Tornevall Networks

Versions

1. 2026-05-26 19:58:32

   Discovered: 2026-05-27 14:18:25 Hash: 6ef7208975d3af789ccf98b94d728c9bd2d3daab
   Title:

   Professorns stenhårda kritik mot F-kassan: ”Fruktansvärda återkrav”
   Description:

   ”Lyhörda för politikerna” • Mattias tog hand om sjuka sonen – fick återkrav på 377 000
   Content

   ”Lyhörda för politikerna” • Mattias tog hand om sjuka sonen – fick återkrav på 377 000
2. 2026-05-26 19:58:32

   Discovered: 2026-05-26 22:36:25 Hash: 667a3a933ac92bad4ef17e197fe0bacbe52ac2f5
   Title:

   Professorns stenhårda kritik mot F-kassan: "Fruktansvärda återkrav"
   Description:

   Debbie Landberg och Mattias Westergren som båda varit sjukskrivna för utbrändhet har fått återbetalningskrav när de tagit hand om sina barn. I båda fallen har Försäkringskassan ansett att vård av barn visar på arbetsförmåga och krävt att sjukpenningen ska betalas tillbaka för mer än ett år tillbaka i tiden. Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och menar att Försäkringskassan blivit hårdare. – Vid en bedömning kan vård av barn absolut vara ett tecken på arbetsförmåga. Men det som är nytt är att Försäkringskassan tycks ha en mycket striktare tolkning av regelverket. Och framför allt kräver de tillbaka pengar för mycket längre perioder. Det gör mig lite förskräckt, säger Ruth Mannelqvist. "Rättsosäkra och godtyckliga" Debbie Landgren krävdes exempelvis på 237 000 kronor när hon inte hittade lämplig dagisplats. Hon frågade Försäkringskassan om det gick bra att kombinera sjukpenning med att hon tog hand om sitt barn hemma, och fick ett okej. Men ett år senare gjorde Försäkringskassan en ny bedömning och menade då på att hon visat arbetsförmåga genom att ta hand om sitt barn och krävde då tillbaka sjukpenningen. – Den här sortens retroaktiva krav riskerar att bli rättsosäkra och godtyckliga. Och när det rör sig om så långa perioder så kan det bli summor som sätter människor i en fruktansvärd fattigdomsfälla, säger Ruth Mannelqvist. Fler återkrav Men Försäkringskassan slår ifrån sig och menar att de visserligen driver in mer pengar i återkrav, men att det görs med omsorg. – Det är absolut ett ökat fokus på återkrav, men jag ser inte att det får oönskade effekter på det sättet. Ökat fokus handlar också om att vi fått utökade resurser på återbetalning och på kontrollverksamheten. Vilket gör att vi hittar fler impulser som ska utredas och beslutas, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan. "Lyhörda för politikerna" Ruth Mannelqvist tror inte att det är någon slump att Försäkringskassan blivit hårdare med återkrav. Snarare ser hon att myndigheten lyssnar på Tidöpartiernas önskemål. – Försäkringskassan driver ingen egen politisk linje. Däremot är de lyhörda för politikernas ambitioner, som just nu baseras på en föreställning om att det finns personer som får ersättningar de inte har rätt till. Men då riskerar också oskyldiga människor att komma i kläm, säger Ruth Mannelqvist. Emma Grahn på Försäkringskassan håller inte helt med professorn. – Ytterst är det lagstiftningen som styr och inte regleringsbrev. Men återkrav är absolut ett prioriterat område och vi arbetar utifrån den riktning vi får från vår uppdragsgivare, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan. Ruth Mannelqvist intervjuades även i 22-nyheterrna i TV4 – se klippet ovan.
   Content

   Debbie Landberg och Mattias Westergren som båda varit sjukskrivna för utbrändhet har fått återbetalningskrav när de tagit hand om sina barn. I båda fallen har Försäkringskassan ansett att vård av barn visar på arbetsförmåga och krävt att sjukpenningen ska betalas tillbaka för mer än ett år tillbaka i tiden. Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och menar att Försäkringskassan blivit hårdare. – Vid en bedömning kan vård av barn absolut vara ett tecken på arbetsförmåga. Men det som är nytt är att Försäkringskassan tycks ha en mycket striktare tolkning av regelverket. Och framför allt kräver de tillbaka pengar för mycket längre perioder. Det gör mig lite förskräckt, säger Ruth Mannelqvist. "Rättsosäkra och godtyckliga" Debbie Landgren krävdes exempelvis på 237 000 kronor när hon inte hittade lämplig dagisplats. Hon frågade Försäkringskassan om det gick bra att kombinera sjukpenning med att hon tog hand om sitt barn hemma, och fick ett okej. Men ett år senare gjorde Försäkringskassan en ny bedömning och menade då på att hon visat arbetsförmåga genom att ta hand om sitt barn och krävde då tillbaka sjukpenningen. – Den här sortens retroaktiva krav riskerar att bli rättsosäkra och godtyckliga. Och när det rör sig om så långa perioder så kan det bli summor som sätter människor i en fruktansvärd fattigdomsfälla, säger Ruth Mannelqvist. Fler återkrav Men Försäkringskassan slår ifrån sig och menar att de visserligen driver in mer pengar i återkrav, men att det görs med omsorg. – Det är absolut ett ökat fokus på återkrav, men jag ser inte att det får oönskade effekter på det sättet. Ökat fokus handlar också om att vi fått utökade resurser på återbetalning och på kontrollverksamheten. Vilket gör att vi hittar fler impulser som ska utredas och beslutas, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan. "Lyhörda för politikerna" Ruth Mannelqvist tror inte att det är någon slump att Försäkringskassan blivit hårdare med återkrav. Snarare ser hon att myndigheten lyssnar på Tidöpartiernas önskemål. – Försäkringskassan driver ingen egen politisk linje. Däremot är de lyhörda för politikernas ambitioner, som just nu baseras på en föreställning om att det finns personer som får ersättningar de inte har rätt till. Men då riskerar också oskyldiga människor att komma i kläm, säger Ruth Mannelqvist. Emma Grahn på Försäkringskassan håller inte helt med professorn. – Ytterst är det lagstiftningen som styr och inte regleringsbrev. Men återkrav är absolut ett prioriterat område och vi arbetar utifrån den riktning vi får från vår uppdragsgivare, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan. Ruth Mannelqvist intervjuades även i 22-nyheterrna i TV4 – se klippet ovan.
3. 2026-05-26 19:58:32

   Discovered: 2026-05-26 22:01:24 Hash: a092a7c85a0dfba92cf0cb3c7e4e979d42b718ff
   Title:

   Professorns stenhårda kritik mot F-kassan: "Fruktansvärda återkrav"
   Description:

   Debbie Landberg och Mattias Westergren som båda varit sjukskrivna för utbrändhet har fått återbetalningskrav när de tagit hand om sina barn. I båda fallen har Försäkringskassan ansett att vård av barn visar på arbetsförmåga och krävt att sjukpenningen ska betalas tillbaka för mer än ett år tillbaka i tiden. Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och menar att Försäkringskassan blivit hårdare. – Vid en bedömning kan vård av barn absolut vara ett tecken på arbetsförmåga. Men det som är nytt är att Försäkringskassan tycks ha en mycket striktare tolkning av regelverket. Och framför allt kräver de tillbaka pengar för mycket längre perioder. Det gör mig lite förskräckt, säger Ruth Mannelqvist. "Rättsosäkra och godtyckliga" Debbie Landgren krävdes exempelvis på 237 000 kronor när hon inte hittade lämplig dagisplats. Hon frågade Försäkringskassan om det gick bra att kombinera sjukpenning med att hon tog hand om sitt barn hemma, och fick ett okej. Men ett år senare gjorde Försäkringskassan en ny bedömning och menade då på att hon visat arbetsförmåga genom att ta hand om sitt barn och krävde då tillbaka sjukpenningen. – Den här sortens retroaktiva krav riskerar att bli rättsosäkra och godtyckliga. Och när det rör sig om så långa perioder så kan det bli summor som sätter människor i en fruktansvärd fattigdomsfälla, säger Ruth Mannelqvist. Fler återkrav Men Försäkringskassan slår ifrån sig och menar att de visserligen driver in mer pengar i återkrav, men att det görs med omsorg. – Det är absolut ett ökat fokus på återkrav, men jag ser inte att det får oönskade effekter på det sättet. Ökat fokus handlar också om att vi fått utökade resurser på återbetalning och på kontrollverksamheten. Vilket gör att vi hittar fler impulser som ska utredas och beslutas, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan. "Lyhörda för politikerna" Ruth Mannelqvist tror inte att det är någon slump att Försäkringskassan blivit hårdare med återkrav. Snarare ser hon att myndigheten lyssnar på Tidöpartiernas önskemål. – Försäkringskassan driver ingen egen politisk linje. Däremot är de lyhörda för politikernas ambitioner, som just nu baseras på en föreställning om att det finns personer som får ersättningar de inte har rätt till. Men då riskerar också oskyldiga människor att komma i kläm, säger Ruth Mannelqvist. Emma Grahn på Försäkringskassan håller inte helt med professorn. – Ytterst är det lagstiftningen som styr och inte regleringsbrev. Men återkrav är absolut ett prioriterat område och vi arbetar utifrån den riktning vi får från vår uppdragsgivare, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan.
   Content

   Debbie Landberg och Mattias Westergren som båda varit sjukskrivna för utbrändhet har fått återbetalningskrav när de tagit hand om sina barn. I båda fallen har Försäkringskassan ansett att vård av barn visar på arbetsförmåga och krävt att sjukpenningen ska betalas tillbaka för mer än ett år tillbaka i tiden. Ruth Mannelqvist är professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet och menar att Försäkringskassan blivit hårdare. – Vid en bedömning kan vård av barn absolut vara ett tecken på arbetsförmåga. Men det som är nytt är att Försäkringskassan tycks ha en mycket striktare tolkning av regelverket. Och framför allt kräver de tillbaka pengar för mycket längre perioder. Det gör mig lite förskräckt, säger Ruth Mannelqvist. "Rättsosäkra och godtyckliga" Debbie Landgren krävdes exempelvis på 237 000 kronor när hon inte hittade lämplig dagisplats. Hon frågade Försäkringskassan om det gick bra att kombinera sjukpenning med att hon tog hand om sitt barn hemma, och fick ett okej. Men ett år senare gjorde Försäkringskassan en ny bedömning och menade då på att hon visat arbetsförmåga genom att ta hand om sitt barn och krävde då tillbaka sjukpenningen. – Den här sortens retroaktiva krav riskerar att bli rättsosäkra och godtyckliga. Och när det rör sig om så långa perioder så kan det bli summor som sätter människor i en fruktansvärd fattigdomsfälla, säger Ruth Mannelqvist. Fler återkrav Men Försäkringskassan slår ifrån sig och menar att de visserligen driver in mer pengar i återkrav, men att det görs med omsorg. – Det är absolut ett ökat fokus på återkrav, men jag ser inte att det får oönskade effekter på det sättet. Ökat fokus handlar också om att vi fått utökade resurser på återbetalning och på kontrollverksamheten. Vilket gör att vi hittar fler impulser som ska utredas och beslutas, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan. "Lyhörda för politikerna" Ruth Mannelqvist tror inte att det är någon slump att Försäkringskassan blivit hårdare med återkrav. Snarare ser hon att myndigheten lyssnar på Tidöpartiernas önskemål. – Försäkringskassan driver ingen egen politisk linje. Däremot är de lyhörda för politikernas ambitioner, som just nu baseras på en föreställning om att det finns personer som får ersättningar de inte har rätt till. Men då riskerar också oskyldiga människor att komma i kläm, säger Ruth Mannelqvist. Emma Grahn på Försäkringskassan håller inte helt med professorn. – Ytterst är det lagstiftningen som styr och inte regleringsbrev. Men återkrav är absolut ett prioriterat område och vi arbetar utifrån den riktning vi får från vår uppdragsgivare, säger Emma Grahn, chef på enheten för Återkrav på Försäkringskassan.