Tornevall Networks

TITLE:
Dialekten cheferna ratar – sämre chans till jobb: ”Fördomarna ökar”

DESCRIPTION:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.

CONTENT:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.

TITLE:
Dialekten cheferna ratar – sämre chans till jobb: ”Fördomarna ökar”

DESCRIPTION:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.

CONTENT:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.

TITLE:
Dialekten cheferna ratar – ger sämre chans till jobb: ”Fördomarna ökar”

DESCRIPTION:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.

CONTENT:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.

TITLE:
Dialekten cheferna ratar – sämre chans till jobb: ”Fördomarna ökar”

DESCRIPTION:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.

CONTENT:
I fyra år har Stiftelsen Järvaveckan och PwC Sverige frågat 500 företagsledare i Sverige hur de ser på och resonerar kring personer med utländsk bakgrund i rekryteringsprocesser. Trots att kandidater bedöms ha de formella kompetenskraven för rollen visar undersökningen att det finns fördomar som gör att personer med utländsk bakgrund har svårare att få jobb. Fördomarna ökar dessutom bland företagsledare. – Det handlar om Sveriges BNP, tillväxt och konkurrenskraft. Det här är inte bara en fråga om mångfald och inkludering – det är en avgörande Sverigefråga för både framtiden och ekonomin här och nu, säger Ahmed Abdirahman i Nyhetsmorgon. Namnet spelar roll Särskilt tydlig är ökningen när det gäller religiösa och kulturella kläder eller attribut. Där uppger 61 procent av företagsledarna att de påverkas negativt – en ökning från 51 procent året innan. Vad man heter spelar roll i rekryteringsprocessen. Kandidater med afrikanskt eller mellanösternklingande namn bedöms mer negativt än de med västerländska namn. Rapporten visar också att språket är den faktor som påverkar mest i en intervjusituation. Hela 37 procent av företagarna uppger att de påverkas negativt av kandidater som talar flytande svenska med förortsdialekt. För kandidater med utländsk brytning är motsvarande siffra 10 procent. – Det handlar bland annat om att det finns fördomar hos företagare mot personer som talar flytande svenska, men med en förortsdialekt, säger Ahmed Abdirahman. Vissa fördomar minskar Samtidigt finns tecken på en något mer positiv utveckling när det gäller synen på ursprung. Andelen företagare som påverkas negativt av att en kandidat har påbrå från Mellanöstern har minskat från 22 till 18 procent. Även för afrikanskt och asiatiskt påbrå syns en viss minskning. – Vissa fördomar har minskat, säger Ahmed Abdirahman. Risk för sämre integration Enligt rapporten riskerar utvecklingen att få konsekvenser för integrationen och kompetensförsörjningen. – Det här är fördomar, och man måste jobba både med näringslivet och politiken för att förstå att det påverkar tillväxten, säger Ahmed Abdirahman. Många företag rekryterar via personliga nätverk, vilket kan göra det svårare för personer utan etablerade kontakter att ta sig in på arbetsmarknaden. Abdirahman säger att det finns en vilja från näringslivet att bredda rekryteringen, men att de saknar verktyg för att göra det. – Näringslivet efterfrågar stöd och hjälp, både från arbetsmarknadens parter men också från politiken.