På labbet ska köttet från alla skjutna vildsvin i Gävletrakten mätas. Riktvärdet i Sverige ligger på 1 500 becquerel per kilo. Men det är bara cirka en fjärdedel av svinen som blir godkända. Ulf Frykman, på CJ Analys, som mätt radioaktiva halter i viltkött i 39 år, menar att det är alldeles för mycket. – Följer man Livsmedelsverkets rekommendationer kan man äta kött med 3 000 becquerel någon enstaka gång. Men 10 000 ska man aldrig äta. Och vi har många som är över 10 000, säger han. Svinen bökar upp cesiumet i marken Janne och Jörgen Linander, far och son, jagar ofta vildsvin tillsammans. De pekar ut bökspår i marken och berättar att svinen ofta letar efter larver, maskar och rötter, en bit ner i jordlagret. – Då bökar de tyvärr upp det markbundna cesiumet som har sjunkit ner på de här åren, säger Jörgen Linander. Som ordförande i Gävle södra jaktvårdskrets är det han som uppmanar jägarna att lämna in prover på köttet.
– Vi har sagt åt jägarna att mäta varenda gris. I det här distriktet är det så pass höga värden, så då slarvar man inte, säger Jörgen Linander. 40 procent av radioaktiviteten kvar För 40 år sedan var Jörgen bara ett par år gammal och hans mamma har berättat att han lekte utomhus när det radioaktiva regnet föll. – Jag har inte haft cancer än, men man får hålla lite koll. Man vet aldrig om det kan påverka, säger han. Halveringstiden för cesium 137 är 30 år. Det betyder att ungefär 40 procent av den ursprungliga radioaktiviteten fortfarande finns kvar. – Det har inte försvunnit än. Det finns ju här i backen under oss, säger Janne Linander.
Content
På labbet ska köttet från alla skjutna vildsvin i Gävletrakten mätas. Riktvärdet i Sverige ligger på 1 500 becquerel per kilo. Men det är bara cirka en fjärdedel av svinen som blir godkända. Ulf Frykman, på CJ Analys, som mätt radioaktiva halter i viltkött i 39 år, menar att det är alldeles för mycket. – Följer man Livsmedelsverkets rekommendationer kan man äta kött med 3 000 becquerel någon enstaka gång. Men 10 000 ska man aldrig äta. Och vi har många som är över 10 000, säger han. Svinen bökar upp cesiumet i marken Janne och Jörgen Linander, far och son, jagar ofta vildsvin tillsammans. De pekar ut bökspår i marken och berättar att svinen ofta letar efter larver, maskar och rötter, en bit ner i jordlagret. – Då bökar de tyvärr upp det markbundna cesiumet som har sjunkit ner på de här åren, säger Jörgen Linander. Som ordförande i Gävle södra jaktvårdskrets är det han som uppmanar jägarna att lämna in prover på köttet.
– Vi har sagt åt jägarna att mäta varenda gris. I det här distriktet är det så pass höga värden, så då slarvar man inte, säger Jörgen Linander. 40 procent av radioaktiviteten kvar För 40 år sedan var Jörgen bara ett par år gammal och hans mamma har berättat att han lekte utomhus när det radioaktiva regnet föll. – Jag har inte haft cancer än, men man får hålla lite koll. Man vet aldrig om det kan påverka, säger han. Halveringstiden för cesium 137 är 30 år. Det betyder att ungefär 40 procent av den ursprungliga radioaktiviteten fortfarande finns kvar. – Det har inte försvunnit än. Det finns ju här i backen under oss, säger Janne Linander.