Tornevall Networks

Versions

1. 2026-04-15 08:17:12

   Discovered: 2026-04-15 13:05:22 Hash: 021bd57b8b2f6bdc262b19aee2e91beffdce4d14
   Title:

   De värnar om Rosengårdssvenskan: ”Kallar mig själv en kameleont”
   Description:

   Omar Elrifai och Jones Alsaadi, som driver ett Tiktok-konto där de skojar om "ortenkillen", känner igen sig i att de anpassar språket efter sammanhang. – Jag anpassar min dialekt och min personlighet till den människan jag är med, säger Omar Elrifai. Han fortsätter berätta att det ofta beror på vilket sammanhang han är i. – Är jag till exempel med vänner så pratar jag annorlunda än när jag är på jobbet och pratar med kunder. Så det är en stor skillnad skulle jag säga. Ungdomar formar språket Sociolekter har historiskt speglat klasskillnader, men i dag är ungdomars språk en grupp som sticker ut, enligt språkforskaren Anders Agebjörn. – Generellt tror jag att det ligger i vårt DNA att man ska frigöra sig i ungdomen. Vi ser en massa kulturella uttryck där ungdomar är mer extrema än barn eller äldre människor. Det syns också i deras användning av språket, säger han. Samtidigt finns fördomar mot Rosengårdssvenskan, berättar Omar Elrifai. – Jag har haft sämre förutsättningar för att jag har haft Rosengårdssvenskan. Många tror att du är mindre utbildad om du pratar Rosengårdssvenska och att det inte är så fint. Jag tror även att många uppfattar det som att man kanske inte är lika smart, lika utbildad. "Inte samma sak som brytning" Enligt Anders Agebjörn är det viktigt att skilja på sociolekt och brytning. – Det här med brytning och inlärning av svenska är något helt annat än en sociolekt. Jag tror att folk i allmänhet inte tänker på den skillnaden, utan man tror att en person som pratar till exempel Rinkebysvenska eller Rosengårdssvenska är en person som bryter. Språkforskningen visar dock på att sociolekterna eller språkliga varianterna ofta utvecklas i en miljö där många lär sig svenska som andraspråk. – Så många av de språkliga drag som vi hittar i Rosengårdssvenskan är drag som är typiska när man lär sig språket som nytt, säger Anders Agebjörn. Hör direkt om någon härmar Jones Alsaadi säger att det ofta hörs om någon försöker härma sociolekten utan att kunna den. – Det låter bara direkt. Om man hör någon sitta och prata en Malmö-slang och de inte får in den ordentligt, och man hör att de inte är därifrån. De bara försöker - de är en "try-hard"!. Inom Rosengårdssvenskan används ord och uttryck, som "shi", "pullig" och "live". "Shi" betyder inte. "Pullig" betyder att något är jättegott eller jättebra. – Du är live, det betyder att du är bra. Du gör någonting positivt i livet. Du är igång, du är aktiv, säger Omar Elrifai.
   Content

   Omar Elrifai och Jones Alsaadi, som driver ett Tiktok-konto där de skojar om "ortenkillen", känner igen sig i att de anpassar språket efter sammanhang. – Jag anpassar min dialekt och min personlighet till den människan jag är med, säger Omar Elrifai. Han fortsätter berätta att det ofta beror på vilket sammanhang han är i. – Är jag till exempel med vänner så pratar jag annorlunda än när jag är på jobbet och pratar med kunder. Så det är en stor skillnad skulle jag säga. Ungdomar formar språket Sociolekter har historiskt speglat klasskillnader, men i dag är ungdomars språk en grupp som sticker ut, enligt språkforskaren Anders Agebjörn. – Generellt tror jag att det ligger i vårt DNA att man ska frigöra sig i ungdomen. Vi ser en massa kulturella uttryck där ungdomar är mer extrema än barn eller äldre människor. Det syns också i deras användning av språket, säger han. Samtidigt finns fördomar mot Rosengårdssvenskan, berättar Omar Elrifai. – Jag har haft sämre förutsättningar för att jag har haft Rosengårdssvenskan. Många tror att du är mindre utbildad om du pratar Rosengårdssvenska och att det inte är så fint. Jag tror även att många uppfattar det som att man kanske inte är lika smart, lika utbildad. "Inte samma sak som brytning" Enligt Anders Agebjörn är det viktigt att skilja på sociolekt och brytning. – Det här med brytning och inlärning av svenska är något helt annat än en sociolekt. Jag tror att folk i allmänhet inte tänker på den skillnaden, utan man tror att en person som pratar till exempel Rinkebysvenska eller Rosengårdssvenska är en person som bryter. Språkforskningen visar dock på att sociolekterna eller språkliga varianterna ofta utvecklas i en miljö där många lär sig svenska som andraspråk. – Så många av de språkliga drag som vi hittar i Rosengårdssvenskan är drag som är typiska när man lär sig språket som nytt, säger Anders Agebjörn. Hör direkt om någon härmar Jones Alsaadi säger att det ofta hörs om någon försöker härma sociolekten utan att kunna den. – Det låter bara direkt. Om man hör någon sitta och prata en Malmö-slang och de inte får in den ordentligt, och man hör att de inte är därifrån. De bara försöker - de är en "try-hard"!. Inom Rosengårdssvenskan används ord och uttryck, som "shi", "pullig" och "live". "Shi" betyder inte. "Pullig" betyder att något är jättegott eller jättebra. – Du är live, det betyder att du är bra. Du gör någonting positivt i livet. Du är igång, du är aktiv, säger Omar Elrifai.
2. 2026-04-15 08:17:12

   Discovered: 2026-04-15 10:20:20 Hash: 16f8c111494b84311a0fc52c0970c190035f2351
   Title:

   De värnar om Rosengårdssvenskan: ”Kallar mig själv en kameleont”
   Description:

   Omar Elrifai och Jones Alsaadi, som driver ett Tiktok-konto där de skojar om "ortenkillen", känner igen sig i att de anpassar språket efter sammanhang. – Jag anpassar min dialekt och min personlighet till den människan jag är med, säger Omar Elrifai. Han fortsätter berätta att det ofta beror på vilket sammanhang han är i. – Är jag till exempel med vänner så pratar jag annorlunda än när jag är på jobbet och pratar med kunder. Så det är en stor skillnad skulle jag säga. Ungdomar formar språket Sociolekter har historiskt speglat klasskillnader, men i dag är ungdomars språk en grupp som sticker ut, enligt språkforskaren Anders Agebjörn. – Generellt tror jag att det ligger i vårt DNA att man ska frigöra sig i ungdomen. Vi ser en massa kulturella uttryck där ungdomar är mer extrema än barn eller äldre människor. Det syns också i deras användning av språket, säger han. Samtidigt finns fördomar mot Rosengårdssvenskan, berättar Omar Elrifai. – Jag har haft sämre förutsättningar för att jag har haft Rosengårdssvenskan. Många tror att du är mindre utbildad om du pratar Rosengårdssvenska och att det inte är så fint. Jag tror även att många uppfattar det som att man kanske inte är lika smart, lika utbildad. "Inte samma sak som brytning" Enligt Anders Agebjörn är det viktigt att skilja på sociolekt och brytning. – Det här med brytning och inlärning av svenska är något helt annat än en sociolekt. Jag tror att folk i allmänhet inte tänker på den skillnaden, utan man tror att en person som pratar till exempel Rinkebysvenska eller Rosengårdssvenska är en person som bryter. Språkforskningen visar dock på att sociolekterna eller språkliga varianterna ofta utvecklas i en miljö där många lär sig svenska som andraspråk. – Så många av de språkliga drag som vi hittar i Rosengårdssvenskan är drag som är typiska när man lär sig språket som nytt, säger Anders Agebjörn. Hör direkt om någon härmar Jones Alsaadi säger att det ofta hörs om någon försöker härma sociolekten utan att kunna den. – Det låter bara direkt. Om man hör någon sitta och prata en Malmö-slang och de inte får in den ordentligt, och man hör att de inte är därifrån. De bara försöker - de är en "try-hard"!. I inslaget får TV4:s reporter gå i en kort språkskola i Rosengårdssvenska, och lära sig ord och uttryck, som "shi", "pullig" och "live". "Shi" betyder inte. "Pulig" betyder att något är jättegott eller jättebra. – Du är live, det betyder att du är bra. Du gör någonting positivt i livet. Du är igång, du är aktiv, säger Omar Elrifai.
   Content

   Omar Elrifai och Jones Alsaadi, som driver ett Tiktok-konto där de skojar om "ortenkillen", känner igen sig i att de anpassar språket efter sammanhang. – Jag anpassar min dialekt och min personlighet till den människan jag är med, säger Omar Elrifai. Han fortsätter berätta att det ofta beror på vilket sammanhang han är i. – Är jag till exempel med vänner så pratar jag annorlunda än när jag är på jobbet och pratar med kunder. Så det är en stor skillnad skulle jag säga. Ungdomar formar språket Sociolekter har historiskt speglat klasskillnader, men i dag är ungdomars språk en grupp som sticker ut, enligt språkforskaren Anders Agebjörn. – Generellt tror jag att det ligger i vårt DNA att man ska frigöra sig i ungdomen. Vi ser en massa kulturella uttryck där ungdomar är mer extrema än barn eller äldre människor. Det syns också i deras användning av språket, säger han. Samtidigt finns fördomar mot Rosengårdssvenskan, berättar Omar Elrifai. – Jag har haft sämre förutsättningar för att jag har haft Rosengårdssvenskan. Många tror att du är mindre utbildad om du pratar Rosengårdssvenska och att det inte är så fint. Jag tror även att många uppfattar det som att man kanske inte är lika smart, lika utbildad. "Inte samma sak som brytning" Enligt Anders Agebjörn är det viktigt att skilja på sociolekt och brytning. – Det här med brytning och inlärning av svenska är något helt annat än en sociolekt. Jag tror att folk i allmänhet inte tänker på den skillnaden, utan man tror att en person som pratar till exempel Rinkebysvenska eller Rosengårdssvenska är en person som bryter. Språkforskningen visar dock på att sociolekterna eller språkliga varianterna ofta utvecklas i en miljö där många lär sig svenska som andraspråk. – Så många av de språkliga drag som vi hittar i Rosengårdssvenskan är drag som är typiska när man lär sig språket som nytt, säger Anders Agebjörn. Hör direkt om någon härmar Jones Alsaadi säger att det ofta hörs om någon försöker härma sociolekten utan att kunna den. – Det låter bara direkt. Om man hör någon sitta och prata en Malmö-slang och de inte får in den ordentligt, och man hör att de inte är därifrån. De bara försöker - de är en "try-hard"!. I inslaget får TV4:s reporter gå i en kort språkskola i Rosengårdssvenska, och lära sig ord och uttryck, som "shi", "pullig" och "live". "Shi" betyder inte. "Pulig" betyder att något är jättegott eller jättebra. – Du är live, det betyder att du är bra. Du gör någonting positivt i livet. Du är igång, du är aktiv, säger Omar Elrifai.