SCB presenterar en rapport som bygger på ett regeringsuppdrag vars syfte är att stärka svensk konkurrenskraft och locka hit högutbildad arbetskraft från andra länder. Skälen till att internationell arbetskraft lockas just till Sverige skiljer sig mellan medborgare i EU/EES länder och utomeuropéer.
Content
SCB presenterar en rapport som bygger på ett regeringsuppdrag vars syfte är att stärka svensk konkurrenskraft och locka hit högutbildad arbetskraft från andra länder. Skälen till att internationell arbetskraft lockas just till Sverige skiljer sig mellan medborgare i EU/EES länder och utomeuropéer.
Regeringsuppdraget går under namnet Work In Sweden och samordnas av Tillväxtverket. Övriga myndigheter i uppdraget är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Statens servicecenter, Svenska institutet, Universitets- och högskolerådet och Vinnova.
I uppdraget ingår bl.a. att underlätta för svenska arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft med rätt kompetens, att stärka svensk konkurrenskraft, samt att både de anställda och deras familjer väljer att etablera sig i Sverige. I målgruppen uppdraget gäller ingår även hemvändande svenskar.
SCB som är involverade i uppdraget visar statistik där skälen till att utländsk arbetskraft väljer just Sverige skiljer sig åt. Enkäten som skickades ut 2021-2024 vände sig enbart till högutbildad arbetskraft som anställts i landet. Det som lockat dem mest är balansen mellan arbete och fritid. Det som haft minst betydelse är möjligheten att hitta ett passande boende.
De som kom hit åren 2021 till 2024 upplevde skillnader under sina första år. Det mest markanta var att hitta nya vänner och att det var dyrt att leva i Sverige. Minst problem var rasism och svårigheten att hitta en bra skola till familjernas barn.
I publikationen som kan ses i sin helhet här märker vi bl.a. att andelen män och kvinnor från EU/EES-länder som kom åren 2021 till 2024 är nästan lika fördelade, medan andelen män som kom från länder utanför är dubbelt så hög som andelen kvinnor. 2021-2024 kom sammanlagt 66 000 högkvalificerade arbetskraftsinvandrare till Sverige, flest år 2024 då 20 000 kom.
66 000 på fyra år och då är eventuella familjemedlemmar inte medräknade. Lägger man därtill antalet lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare, asylinvandrare, anhöriginvandrare, kärleksinvandrare, de som kom på studentvisum och alla som befinner sig här illegalt, så får orden ”stram migration” en något udda betydelse.
Ska sägas att högutbildad och kvalificerad arbetskraft kan vara både bra och nödvändig – om den kompetensen nu inte finns att hämta i vårt eget land. Det skulle kanske vara mer intressant om SCB och andra myndigheter kom ut med statistik över hur andra grupper av migranter värderar sin närvaro i Sverige, vad som lockade dem just hit och hur skillnaden ter sig mellan EU/EES-migranter och migranter från länder utanför Europa.