Syftet med det nya straffet är preventivt, nämligen att skydda samhället mot människor som man anser har en hög risk att återfalla i brott. Det gäller brott som riktas mot liv, hälsa, frid och frihet. Det ska handla om grov brottslighet med ett straffvärde på minst fyra år, berättar Lotta Wirén, advokat. Domstolen ber Rättsmedicinalverket att göra en bedömning om det finns en hög återfallsrisk – och då kan man döma till säkerhetsförvaring. ”Helt nytt tänk” Åklagare har sen möjlighet att ansöka om förlängning med tre år i taget. – Det finns ingen maxtid. Det är det här som är väldigt speciellt om man ser till hur vår lagstiftning och hur vårt straffsystem har sett ut hittills. Det är ett helt nytt tänk, säger Lotta Wirén i Nyhetsmorgon. Hon påpekar att förslaget med säkerhetsförvaring fick kritik från flera remissinstanser under den tid det låg ute på remiss. – Man säger att det här bryter mot hur vi ser på straff och vårt grundläggande fundament. Som förutsägbarhetskravet – en individ ska kunna förutsäga vad den ska dömas till. Och proportionaliteten, eftersom man döms för en gärning som inte hänt. Politikerna överens Lotta Wirén menar att uppmärksammade fall som den så kallade Nytorgsmannen, som dömts för upprepade våldtäkter, drivit på utvecklingen med att hitta ett straff som täcker mellanrummet mellan tidsbestämt straff och livstid. Från politiskt håll råder en ovanlig samstämmighet i frågan. Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade för säkerhetsförvaring. Centern röstade nej och lade fram ett eget förslag, medan Miljöpartiet avstod från att rösta. – Det finns inget stort politiskt motstånd mot det här. Det hänger förstås ihop med den ökade brottsligheten och regeringsskiftet, säger Ann Tiberg, politisk kommentator på TV4. ”Ny fågel” Enligt Ann Tiberg har en del av kritiken riktas mot regeringens tillvägagångssätt. – I stället för att säga till utredare: ”Vi har det här problemet med återfallsbrottslingar – kom med en lösning” så säger man: ”Vi har det här problemet med återfallsbrottslingar – kom med en lösning som innebär att man låser in folk på väldigt lång tid”. – Så man har redan bestämt i vilken riktning det ska gå och det är en liten ny fågel i svenskt utredningsväsende. Det har varit norm tidigare att man ger ett ganska öppet mandat till en utredning att hitta lösningar. Det har väckt en del kritik.
Content
Syftet med det nya straffet är preventivt, nämligen att skydda samhället mot människor som man anser har en hög risk att återfalla i brott. Det gäller brott som riktas mot liv, hälsa, frid och frihet. Det ska handla om grov brottslighet med ett straffvärde på minst fyra år, berättar Lotta Wirén, advokat. Domstolen ber Rättsmedicinalverket att göra en bedömning om det finns en hög återfallsrisk – och då kan man döma till säkerhetsförvaring. ”Helt nytt tänk” Åklagare har sen möjlighet att ansöka om förlängning med tre år i taget. – Det finns ingen maxtid. Det är det här som är väldigt speciellt om man ser till hur vår lagstiftning och hur vårt straffsystem har sett ut hittills. Det är ett helt nytt tänk, säger Lotta Wirén i Nyhetsmorgon. Hon påpekar att förslaget med säkerhetsförvaring fick kritik från flera remissinstanser under den tid det låg ute på remiss. – Man säger att det här bryter mot hur vi ser på straff och vårt grundläggande fundament. Som förutsägbarhetskravet – en individ ska kunna förutsäga vad den ska dömas till. Och proportionaliteten, eftersom man döms för en gärning som inte hänt. Politikerna överens Lotta Wirén menar att uppmärksammade fall som den så kallade Nytorgsmannen, som dömts för upprepade våldtäkter, drivit på utvecklingen med att hitta ett straff som täcker mellanrummet mellan tidsbestämt straff och livstid. Från politiskt håll råder en ovanlig samstämmighet i frågan. Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade för säkerhetsförvaring. Centern röstade nej och lade fram ett eget förslag, medan Miljöpartiet avstod från att rösta. – Det finns inget stort politiskt motstånd mot det här. Det hänger förstås ihop med den ökade brottsligheten och regeringsskiftet, säger Ann Tiberg, politisk kommentator på TV4. ”Ny fågel” Enligt Ann Tiberg har en del av kritiken riktas mot regeringens tillvägagångssätt. – I stället för att säga till utredare: ”Vi har det här problemet med återfallsbrottslingar – kom med en lösning” så säger man: ”Vi har det här problemet med återfallsbrottslingar – kom med en lösning som innebär att man låser in folk på väldigt lång tid”. – Så man har redan bestämt i vilken riktning det ska gå och det är en liten ny fågel i svenskt utredningsväsende. Det har varit norm tidigare att man ger ett ganska öppet mandat till en utredning att hitta lösningar. Det har väckt en del kritik.