vårbudget
2. 2026-04-13 04:26:29

   Discovered: 2026-04-13 11:13:23 Hash: ab8d5d82cb104b1339cb61f7e4c8fb259bfc6e4c
   Title:

   Tvingas till krisåtgärder – som kanske inte ens märks
   Description:

   Idag presenteras regeringens vårbudget
   Content

   Idag presenteras regeringens vårbudget
3. 2026-04-13 04:26:29

   Discovered: 2026-04-13 06:30:09 Hash: ebc900b922889040ff88568c9347d5f3defdcec8
   Title:

   Irankriget tvingar till krisåtgärder
   Description:

   Att minska hushållens kostnader har varit en röd tråd i Tidösamarbetet. Återkommande har partierna berättat hur många tusenlappar billigare livet blivit under deras styre. Upprepats har även mantrat att ”det ljusnar vid horisonten”. Något tydligt lyft ur lågkonjunkturen har dock fortfarande inte kommit. Exempelvis är Sveriges arbetslöshet fortsatt är en av de högsta i EU. Att verkligheten inte rättar sig efter optimistisk retorik blev ännu tydligare efter att Donald Trump och Benjamin Netanyahu startade kriget mot Iran. Teheran har svarat med sitt kraftfullaste vapen, att strypa fartygstrafiken genom Hormuzsundet, och till världshandelns stora oro syns fortfarande finns inga utsikter för att transporterna av framför allt olja ska kunna komma igång som tidigare igen. Trumpsäkrat? Särskilt pikant blir detta för en regering som tidigare sagt sig ha såväl ”Trumpsäkrat” Sveriges ekonomi som ”besegrat inflationen”. Nu tilltar risken för att priserna på det mesta på nytt kommer att stiga, och därmed även pessimismen bland väljarna. Den obarmhärtiga världsekonomin ser således ut att kunna rita om ett av regeringens starkaste kort till Svarte Petter. I mandatperiodens sista budget gör Elisabeth Svantesson vad hon kan för att lindra smällen. Frågan är dock vad väljarna – under den med tanke på valdagen strategiska perioden maj till september – kommer märka av en krona lägre bensinskatt och 40 öre lägre på diesel. Literpriset på respektive bränsle har redan rusat med betydligt mer. Om EU ger grönt ljus kan det dock närmare 13 september komma en ny sänkning på tre kronor. I juni väntar också utbetalningen av elstöd. ”Kortsiktigt politiskt agerande” Utöver dessa presenter påminner Elisabeth Svantesson också gärna om den tillfälliga matmomssänkningen som började gälla 1 april. För hushåll med bolån kan lättnaden dock redan ha ätits upp av att storbankerna hunnit börja höja sina räntor. I oppositionen hämtar Socialdemokraterna fortsatt bränsle ur Finanspolitiska rådets skarpa kritik mot regeringen i februari, då den betydligt större höstbudgetens valfläskiga sänkningar av såväl matmomsen som inkomstskatten beskrevs som ”kortsiktigt politiskt agerande”. Nu anklagar Mikael Damberg Svantesson för att ansvarslöst ha gjort slut på statens reformutrymme 2020-talet ut. Även om också S står bakom den bakomliggande orsaken – att staten lånar till försvarsupprustningen. Likväl svider ifrågasättandet av den egna kompetensen extra när den kommer från regeringens expertorgan i den fråga – ekonomin – Moderaterna anser sig ha svart bälte. Tillbaka till regeringsfrågan Att Miljöpartiet från sitt håll menar att de sänkta bränsleskatterna låser fast Sverige i ett fossilberoende lär Tidöpartierna dock ha lättare att leva med. Ända från början har de velat göra det billigare att köra bil, inte minst genom att minimera reduktionsplikten. Besvärligare är möjligen även här expertkritiken. Med stigande risk för oljebrist menar Internationella energirådet att kostnadslättnader accelererar farten mot den dag regelrätta ransoneringar kommer krävas. Istället uppmanas världens regeringar att verka för att spara på bensin och diesel. Kanske är det inte för inte som de senaste veckornas största Tidönyheter varit Liberalernas och Moderaternas öppningar för att låta Sverigedemokraterna i ett fortsatt samarbete sitta med i regering. I rådande oroliga världsläge hävdar de att det är nödvändigt att kunna erbjuda väljarna ett stabilt regeringsalternativ. Detta kan också se ut som ett försök att flytta ljuset från plånbokspolitiken. Där är det inte lika roligt längre.
   Content

   Att minska hushållens kostnader har varit en röd tråd i Tidösamarbetet. Återkommande har partierna berättat hur många tusenlappar billigare livet blivit under deras styre. Upprepats har även mantrat att ”det ljusnar vid horisonten”. Något tydligt lyft ur lågkonjunkturen har dock fortfarande inte kommit. Exempelvis är Sveriges arbetslöshet fortsatt är en av de högsta i EU. Att verkligheten inte rättar sig efter optimistisk retorik blev ännu tydligare efter att Donald Trump och Benjamin Netanyahu startade kriget mot Iran. Teheran har svarat med sitt kraftfullaste vapen, att strypa fartygstrafiken genom Hormuzsundet, och till världshandelns stora oro syns fortfarande finns inga utsikter för att transporterna av framför allt olja ska kunna komma igång som tidigare igen. Trumpsäkrat? Särskilt pikant blir detta för en regering som tidigare sagt sig ha såväl ”Trumpsäkrat” Sveriges ekonomi som ”besegrat inflationen”. Nu tilltar risken för att priserna på det mesta på nytt kommer att stiga, och därmed även pessimismen bland väljarna. Den obarmhärtiga världsekonomin ser således ut att kunna rita om ett av regeringens starkaste kort till Svarte Petter. I mandatperiodens sista budget gör Elisabeth Svantesson vad hon kan för att lindra smällen. Frågan är dock vad väljarna – under den med tanke på valdagen strategiska perioden maj till september – kommer märka av en krona lägre bensinskatt och 40 öre lägre på diesel. Literpriset på respektive bränsle har redan rusat med betydligt mer. Om EU ger grönt ljus kan det dock närmare 13 september komma en ny sänkning på tre kronor. I juni väntar också utbetalningen av elstöd. ”Kortsiktigt politiskt agerande” Utöver dessa presenter påminner Elisabeth Svantesson också gärna om den tillfälliga matmomssänkningen som började gälla 1 april. För hushåll med bolån kan lättnaden dock redan ha ätits upp av att storbankerna hunnit börja höja sina räntor. I oppositionen hämtar Socialdemokraterna fortsatt bränsle ur Finanspolitiska rådets skarpa kritik mot regeringen i februari, då den betydligt större höstbudgetens valfläskiga sänkningar av såväl matmomsen som inkomstskatten beskrevs som ”kortsiktigt politiskt agerande”. Nu anklagar Mikael Damberg Svantesson för att ansvarslöst ha gjort slut på statens reformutrymme 2020-talet ut. Även om också S står bakom den bakomliggande orsaken – att staten lånar till försvarsupprustningen. Likväl svider ifrågasättandet av den egna kompetensen extra när den kommer från regeringens expertorgan i den fråga – ekonomin – Moderaterna anser sig ha svart bälte. Tillbaka till regeringsfrågan Att Miljöpartiet från sitt håll menar att de sänkta bränsleskatterna låser fast Sverige i ett fossilberoende lär Tidöpartierna dock ha lättare att leva med. Ända från början har de velat göra det billigare att köra bil, inte minst genom att minimera reduktionsplikten. Besvärligare är möjligen även här expertkritiken. Med stigande risk för oljebrist menar Internationella energirådet att kostnadslättnader accelererar farten mot den dag regelrätta ransoneringar kommer krävas. Istället uppmanas världens regeringar att verka för att spara på bensin och diesel. Kanske är det inte för inte som de senaste veckornas största Tidönyheter varit Liberalernas och Moderaternas öppningar för att låta Sverigedemokraterna i ett fortsatt samarbete sitta med i regering. I rådande oroliga världsläge hävdar de att det är nödvändigt att kunna erbjuda väljarna ett stabilt regeringsalternativ. Detta kan också se ut som ett försök att flytta ljuset från plånbokspolitiken. Där är det inte lika roligt längre.