Tornevall Networks

TITLE:
Barnafödandet fortsatt lågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. 2025 föddes 97 500 barn och det var det lägsta antalet sedan 2002. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. 2025 föddes 97 500 barn och det var det lägsta antalet sedan 2002. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet fortsatt lågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. 2025 föddes 97 500 barn och det var det lägsta antalet sedan 2002. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Flera faktorer påverkar Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte spelar roll i samma utsträckning och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. 2025 föddes 97 500 barn och det var det lägsta antalet sedan 2002. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Flera faktorer påverkar Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte spelar roll i samma utsträckning och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet fortsatt lågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet fortsatt lågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. 2025 föddes 97 500 barn och det var det lägsta antalet sedan 2002. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. 2025 föddes 97 500 barn och det var det lägsta antalet sedan 2002. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet rekordlågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Vi kan säga redan nu att varje generation i Sverige krymper med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Vi kan säga redan nu att varje generation i Sverige krymper med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet fortsatt lågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet rekordlågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet rekordlågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Vi kan säga redan nu att varje generation i Sverige krymper med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Vi kan säga redan nu att varje generation i Sverige krymper med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet rekordlågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Vi kan säga att redan nu att varje generation i Sverige krymper med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av att prata om mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Vi kan säga att redan nu att varje generation i Sverige krymper med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av att prata om mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

TITLE:
Barnafödandet rekordlågt i Sverige – så kan trenden vändas

DESCRIPTION:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.

CONTENT:
I förra veckan kom SCB:s prognos om Sveriges framtida befolkning, som visar att landet riskerar befolkningsminskning inom tio år. Anna Björklund är författare och poddare. Hon är delaktig i regeringens utredning om barnafödandet, har egna barn och skrivit böcker i ämnet. – Redan nu krymper varje generation i Sverige med 30 procent mot den förra. Barnafödandet har inte varit så lågt sedan man började mäta vilket nog tyder på att det aldrig varit så lågt någonsin i mänsklighetens historia.

Hon konstaterar att det ser likadant ut på alla geografiska platser och i alla inkomstklasser i Sverige men att det också ser likadant ut världen över. Kulturen viktigare än ekonomin Enligt Björklund har barnafödandet traditionellt påverkats av ekonomi, bostadsbyggande, sjukdomar och samhällskriser. Men hon menar att dessa faktorer inte gäller längre och att det skett en förändring senaste decenniet. – Det är kulturellt. Ekonomi påverkar fortfarande men det som trycker ner barnafödandet så enormt i den här skalan och i hela världen, det är någonting nytt, säger hon. ”Fysiskt passiva” Björklund konstaterar att det finns flera anledningar till att barnafödandet sjunkit. – Det vi gjort de senaste 15 åren är att eliminera massa problem i människors liv. Människor har lärt sig kontrollerar sin vardag väldigt mycket. De kan vara ganska fysiskt passiva och väldigt uppe i internet. Ett barn är ett väldigt stort brott mot det livet. Man måste plötsligt vara supernärvarande i rummet och man kan inte alls kontrollera sitt liv. Patrik Öhberg, docent i statsvetenskap vid SOM-institutet i Göteborg ger sin syn på rådande situation. – Vi ställde 14–15 attitydfrågor kring varför man inte vill skaffa barn. I topp var att man ville fokusera på annat men också att man inte hittar rätt partner och att det är svårt att hitta en partner man vill skaffa barn med.

Han menar att kulturella och subjektiva förklaringar ökat och blivit allt viktigare. – Men jag vill säga några saker som är positiva. Människor vill skaffa barn och att barn kan vara berikande för sitt liv håller även de utan barn med om. Man tycker också att staten borde agera för att göra någonting så det finns potential. Skillnader mellan män och kvinnor Enligt Öhberg vill kvinnor i större utsträckning än män skaffa barn, oavsett politisk hemvist. Mäns inställning påverkas däremot mer av ideologi, där män på vänstersidan är mindre intresserade av att bilda familj än män till höger. – Problemet med det är att män och kvinnor har gått åt olika håll. Den stora andelen kvinnor finns på vänstersidan och männen på högersidan, men de möts inte, så det finns ett manligt underskott på vänstersidan. Det är en matchningsproblematik, säger han. Så kan trenden vändas Varken höjt barnbidrag eller ekonomiska incitament tros ha någon större effekt på barnafödandet. Istället lyfter både Björklund och Öhberg vikten av mänskliga möten och framtidstro. – Exakt vad framtidstro är vet ingen. Men det verkar som att människor som är mycket på internet inte tror så mycket på sig själva, inte på andra människor och inte på relationer. De har inte känslan av att allt ska bli bra. Den känslan och det självförtroendet verkar behövas för beslutet att skaffa barn, säger Björklund. Men hon menar att situationen kan förändras genom att lyfta problemet genom samtal. – Det kan vara så att det löser sig organiskt inom kulturen på något sätt, säger Anna Björklund.