Tornevall Networks

← Back to feed

Varje radikaliserat barn är en tragedi

Permalink
Published: 2026-05-11 21:33:48
Discovered: 2026-05-13 15:32:17
Author: Christian Peterson
Hash: f4db0d3dcf4b6a78287f429fb4b55ca605fa4150
https://www.assarchristian.se/p/varje-radikaliserat-barn-ar-en-tragedi
AI summary
Ossian Klominek, an 18-year-old, attacked debate leader Nick Alinia during a demonstration, coming from a home recently raided by the Security Police after his father threatened a minister. The article examines the gradual radicalization of young individuals in extremist environments.
Longer summary
The article discusses the troubling incident where 18-year-old Ossian Klominek attacked Nick Alinia at a demonstration, reflecting a deeper issue of radicalization among youth within extremist communities. It highlights Klominek's chaotic behavior and notes that his father, Andreas Klominek, has a history of violence and radical leftist affiliations. The author contemplates the social environments that breed such aggression, emphasizing that no one becomes a violent extremist overnight, instead it occurs gradually influenced by surrounding ideologies and normalization of violence. The piece connects Klominek’s actions to his upbringing, suggesting a familial context steeped in extremism, which ultimately leads to tragic outcomes for youths like him.
radicalization keyword extremism keyword Ossian Klominek keyword Nick Alinia keyword Andreas Klominek keyword Security Police keyword violent behavior keyword youth keyword political violence keyword social environment keyword radicalization topic violence topic
Edited: yes · edit count: 2
Description
Vägen in i vänsterextremism börjar sällan på gatan. 18-åringen som överföll Nick Alinia kommer från ett hem som nyligen stormades av Säkerhetspolisen, efter att pappan knivhotat en minister.
Content
Ossian Kargar Klominek gripen för misshandel.

Jag såg bilderna från Första maj i Gamla stan och kände sorg.

Inte över att ännu en vänsterextremist blev våldsam. Det har man tyvärr vant sig vid i Sverige, särskilt som journalist. Inte heller över att debattören återigen tvingades hantera aggressiva aktivister som hellre använder våld än argument.

Det som slog mig var något annat.

Det var sonen.

Ossian Klominek, född 2007, rusade mot Alinia och skrek att han ville slåss. Situationen blev så kaotisk att Alinia och hans filmare till slut genomförde ett envarsgripande efter att Ossian slagit telefonen ur Alinias hand. Fadern Andreas Klominek (19830131) försökte därefter frita sin son innan polisen anlände.

Och någonstans där blir allt mörkare.

Ingen artonåring vaknar upp en morgon och blir våldsam vänsterextremist av sig själv. Det sker stegvis. I miljöer där våld romantiseras, där fiender ska ”konfronteras”, där aggression ger status och där hat till slut blir en identitet.

I det här fallet handlar det dessutom om en hemmiljö präglad av extremism.

Jag har granskat pappan, Andreas Klominek, under lång tid. Jag har följt hans roll inom extremvänstern och bland annat uppmärksammat polisens förundersökning som avslöjade kontakterna med Joel Bjurströmer Almgren före och efter mordförsöket i Kärrtorp. Jag har också rapporterat om hans ovana att söka upp meningsmotståndare i deras hem och hur han nyligen dömdes efter att ha knivhotat biståndsminister Benjamin Dousa.

Och nu ser man resultatet.

Förra året under Pride grep polisen sonen Ossian efter att han blivit våldsam mot kristna predikanter. Då valde jag att inte namnpublicera. Han var minderårig. Han såg fortfarande mer ut som en vilsen tonåring i jakt på identitet än en fullt radikaliserad vänsterextremist. Klädd i en märklig utstyrsel med paljettbälte och örhängen skrev han debattartiklar om intersektionalitet och andra vänsterklyschor.

När jag talar med en klasskamrat från SA23BA på Anna Whitlocks gymnasium förstärks bilden av en sökare. Han hade tidigare rosa hår och gick ofta ensam i korridorerna.

”Han har alltid gett ett konstigt intryck.”

Men nu har han tagit ytterligare ett steg. Från det som välvilligt skulle kunna beskrivas som “snällvänster” till våldsam vänsterextremism.

På Första maj bar han svarta blockets uniform. Alltså den helsvarta klädsel som våldsvänstern använder när man vill kunna begå brott anonymt.

Det går fort när unga människor radikaliseras.

Ossian Klominek, iklädd svarta blockets uniform. Foto: Nick Alinia

Och det tragiska i detta fall är att samhället nästan helt har tappat möjligheten att ingripa. När Säkerhetspolisen slog till mot familjen Klomineks bostad i våras hade socialtjänsten fortfarande kunnat agera om sonen varit minderårig. Men sedan oktober förra året är han arton.

Nu väntar i stället en annan sorts bekräftelse.

Från andra vänsteraktivister som kommer att kalla honom modig, kompromisslös och antifascistisk när han i själva verket är ännu en ung man på väg in i brottslighet.

Om några veckor tar Ossian Klominek stundenten från Anna Whitlocks gymnasium.

Det är här många missförstår hur radikalisering fungerar. Den bygger inte enbart på ideologi. Den bygger på belöningar. Status. Gemenskap. Identitet. För unga män är det extremt starka drivkrafter.

Det hjälper ingen.

Han hade lika gärna kunnat bli islamist. Hans farbror Johannes Klominek, eller ”Abdullah Al-Suedi”, är en känd salafistpredikant.

Och ja, jag är fullt medveten om att den här texten sannolikt bara kommer att ge honom ännu fler ryggdunkar från hans vänsterextrema föräldrar.

Men jag kan ändå inte låta bli att skriva om det.

För journalistik handlar också om att dokumentera tragedier medan de fortfarande pågår.

Christian Peterson

Kommentarer förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
History (3 versions shown )

Changes

Diff Side by side
From 2026-05-11 21:33:48 (discovered: 2026-05-12 00:23:28) hash: 6c3178673e48987720485b170afea2fc1b99bc50
To 2026-05-11 21:33:48 (discovered: 2026-05-13 15:32:17) hash: f4db0d3dcf4b6a78287f429fb4b55ca605fa4150
Title
Varje radikaliserat barn är en tragedi
Description
Vägen in i vänsterextremism börjar sällan på gatan. 18-åringen som överföll Nick Alinia kommer från ett hem som nyligen stormades av Säkerhetspolisen, efter att pappan knivhotat en minister.
Content
Ossian Kargar Klominek gripen för misshandel. Jag såg bilderna från Första maj i Gamla stan och kände sorg.Inte över att ännu en vänsterextremist blev våldsam. Det har man tyvärr vant sig vid i Sverige, särskilt som journalist. Inte heller över att debattören återigen tvingades hantera aggressiva aktivister som hellre använder våld än argument.Det som slog mig var något annat.Det var sonen.Ossian Klominek, född 2007, rusade mot Alinia och skrek att han ville slåss. Situationen blev så kaotisk att Alinia och hans filmare till slut genomförde ett envarsgripande efter att Ossian slagit telefonen ur Alinias hand. Fadern Andreas Klominek (19830131) försökte därefter frita sin son innan polisen anlände.Och någonstans där blir allt mörkare.Ingen artonåring vaknar upp en morgon och blir våldsam vänsterextremist av sig själv. Det sker stegvis. I miljöer där våld romantiseras, där fiender ska ”konfronteras”, där aggression ger status och där hat till slut blir en identitet.I det här fallet handlar det dessutom om en hemmiljö präglad av extremism.Jag har granskat pappan, Andreas Klominek, under lång tid. Jag har följt hans roll inom extremvänstern och bland annat uppmärksammat polisens förundersökning som avslöjade kontakterna med Joel Bjurströmer Almgren före och efter mordförsöket i Kärrtorp. Jag har också rapporterat om hans ovana att söka upp meningsmotståndare i deras hem och hur han nyligen dömdes efter att ha knivhotat biståndsminister Benjamin Dousa.Och nu ser man resultatet.Förra året under Pride grep polisen sonen Ossian efter att han blivit våldsam mot kristna predikanter. Då valde jag att inte namnpublicera. Han var minderårig. Han såg fortfarande mer ut som en vilsen tonåring på i jakt efter på identitet än en fullt radikaliserad vänsterextremist. Då var han iklädd Klädd i en fjollig märklig utstyrsel med paljettklätt skärp paljettbälte och örhängen. Han örhängen skrev han debattartiklar om intersektionalitet och andra vänsterfloskler.Men vänsterklyschor.När jag talar med en klasskamrat från SA23BA på Anna Whitlocks gymnasium förstärks bilden av en sökare. Han hade tidigare rosa hår och gick ofta ensam i korridorerna.”Han har alltid gett ett konstigt intryck.”Men nu har han tagit ytterligare ett steg. Från det som välvilligt skulle kunna beskrivas som “snällvänster” till våldsam vänsterextremism. Read more vänsterextremism.På Första maj bar han svarta blockets uniform. Alltså den helsvarta klädsel som våldsvänstern använder när man vill kunna begå brott anonymt.Det går fort när unga människor radikaliseras.Ossian Klominek, iklädd svarta blockets uniform. Foto: Nick AliniaOch det tragiska i detta fall är att samhället nästan helt har tappat möjligheten att ingripa. När Säkerhetspolisen slog till mot familjen Klomineks bostad i våras hade socialtjänsten fortfarande kunnat agera om sonen varit minderårig. Men sedan oktober förra året är han arton.Nu väntar i stället en annan sorts bekräftelse.Från andra vänsteraktivister som kommer att kalla honom modig, kompromisslös och antifascistisk när han i själva verket är ännu en ung man på väg in i brottslighet.Om några veckor tar Ossian Klominek stundenten från Anna Whitlocks gymnasium. Det är här många missförstår hur radikalisering fungerar. Den bygger inte enbart på ideologi. Den bygger på belöningar. Status. Gemenskap. Identitet. För unga män är det extremt starka drivkrafter.Det hjälper ingen.Han hade lika gärna kunnat bli islamist. Hans farbror Johannes Klominek, eller ”Abdullah Al-Suedi”, är en känd salafistpredikant.Och ja, jag är fullt medveten om att den här texten sannolikt bara kommer att ge honom ännu fler ryggdunkar från hans vänsterextrema föräldrar.Men jag kan ändå inte låta bli att skriva om det.För journalistik handlar också om att dokumentera tragedier medan de fortfarande pågår.Christian PetersonKommentarer förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
From 2026-05-11 21:33:48 (discovered: 2026-05-11 23:36:20) hash: dea7ccdeba5dbb91070420e7d327cda94594c5bb
To 2026-05-11 21:33:48 (discovered: 2026-05-12 00:23:28) hash: 6c3178673e48987720485b170afea2fc1b99bc50
Title
Varje radikaliserat barn är en tragedi
Description
Vägen in i vänsterextremism börjar sällan på gatan. Pojken 18-åringen som överföll Nick Alinia kommer från ett hem som nyligen stormades av Säkerhetspolisen, efter att pappan knivhotat en minister.
Content
Ossian Kargar Klominek gripen för misshandel. Jag såg bilderna från Första maj i Gamla stan och kände sorg.Inte över att ännu en vänsterextremist blev våldsam. Det har man tyvärr vant sig vid i Sverige, särskilt som journalist. Inte heller över att debattören återigen tvingades hantera aggressiva aktivister som hellre använder våld än argument.Det som slog mig var något annat.Det var sonen.Ossian Klominek, född 2007, rusade mot Alinia och skrek att han ville slåss. Situationen blev så kaotisk att Alinia och hans filmare till slut genomförde ett envarsgripande efter att Ossian slagit telefonen ur Alinias hand. Fadern Andreas Klominek (19830131) försökte därefter frita sin son innan polisen anlände.Och någonstans där blir allt mörkare.Ingen artonåring vaknar upp en morgon och blir våldsam vänsterextremist av sig själv. Det sker stegvis. I miljöer där våld romantiseras, där fiender ska ”konfronteras”, där aggression ger status och där hat till slut blir en identitet.I det här fallet handlar det dessutom om en hemmiljö präglad av extremism.Jag har granskat pappan, Andreas Klominek, under lång tid. Jag har följt hans roll inom extremvänstern och bland annat uppmärksammat polisens förundersökning som avslöjade kontakterna med Joel Bjurströmer Almgren före och efter mordförsöket i Kärrtorp. Jag har också rapporterat om hans ovana att söka upp meningsmotståndare i deras hem och hur han nyligen dömdes efter att ha knivhotat biståndsminister Benjamin Dousa.Och nu ser man resultatet.Förra året under Pride grep polisen sonen Ossian efter att han blivit våldsam mot kristna predikanter. Då valde jag att inte namnpublicera. Han var minderårig. Han såg fortfarande mer ut som en vilsen tonåring på jakt efter identitet än en fullt radikaliserad vänsterextremist. Då var han iklädd en fjollig utstyrsel med paljettklätt skärp och örhängen. Han skrev debattartiklar om intersektionalitet och andra vänsterfloskler.Men nu har han tagit ytterligare ett steg. Från det som välvilligt skulle kunna beskrivas som “snällvänster” till våldsam vänsterextremism.På Första maj bar han svarta blockets uniform. Alltså den helsvarta klädsel som våldsvänstern använder när man vill kunna begå brott anonymt.Det går fort när unga människor radikaliseras.Ossian Klominek, iklädd svarta blockets uniform. Foto: Nick AliniaOch det tragiska i detta fall är att samhället nästan helt har tappat möjligheten att ingripa. När Säkerhetspolisen slog till mot familjen Klomineks bostad i våras hade socialtjänsten fortfarande kunnat agera om sonen varit minderårig. Men sedan oktober förra året är han arton.Nu väntar i stället en annan sorts bekräftelse.Från andra vänsteraktivister som kommer att kalla honom modig, kompromisslös och antifascistisk när han i själva verket är ännu en ung man på väg in i brottslighet.Det är här många missförstår hur radikalisering fungerar. Den bygger inte enbart på ideologi. Den bygger på belöningar. Status. Gemenskap. Identitet. För unga män är det extremt starka drivkrafter.Det hjälper ingen.Han hade lika gärna kunnat bli islamist. Hans farbror Johannes Klominek, eller ”Abdullah Al-Suedi”, är en känd salafistpredikant.Och ja, jag är fullt medveten om att den här texten sannolikt kommer göra honom ännu mer uppskattad i sina sociala sammanhang.Men jag kan ändå inte låta bli att skriva om det.För journalistik handlar ibland också om att dokumentera tragedier medan de fortfarande pågår.Christian PetersonKommentarer förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. vänsterextremism. Read more

Versions

  1. 2026-05-11 21:33:48
    Discovered: 2026-05-13 15:32:17 Hash: f4db0d3dcf4b6a78287f429fb4b55ca605fa4150
    Title:
    Varje radikaliserat barn är en tragedi
    Description:
    Vägen in i vänsterextremism börjar sällan på gatan. 18-åringen som överföll Nick Alinia kommer från ett hem som nyligen stormades av Säkerhetspolisen, efter att pappan knivhotat en minister.
    Content
    Ossian Kargar Klominek gripen för misshandel.

    Jag såg bilderna från Första maj i Gamla stan och kände sorg.

    Inte över att ännu en vänsterextremist blev våldsam. Det har man tyvärr vant sig vid i Sverige, särskilt som journalist. Inte heller över att debattören återigen tvingades hantera aggressiva aktivister som hellre använder våld än argument.

    Det som slog mig var något annat.

    Det var sonen.

    Ossian Klominek, född 2007, rusade mot Alinia och skrek att han ville slåss. Situationen blev så kaotisk att Alinia och hans filmare till slut genomförde ett envarsgripande efter att Ossian slagit telefonen ur Alinias hand. Fadern Andreas Klominek (19830131) försökte därefter frita sin son innan polisen anlände.

    Och någonstans där blir allt mörkare.

    Ingen artonåring vaknar upp en morgon och blir våldsam vänsterextremist av sig själv. Det sker stegvis. I miljöer där våld romantiseras, där fiender ska ”konfronteras”, där aggression ger status och där hat till slut blir en identitet.

    I det här fallet handlar det dessutom om en hemmiljö präglad av extremism.

    Jag har granskat pappan, Andreas Klominek, under lång tid. Jag har följt hans roll inom extremvänstern och bland annat uppmärksammat polisens förundersökning som avslöjade kontakterna med Joel Bjurströmer Almgren före och efter mordförsöket i Kärrtorp. Jag har också rapporterat om hans ovana att söka upp meningsmotståndare i deras hem och hur han nyligen dömdes efter att ha knivhotat biståndsminister Benjamin Dousa.

    Och nu ser man resultatet.

    Förra året under Pride grep polisen sonen Ossian efter att han blivit våldsam mot kristna predikanter. Då valde jag att inte namnpublicera. Han var minderårig. Han såg fortfarande mer ut som en vilsen tonåring i jakt på identitet än en fullt radikaliserad vänsterextremist. Klädd i en märklig utstyrsel med paljettbälte och örhängen skrev han debattartiklar om intersektionalitet och andra vänsterklyschor.

    När jag talar med en klasskamrat från SA23BA på Anna Whitlocks gymnasium förstärks bilden av en sökare. Han hade tidigare rosa hår och gick ofta ensam i korridorerna.

    ”Han har alltid gett ett konstigt intryck.”

    Men nu har han tagit ytterligare ett steg. Från det som välvilligt skulle kunna beskrivas som “snällvänster” till våldsam vänsterextremism.

    På Första maj bar han svarta blockets uniform. Alltså den helsvarta klädsel som våldsvänstern använder när man vill kunna begå brott anonymt.

    Det går fort när unga människor radikaliseras.

    Ossian Klominek, iklädd svarta blockets uniform. Foto: Nick Alinia

    Och det tragiska i detta fall är att samhället nästan helt har tappat möjligheten att ingripa. När Säkerhetspolisen slog till mot familjen Klomineks bostad i våras hade socialtjänsten fortfarande kunnat agera om sonen varit minderårig. Men sedan oktober förra året är han arton.

    Nu väntar i stället en annan sorts bekräftelse.

    Från andra vänsteraktivister som kommer att kalla honom modig, kompromisslös och antifascistisk när han i själva verket är ännu en ung man på väg in i brottslighet.

    Om några veckor tar Ossian Klominek stundenten från Anna Whitlocks gymnasium.

    Det är här många missförstår hur radikalisering fungerar. Den bygger inte enbart på ideologi. Den bygger på belöningar. Status. Gemenskap. Identitet. För unga män är det extremt starka drivkrafter.

    Det hjälper ingen.

    Han hade lika gärna kunnat bli islamist. Hans farbror Johannes Klominek, eller ”Abdullah Al-Suedi”, är en känd salafistpredikant.

    Och ja, jag är fullt medveten om att den här texten sannolikt bara kommer att ge honom ännu fler ryggdunkar från hans vänsterextrema föräldrar.

    Men jag kan ändå inte låta bli att skriva om det.

    För journalistik handlar också om att dokumentera tragedier medan de fortfarande pågår.

    Christian Peterson

    Kommentarer förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
  2. 2026-05-11 21:33:48
    Discovered: 2026-05-12 00:23:28 Hash: 6c3178673e48987720485b170afea2fc1b99bc50
    Title:
    Varje radikaliserat barn är en tragedi
    Description:
    Vägen in i vänsterextremism börjar sällan på gatan. 18-åringen som överföll Nick Alinia kommer från ett hem som nyligen stormades av Säkerhetspolisen, efter att pappan knivhotat en minister.
    Content
    Ossian Kargar Klominek gripen för misshandel.

    Jag såg bilderna från Första maj i Gamla stan och kände sorg.

    Inte över att ännu en vänsterextremist blev våldsam. Det har man tyvärr vant sig vid i Sverige, särskilt som journalist. Inte heller över att debattören återigen tvingades hantera aggressiva aktivister som hellre använder våld än argument.

    Det som slog mig var något annat.

    Det var sonen.

    Ossian Klominek, född 2007, rusade mot Alinia och skrek att han ville slåss. Situationen blev så kaotisk att Alinia och hans filmare till slut genomförde ett envarsgripande efter att Ossian slagit telefonen ur Alinias hand. Fadern Andreas Klominek (19830131) försökte därefter frita sin son innan polisen anlände.

    Och någonstans där blir allt mörkare.

    Ingen artonåring vaknar upp en morgon och blir våldsam vänsterextremist av sig själv. Det sker stegvis. I miljöer där våld romantiseras, där fiender ska ”konfronteras”, där aggression ger status och där hat till slut blir en identitet.

    I det här fallet handlar det dessutom om en hemmiljö präglad av extremism.

    Jag har granskat pappan, Andreas Klominek, under lång tid. Jag har följt hans roll inom extremvänstern och bland annat uppmärksammat polisens förundersökning som avslöjade kontakterna med Joel Bjurströmer Almgren före och efter mordförsöket i Kärrtorp. Jag har också rapporterat om hans ovana att söka upp meningsmotståndare i deras hem och hur han nyligen dömdes efter att ha knivhotat biståndsminister Benjamin Dousa.

    Och nu ser man resultatet.

    Förra året under Pride grep polisen sonen Ossian efter att han blivit våldsam mot kristna predikanter. Då valde jag att inte namnpublicera. Han var minderårig. Han såg fortfarande mer ut som en vilsen tonåring på jakt efter identitet än en fullt radikaliserad vänsterextremist. Då var han iklädd en fjollig utstyrsel med paljettklätt skärp och örhängen. Han skrev debattartiklar om intersektionalitet och andra vänsterfloskler.

    Men nu har han tagit ytterligare ett steg. Från det som välvilligt skulle kunna beskrivas som “snällvänster” till våldsam vänsterextremism.




    Read more
  3. 2026-05-11 21:33:48
    Discovered: 2026-05-11 23:36:20 Hash: dea7ccdeba5dbb91070420e7d327cda94594c5bb
    Title:
    Varje radikaliserat barn är en tragedi
    Description:
    Vägen in i vänsterextremism börjar sällan på gatan. Pojken som överföll Nick Alinia kommer från ett hem som nyligen stormades av Säkerhetspolisen, efter att pappan knivhotat en minister.
    Content
    Ossian Kargar Klominek gripen för misshandel.

    Jag såg bilderna från Första maj i Gamla stan och kände sorg.

    Inte över att ännu en vänsterextremist blev våldsam. Det har man tyvärr vant sig vid i Sverige, särskilt som journalist. Inte heller över att debattören återigen tvingades hantera aggressiva aktivister som hellre använder våld än argument.

    Det som slog mig var något annat.

    Det var sonen.

    Ossian Klominek, född 2007, rusade mot Alinia och skrek att han ville slåss. Situationen blev så kaotisk att Alinia och hans filmare till slut genomförde ett envarsgripande efter att Ossian slagit telefonen ur Alinias hand. Fadern Andreas Klominek (19830131) försökte därefter frita sin son innan polisen anlände.

    Och någonstans där blir allt mörkare.

    Ingen artonåring vaknar upp en morgon och blir våldsam vänsterextremist av sig själv. Det sker stegvis. I miljöer där våld romantiseras, där fiender ska ”konfronteras”, där aggression ger status och där hat till slut blir en identitet.

    I det här fallet handlar det dessutom om en hemmiljö präglad av extremism.

    Jag har granskat pappan, Andreas Klominek, under lång tid. Jag har följt hans roll inom extremvänstern och bland annat uppmärksammat polisens förundersökning som avslöjade kontakterna med Joel Bjurströmer Almgren före och efter mordförsöket i Kärrtorp. Jag har också rapporterat om hans ovana att söka upp meningsmotståndare i deras hem och hur han nyligen dömdes efter att ha knivhotat biståndsminister Benjamin Dousa.

    Och nu ser man resultatet.

    Förra året under Pride grep polisen sonen Ossian efter att han blivit våldsam mot kristna predikanter. Då valde jag att inte namnpublicera. Han var minderårig. Han såg fortfarande mer ut som en vilsen tonåring på jakt efter identitet än en fullt radikaliserad vänsterextremist. Då var han iklädd en fjollig utstyrsel med paljettklätt skärp och örhängen. Han skrev debattartiklar om intersektionalitet och andra vänsterfloskler.

    Men nu har han tagit ytterligare ett steg. Från det som välvilligt skulle kunna beskrivas som “snällvänster” till våldsam vänsterextremism.

    På Första maj bar han svarta blockets uniform. Alltså den helsvarta klädsel som våldsvänstern använder när man vill kunna begå brott anonymt.

    Det går fort när unga människor radikaliseras.

    Ossian Klominek, iklädd svarta blockets uniform. Foto: Nick Alinia

    Och det tragiska i detta fall är att samhället nästan helt har tappat möjligheten att ingripa. När Säkerhetspolisen slog till mot familjen Klomineks bostad i våras hade socialtjänsten fortfarande kunnat agera om sonen varit minderårig. Men sedan oktober förra året är han arton.

    Nu väntar i stället en annan sorts bekräftelse.

    Från andra vänsteraktivister som kommer att kalla honom modig, kompromisslös och antifascistisk när han i själva verket är ännu en ung man på väg in i brottslighet.

    Det är här många missförstår hur radikalisering fungerar. Den bygger inte enbart på ideologi. Den bygger på belöningar. Status. Gemenskap. Identitet. För unga män är det extremt starka drivkrafter.

    Det hjälper ingen.

    Han hade lika gärna kunnat bli islamist. Hans farbror Johannes Klominek, eller ”Abdullah Al-Suedi”, är en känd salafistpredikant.

    Och ja, jag är fullt medveten om att den här texten sannolikt kommer göra honom ännu mer uppskattad i sina sociala sammanhang.

    Men jag kan ändå inte låta bli att skriva om det.

    För journalistik handlar ibland också om att dokumentera tragedier medan de fortfarande pågår.

    Christian Peterson

    Kommentarer förhandsgranskas inte av redaktionen och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.