ae667111617f1709e8dc7649d66e6711d1c57843e7a4102a6d3c642d2ddc8284d8d6ee256c0addb0
ae667111617f1709e8dc7649d66e6711d1c57843
TITLE: Trump som legogris – så använder Iran populärkultur DESCRIPTION: ”Sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan” CONTENT: ”Sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan”
TITLE: Trump som legogris – så använder Iran populärkultur DESCRIPTION: Kriget mellan Iran, USA och Israel har krävt tusentals liv och orsakat omfattande förstörelse över hela Mellanöstern. Men parallellt med striderna pågår ett annat krig – ett informationskrig där både Iran och USA använder oväntade metoder för att påverka opinionen. I sociala medier sprids nu videoklipp där Iran använder sig av bland annat legofigurer. Klippen, som ofta riktar sig till en amerikansk publik, driver med den tidigare Trumpadministrationen och skiljer sig från landets mer traditionella, religiöst präglade propaganda. – Vi har sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan och inte i ett så snabbt tempo, säger forskaren Julia Kling vid Försvarshögskolan. Därför är innehållet så effektivt Videorna tros i vissa fall ha producerats av en grupp i Iran med tillgång till öppet internet, något som annars är begränsat i landet. Med hjälp av AI producerar de videor nästan dagligen och når alla plattformar där det delas av mängder av konton. I dagarna stoppades filmer av detta slag, där man i Lego-stil hånat Donald Trump, av Youtube. Den enorma plattformen slog fast att innehållet bryter mot användarvillkoren vad gäller spam och bedrägerier. Enligt Julia Kling är det just kombinationen av underhållning och politiska budskap som gör innehållet så effektivt. – De kombinerar ett specifikt narrativ med underhållning. Många är trötta på traditionella nyheter om krig och kriser som möter en online, och då blir den här typen av lättare innehåll, som ändå förmedlar ett budskap, mer attraktivt, säger hon. Så skiljer sig det amerikanska och iranska informationskriget Samtidigt använder USA populärkulturella verktyg som datorspel och Hollywoodfilmer för att stärka bilden av sig själv. Ofta blandas kända filmscener med riktiga personer som Donald Trump eller verkliga attacker. Syftet bakom propagandan skiljer sig åt. Iran försöker bland annat flytta fokus från interna konflikter, som dödade demonstranter och fängslade regimkritiker, samt elda på den amerikanska kritiken mot Irankriget. USA vill snarare förstärka bilden av sig självt som en hjälte. Trots en skör vapenvila fortsätter informationskriget med oförminskad styrka. – Vi behöver vara medvetna om att de här narrativen har ett syfte och att de påverkar hur kriget uppfattas. Vi vet ännu inte exakt vilka effekter det får, men det formar människors bild av verkligheten, säger Julia Kling. CONTENT: Kriget mellan Iran, USA och Israel har krävt tusentals liv och orsakat omfattande förstörelse över hela Mellanöstern. Men parallellt med striderna pågår ett annat krig – ett informationskrig där både Iran och USA använder oväntade metoder för att påverka opinionen. I sociala medier sprids nu videoklipp där Iran använder sig av bland annat legofigurer. Klippen, som ofta riktar sig till en amerikansk publik, driver med den tidigare Trumpadministrationen och skiljer sig från landets mer traditionella, religiöst präglade propaganda. – Vi har sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan och inte i ett så snabbt tempo, säger forskaren Julia Kling vid Försvarshögskolan. Därför är innehållet så effektivt Videorna tros i vissa fall ha producerats av en grupp i Iran med tillgång till öppet internet, något som annars är begränsat i landet. Med hjälp av AI producerar de videor nästan dagligen och når alla plattformar där det delas av mängder av konton. I dagarna stoppades filmer av detta slag, där man i Lego-stil hånat Donald Trump, av Youtube. Den enorma plattformen slog fast att innehållet bryter mot användarvillkoren vad gäller spam och bedrägerier. Enligt Julia Kling är det just kombinationen av underhållning och politiska budskap som gör innehållet så effektivt. – De kombinerar ett specifikt narrativ med underhållning. Många är trötta på traditionella nyheter om krig och kriser som möter en online, och då blir den här typen av lättare innehåll, som ändå förmedlar ett budskap, mer attraktivt, säger hon. Så skiljer sig det amerikanska och iranska informationskriget Samtidigt använder USA populärkulturella verktyg som datorspel och Hollywoodfilmer för att stärka bilden av sig själv. Ofta blandas kända filmscener med riktiga personer som Donald Trump eller verkliga attacker. Syftet bakom propagandan skiljer sig åt. Iran försöker bland annat flytta fokus från interna konflikter, som dödade demonstranter och fängslade regimkritiker, samt elda på den amerikanska kritiken mot Irankriget. USA vill snarare förstärka bilden av sig självt som en hjälte. Trots en skör vapenvila fortsätter informationskriget med oförminskad styrka. – Vi behöver vara medvetna om att de här narrativen har ett syfte och att de påverkar hur kriget uppfattas. Vi vet ännu inte exakt vilka effekter det får, men det formar människors bild av verkligheten, säger Julia Kling.
c027ea6411b470b64f72f6bbd3938a1ddaca6588
e7a4102a6d3c642d2ddc8284d8d6ee256c0addb0
TITLE: Trump som legogris – så använder Iran populärkultur i kriget DESCRIPTION: Kriget mellan Iran, USA och Israel har krävt tusentals liv och orsakat omfattande förstörelse över hela Mellanöstern. Men parallellt med striderna pågår ett annat krig – ett informationskrig där både Iran och USA använder oväntade metoder för att påverka opinionen. I sociala medier sprids nu videoklipp där Iran använder sig av bland annat legofigurer. Klippen, som ofta riktar sig till en amerikansk publik, driver med den tidigare Trumpadministrationen och skiljer sig från landets mer traditionella, religiöst präglade propaganda. – Vi har sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan och inte i ett så snabbt tempo, säger forskaren Julia Kling vid Försvarshögskolan. Därför är innehållet så effektivt Videorna tros i vissa fall ha producerats av en grupp i Iran med tillgång till öppet internet, något som annars är begränsat i landet. Med hjälp av AI producerar de videor nästan dagligen och når alla plattformar där det delas av mängder av konton. I dagarna stoppades filmer av detta slag, där man i Lego-stil hånat Donald Trump, av Youtube. Den enorma plattformen slog fast att innehållet bryter mot användarvillkoren vad gäller spam och bedrägerier. Enligt Julia Kling är det just kombinationen av underhållning och politiska budskap som gör innehållet så effektivt. – De kombinerar ett specifikt narrativ med underhållning. Många är trötta på traditionella nyheter om krig och kriser som möter en online, och då blir den här typen av lättare innehåll, som ändå förmedlar ett budskap, mer attraktivt, säger hon. Så skiljer sig det amerikanska och iranska informationskriget Samtidigt använder USA populärkulturella verktyg som datorspel och Hollywoodfilmer för att stärka bilden av sig själv. Ofta blandas kända filmscener med riktiga personer som Donald Trump eller verkliga attacker. Syftet bakom propagandan skiljer sig åt. Iran försöker bland annat flytta fokus från interna konflikter, som dödade demonstranter och fängslade regimkritiker, samt elda på den amerikanska kritiken mot Irankriget. USA vill snarare förstärka bilden av sig självt som en hjälte. Trots en skör vapenvila fortsätter informationskriget med oförminskad styrka. – Vi behöver vara medvetna om att de här narrativen har ett syfte och att de påverkar hur kriget uppfattas. Vi vet ännu inte exakt vilka effekter det får, men det formar människors bild av verkligheten, säger Julia Kling. CONTENT: Kriget mellan Iran, USA och Israel har krävt tusentals liv och orsakat omfattande förstörelse över hela Mellanöstern. Men parallellt med striderna pågår ett annat krig – ett informationskrig där både Iran och USA använder oväntade metoder för att påverka opinionen. I sociala medier sprids nu videoklipp där Iran använder sig av bland annat legofigurer. Klippen, som ofta riktar sig till en amerikansk publik, driver med den tidigare Trumpadministrationen och skiljer sig från landets mer traditionella, religiöst präglade propaganda. – Vi har sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan och inte i ett så snabbt tempo, säger forskaren Julia Kling vid Försvarshögskolan. Därför är innehållet så effektivt Videorna tros i vissa fall ha producerats av en grupp i Iran med tillgång till öppet internet, något som annars är begränsat i landet. Med hjälp av AI producerar de videor nästan dagligen och når alla plattformar där det delas av mängder av konton. I dagarna stoppades filmer av detta slag, där man i Lego-stil hånat Donald Trump, av Youtube. Den enorma plattformen slog fast att innehållet bryter mot användarvillkoren vad gäller spam och bedrägerier. Enligt Julia Kling är det just kombinationen av underhållning och politiska budskap som gör innehållet så effektivt. – De kombinerar ett specifikt narrativ med underhållning. Många är trötta på traditionella nyheter om krig och kriser som möter en online, och då blir den här typen av lättare innehåll, som ändå förmedlar ett budskap, mer attraktivt, säger hon. Så skiljer sig det amerikanska och iranska informationskriget Samtidigt använder USA populärkulturella verktyg som datorspel och Hollywoodfilmer för att stärka bilden av sig själv. Ofta blandas kända filmscener med riktiga personer som Donald Trump eller verkliga attacker. Syftet bakom propagandan skiljer sig åt. Iran försöker bland annat flytta fokus från interna konflikter, som dödade demonstranter och fängslade regimkritiker, samt elda på den amerikanska kritiken mot Irankriget. USA vill snarare förstärka bilden av sig självt som en hjälte. Trots en skör vapenvila fortsätter informationskriget med oförminskad styrka. – Vi behöver vara medvetna om att de här narrativen har ett syfte och att de påverkar hur kriget uppfattas. Vi vet ännu inte exakt vilka effekter det får, men det formar människors bild av verkligheten, säger Julia Kling.
TITLE: Trump som legogris – så använder Iran populärkultur DESCRIPTION: ”Sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan” CONTENT: ”Sett propaganda tidigare, men inte i den här skalan”
ae667111617f1709e8dc7649d66e6711d1c57843
e7a4102a6d3c642d2ddc8284d8d6ee256c0addb0
c027ea6411b470b64f72f6bbd3938a1ddaca6588