Marinfartyget Kindral Kurvits rutinpatrullerar runt ön Vaindloo, nästan mitt emellan Estland och Finland. Normalt ligger ungefär 10 tankers åt gången här i väntan på att längre in i Finska viken hämta olja i Ryssland. Men efter Ukrainas drönarattacker för en månad sedan mot anläggningarna i Primorsk och Ust-Luga som dragit ner oljekapaciteten är nu ett 30-tal parkerade här. – Riskerna för maritima föroreningar blir ganska höga när antalet fartyg här ökar. Vid sidan av det innebär detta bara att det är fler fartyg som vi behöver ha koll på, säger Aleksander Espenberg, pressofficer vid Estlands marin. Ofta falskflaggade Skuggflottans fartyg är ofta falskflaggade för att kunna runda västländernas förbud mot att importera både olja och gas från Ryssland. Gamla och dåligt underhållna är de likväl vitala delar i det ekonomiska blodomlopp som finansierar Moskvas fortsatta attacker mot Ukraina. Och trots sanktionerna står olja och gas alltjämt för runt en tredjedel av intäkterna i Rysslands statsbudget. - Det är definitivt inget vi älskar att se här, precis utanför vår tröskel. Men även om ni inte älskar det, finns det något kan ni göra något åt det? – Enligt den internationella havsrätten har fartygen rätt att stanna här i Estlands exklusiva ekonomiska zon. Så vi har helt enkelt ingen möjlighet att be dem att åka härifrån, säger Aleksander Espenberg. Därför agerar man inte Ett ryskt militärfartyg stryker förbi nära fartygen. Enligt Estland har Ryssland numera alltid ett, ibland två, ute på patrull i Finska viken. På grund av Rysslands allt tydligare militära närvaro runt skuggflottan avstår marinen därför från att agera mot fartyg som - inom citationstecken - bara misstänks för att inte ha sina papper i ordning. Även om havsrätten alltjämt ger möjlighet att ingripa när ett fartyg inte tros vara rätt flaggat, förklarar den högsta chefen på basen i Tallinn. – Ryssland har gjort klart att de ser sin skuggflotta som ett nationellt säkerhetsintresse som de kommer skydda militärt. Risken för militär upptrappning är därför för stor för att vi ska överväga fördelarna med att beslagta ett av fartygen, säger Ivo Värk, Estlands marinchef. Framför allt ses fartygen som hotande miljökatastrofer och risker för sjösäkerheten. Tidigare har de också misstänkts för flera fall av sabotage mot kablar, genom att ha låtit sina ankare släpa på havsbotten. Marinen bedömer att skuggflottan totalt består av mellan 800 och 1000 fartyg, men betonar samtidigt att det inte finns någon enhetlig definition och att olika länder därför gör olika beräkningar. Och även om bevakningen nu förbättrats finns i Estland fortfarande en känsla av att ligga steget efter dessa pusselbitar som gör att Ryssland fortsatt kan tjäna pengar på sina naturtillgångar. – Självklart skulle vi vilja veta mer om dem. För att göra det försöker vi etablera bättre informationsutbyte med andra länder. Och ja, vår lägesbild har förbättrats, men det är fortfarande en lång väg kvar att gå, säger Ardo Riibon, operationschef vid Estlands marin.
Content
Marinfartyget Kindral Kurvits rutinpatrullerar runt ön Vaindloo, nästan mitt emellan Estland och Finland. Normalt ligger ungefär 10 tankers åt gången här i väntan på att längre in i Finska viken hämta olja i Ryssland. Men efter Ukrainas drönarattacker för en månad sedan mot anläggningarna i Primorsk och Ust-Luga som dragit ner oljekapaciteten är nu ett 30-tal parkerade här. – Riskerna för maritima föroreningar blir ganska höga när antalet fartyg här ökar. Vid sidan av det innebär detta bara att det är fler fartyg som vi behöver ha koll på, säger Aleksander Espenberg, pressofficer vid Estlands marin. Ofta falskflaggade Skuggflottans fartyg är ofta falskflaggade för att kunna runda västländernas förbud mot att importera både olja och gas från Ryssland. Gamla och dåligt underhållna är de likväl vitala delar i det ekonomiska blodomlopp som finansierar Moskvas fortsatta attacker mot Ukraina. Och trots sanktionerna står olja och gas alltjämt för runt en tredjedel av intäkterna i Rysslands statsbudget. - Det är definitivt inget vi älskar att se här, precis utanför vår tröskel. Men även om ni inte älskar det, finns det något kan ni göra något åt det? – Enligt den internationella havsrätten har fartygen rätt att stanna här i Estlands exklusiva ekonomiska zon. Så vi har helt enkelt ingen möjlighet att be dem att åka härifrån, säger Aleksander Espenberg. Därför agerar man inte Ett ryskt militärfartyg stryker förbi nära fartygen. Enligt Estland har Ryssland numera alltid ett, ibland två, ute på patrull i Finska viken. På grund av Rysslands allt tydligare militära närvaro runt skuggflottan avstår marinen därför från att agera mot fartyg som - inom citationstecken - bara misstänks för att inte ha sina papper i ordning. Även om havsrätten alltjämt ger möjlighet att ingripa när ett fartyg inte tros vara rätt flaggat, förklarar den högsta chefen på basen i Tallinn. – Ryssland har gjort klart att de ser sin skuggflotta som ett nationellt säkerhetsintresse som de kommer skydda militärt. Risken för militär upptrappning är därför för stor för att vi ska överväga fördelarna med att beslagta ett av fartygen, säger Ivo Värk, Estlands marinchef. Framför allt ses fartygen som hotande miljökatastrofer och risker för sjösäkerheten. Tidigare har de också misstänkts för flera fall av sabotage mot kablar, genom att ha låtit sina ankare släpa på havsbotten. Marinen bedömer att skuggflottan totalt består av mellan 800 och 1000 fartyg, men betonar samtidigt att det inte finns någon enhetlig definition och att olika länder därför gör olika beräkningar. Och även om bevakningen nu förbättrats finns i Estland fortfarande en känsla av att ligga steget efter dessa pusselbitar som gör att Ryssland fortsatt kan tjäna pengar på sina naturtillgångar. – Självklart skulle vi vilja veta mer om dem. För att göra det försöker vi etablera bättre informationsutbyte med andra länder. Och ja, vår lägesbild har förbättrats, men det är fortfarande en lång väg kvar att gå, säger Ardo Riibon, operationschef vid Estlands marin.