Tornevall Networks

Versions

1. 2026-06-04 12:29:44

   Discovered: 2026-06-15 20:04:12 Hash: 4894b2c817be4e29bf4349b174d522dd5d7118fd
   Title:

   Polisen: ”Vi lägger ned F-kassans anmälningar”
   Description:

   Kritik mot återkraven – ”Det här är oftast inga brottslingar”
   Content

   Kritik mot återkraven – ”Det här är oftast inga brottslingar”
2. 2026-06-04 12:29:44

   Discovered: 2026-06-04 15:06:48 Hash: 3e18352a0a0f6569b50ee9b4ba6b78c13da2d11f
   Title:

   Polisen: ”Vi lägger ned F-kassans anmälningar”
   Description:

   Regeringen och socialförsäkringsminister Anna Tenje har haft ett tydligt fokus på att komma åt felaktiga bidragsutbetalningar. Som ett led i det har Försäkringskassan fått ökade befogenheter, och antalet polisanmälningar om bidragsbrott har mer än fördubblats på sju år. Men den stora majoriteten av de anmälningarna leder inte till någon åtgärd hos polisen. Efter TV4:s artiklar om kritiken mot Försäkringskassans hårda återkrav, kontaktas vi av en visselblåsare inom polisen som arbetat länge med bedrägeriärenden. – Vi lägger ned många av Försäkringskassans ärenden, eftersom de inte håller bevismässigt. Politikerna pratar gärna om att yrkeskriminella dränerar bidragssystemen på pengar. Det är oftast inte det vi ser. Vi ser vanliga medborgare som blivit sjuka, är utbrända och av olika skäl gör fel. Det här är ett systemfel, säger visselblåsaren som arbetat under många år med bedrägeriutredningar. ”Stort bedömningsutrymme” Visselblåsaren beskriver hur andelen polisanmälningar från Försäkringskassan fördubblats på bara ett par år. År 2019 skickades 4248 ärenden vidare till polisen, enligt myndighetens årsredovisning. Förra året var det 9097 ärenden. Och TV4:s källa beskriver att hens polisregion avskriver mer än 75 procent av det som Försäkringskassan skickar över: – Vi har ett stort bedömningsutrymme. Det använder vi, framför allt i frågor om sjukpenning och föräldrapenning. Polisen har inte en tradition av att se mellan fingrarna. Men det här är människor som ofta redan fått återkrav på flera hundratusentals kronor, ibland utan att ens ha varit medvetna om att de gjort fel. De behöver inte böter och en fällande dom också, säger visselblåsaren. Rättsosäkert och godtyckligt TV4 har tidigare berättat om Debbie Landberg som var sjukskriven, men tog hand om sitt barn. Trots att hon fick ok från Försäkringskassan ändrade sig myndigheten ett år senare. Debbie ansågs ha visat arbetsförmåga, och Försäkringskassan krävde tillbaka 240 000 kronor. Myndigheten har fått kritik för att de retroaktiva återkraven blir rättsosäkra och godtyckliga. Samtidigt finns det ett politisk förslag om att Försäkringskassan i framtiden ska få mer ansvar för att utreda bidragsbrott, med rätt att hålla förhör, bedriva spaning och medverka vid husrannsakan. Något Försäkringskassan välkomnar. ”Av alla ärende Försäkringskassan utreder så polisanmäls ungefär 25-30 procent så det är inte en slentrianmässig hantering. Vi är positiva till att det införs en brottsbekämpande verksamhet hos oss. Det är uppenbart att samhällets förmåga att bekämpa bidragsbrott behöver stärkas”, skriver Cecilia Sobocki på Försäkringskassans presstjänst. ”Lätt att bli misstänkt” TV4:s visselblåsare är kritisk till förslaget. Och hen menar också att polisens hantering redan nu är problematisk. – Det är skillnad mellan regionerna i hur vi jobbar och hur hårt man tolkar regelverket. Vill man bättra på sin statistik så är det oerhört lätt att få fällande domar på bidragsbrott. Så vi har redan en bristande likabehandling. Försäkringskassan tolkar systemet på sitt vis, men vi är inte synkade. Det är idag oerhört lätt att bli misstänkt. Men därifrån till fällande dom är det ett väldigt stort steg idag , säger TV4:s källa inom polisen. TV4 har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som utlovat en intervju under morgondagen.
   Content

   Regeringen och socialförsäkringsminister Anna Tenje har haft ett tydligt fokus på att komma åt felaktiga bidragsutbetalningar. Som ett led i det har Försäkringskassan fått ökade befogenheter, och antalet polisanmälningar om bidragsbrott har mer än fördubblats på sju år. Men den stora majoriteten av de anmälningarna leder inte till någon åtgärd hos polisen. Efter TV4:s artiklar om kritiken mot Försäkringskassans hårda återkrav, kontaktas vi av en visselblåsare inom polisen som arbetat länge med bedrägeriärenden. – Vi lägger ned många av Försäkringskassans ärenden, eftersom de inte håller bevismässigt. Politikerna pratar gärna om att yrkeskriminella dränerar bidragssystemen på pengar. Det är oftast inte det vi ser. Vi ser vanliga medborgare som blivit sjuka, är utbrända och av olika skäl gör fel. Det här är ett systemfel, säger visselblåsaren som arbetat under många år med bedrägeriutredningar. ”Stort bedömningsutrymme” Visselblåsaren beskriver hur andelen polisanmälningar från Försäkringskassan fördubblats på bara ett par år. År 2019 skickades 4248 ärenden vidare till polisen, enligt myndighetens årsredovisning. Förra året var det 9097 ärenden. Och TV4:s källa beskriver att hens polisregion avskriver mer än 75 procent av det som Försäkringskassan skickar över: – Vi har ett stort bedömningsutrymme. Det använder vi, framför allt i frågor om sjukpenning och föräldrapenning. Polisen har inte en tradition av att se mellan fingrarna. Men det här är människor som ofta redan fått återkrav på flera hundratusentals kronor, ibland utan att ens ha varit medvetna om att de gjort fel. De behöver inte böter och en fällande dom också, säger visselblåsaren. Rättsosäkert och godtyckligt TV4 har tidigare berättat om Debbie Landberg som var sjukskriven, men tog hand om sitt barn. Trots att hon fick ok från Försäkringskassan ändrade sig myndigheten ett år senare. Debbie ansågs ha visat arbetsförmåga, och Försäkringskassan krävde tillbaka 240 000 kronor. Myndigheten har fått kritik för att de retroaktiva återkraven blir rättsosäkra och godtyckliga. Samtidigt finns det ett politisk förslag om att Försäkringskassan i framtiden ska få mer ansvar för att utreda bidragsbrott, med rätt att hålla förhör, bedriva spaning och medverka vid husrannsakan. Något Försäkringskassan välkomnar. ”Av alla ärende Försäkringskassan utreder så polisanmäls ungefär 25-30 procent så det är inte en slentrianmässig hantering. Vi är positiva till att det införs en brottsbekämpande verksamhet hos oss. Det är uppenbart att samhällets förmåga att bekämpa bidragsbrott behöver stärkas”, skriver Cecilia Sobocki på Försäkringskassans presstjänst. ”Lätt att bli misstänkt” TV4:s visselblåsare är kritisk till förslaget. Och hen menar också att polisens hantering redan nu är problematisk. – Det är skillnad mellan regionerna i hur vi jobbar och hur hårt man tolkar regelverket. Vill man bättra på sin statistik så är det oerhört lätt att få fällande domar på bidragsbrott. Så vi har redan en bristande likabehandling. Försäkringskassan tolkar systemet på sitt vis, men vi är inte synkade. Det är idag oerhört lätt att bli misstänkt. Men därifrån till fällande dom är det ett väldigt stort steg idag , säger TV4:s källa inom polisen. TV4 har sökt socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), som utlovat en intervju under morgondagen.
3. 2026-06-04 12:29:44

   Discovered: 2026-06-04 14:32:38 Hash: 6fa3652dc05488065cdb26a3725824f0a8308019
   Title:

   Polisen: "Vi lägger ned F-kassans anmälningar"
   Description:

   Regeringen och socialförsäkringsminister Anna Tenje har haft ett tydligt fokus på att komma åt felaktiga bidragsutbetalningar. Som ett led i det har Försäkringskassan fått ökade befogenheter, och antalet polisanmälningar om bidragsbrott har mer än fördubblats på sju år. Men den stora majoriteten av de anmälningarna leder inte till någon åtgärd hos polisen. Efter TV4:s artiklar om kritiken mot Försäkringskassans hårda återkrav, kontaktas vi av en visselblåsare inom polisen som arbetat länge med bedrägeriärenden. – Vi lägger ned många av Försäkringskassans ärenden, eftersom de inte håller bevismässigt. Politikerna pratar gärna om att yrkeskriminella dränerar bidragssystemen på pengar. Det är oftast inte det vi ser. Vi ser vanliga medborgare som blivit sjuka, är utbrända och av olika skäl gör fel. Det här är ett systemfel, säger visselblåsaren som arbetat under många år med bedrägeriutredningar. ”Stort bedömningsutrymme” Visselblåsaren beskriver hur andelen polisanmälningar från Försäkringskassan fördubblats på bara ett par år. År 2019 skickades 4248 ärenden vidare till polisen, enligt myndighetens årsredovisning. Förra året var det 9097 ärenden. Och TV4:s källa beskriver att hens polisregion avskriver mer än 75 procent av det som Försäkringskassan skickar över: – Vi har ett stort bedömningsutrymme. Det använder vi, framför allt i frågor om sjukpenning och föräldrapenning. Polisen har inte en tradition av att se mellan fingrarna. Men det här är människor som ofta redan fått återkrav på flera hundratusentals kronor, ibland utan att ens ha varit medvetna om att de gjort fel. De behöver inte böter och en fällande dom också, säger visselblåsaren. Rättsosäkert och godtyckligt TV4 har tidigare berättat om Debbie Landberg som var sjukskriven, men tog hand om sitt barn. Trots att hon fick ok från Försäkringskassan ändrade sig myndigheten ett år senare. Debbie ansågs ha visat arbetsförmåga, och Försäkringskassan krävde tillbaka 240 000 kronor. Myndigheten har fått kritik för att de retroaktiva återkraven blir rättsosäkra och godtyckliga. Samtidigt finns det ett politisk förslag om att Försäkringskassan i framtiden ska få mer ansvar för att utreda bidragsbrott, med rätt att hålla förhör, bedriva spaning och medverka vid husrannsakan. Något Försäkringskassan välkomnar. ”Av alla ärende Försäkringskassan utreder så polisanmäls ungefär 25-30 procent så det är inte en slentrianmässig hantering. Vi är positiva till att det införs en brottsbekämpande verksamhet hos oss. Det är uppenbart att samhällets förmåga att bekämpa bidragsbrott behöver stärkas”, skriver Cecilia Sobocki på Försäkringskassans presstjänst. ”Lätt att bli misstänkt” TV4:s visselblåsare är kritisk till förslaget. Och hen menar också att polisens hantering redan nu är problematisk. – Det är skillnad mellan regionerna i hur vi jobbar och hur hårt man tolkar regelverket. Vill man bättra på sin statistik så är det oerhört lätt att få fällande domar på bidragsbrott. Så vi har redan en bristande likabehandling. Försäkringskassan tolkar systemet på sitt vis, men vi är inte synkade. Det är idag oerhört lätt att bli misstänkt. Men därifrån till fällande dom är det ett väldigt stort steg idag , säger TV4:s källa inom polisen.
   Content

   Regeringen och socialförsäkringsminister Anna Tenje har haft ett tydligt fokus på att komma åt felaktiga bidragsutbetalningar. Som ett led i det har Försäkringskassan fått ökade befogenheter, och antalet polisanmälningar om bidragsbrott har mer än fördubblats på sju år. Men den stora majoriteten av de anmälningarna leder inte till någon åtgärd hos polisen. Efter TV4:s artiklar om kritiken mot Försäkringskassans hårda återkrav, kontaktas vi av en visselblåsare inom polisen som arbetat länge med bedrägeriärenden. – Vi lägger ned många av Försäkringskassans ärenden, eftersom de inte håller bevismässigt. Politikerna pratar gärna om att yrkeskriminella dränerar bidragssystemen på pengar. Det är oftast inte det vi ser. Vi ser vanliga medborgare som blivit sjuka, är utbrända och av olika skäl gör fel. Det här är ett systemfel, säger visselblåsaren som arbetat under många år med bedrägeriutredningar. ”Stort bedömningsutrymme” Visselblåsaren beskriver hur andelen polisanmälningar från Försäkringskassan fördubblats på bara ett par år. År 2019 skickades 4248 ärenden vidare till polisen, enligt myndighetens årsredovisning. Förra året var det 9097 ärenden. Och TV4:s källa beskriver att hens polisregion avskriver mer än 75 procent av det som Försäkringskassan skickar över: – Vi har ett stort bedömningsutrymme. Det använder vi, framför allt i frågor om sjukpenning och föräldrapenning. Polisen har inte en tradition av att se mellan fingrarna. Men det här är människor som ofta redan fått återkrav på flera hundratusentals kronor, ibland utan att ens ha varit medvetna om att de gjort fel. De behöver inte böter och en fällande dom också, säger visselblåsaren. Rättsosäkert och godtyckligt TV4 har tidigare berättat om Debbie Landberg som var sjukskriven, men tog hand om sitt barn. Trots att hon fick ok från Försäkringskassan ändrade sig myndigheten ett år senare. Debbie ansågs ha visat arbetsförmåga, och Försäkringskassan krävde tillbaka 240 000 kronor. Myndigheten har fått kritik för att de retroaktiva återkraven blir rättsosäkra och godtyckliga. Samtidigt finns det ett politisk förslag om att Försäkringskassan i framtiden ska få mer ansvar för att utreda bidragsbrott, med rätt att hålla förhör, bedriva spaning och medverka vid husrannsakan. Något Försäkringskassan välkomnar. ”Av alla ärende Försäkringskassan utreder så polisanmäls ungefär 25-30 procent så det är inte en slentrianmässig hantering. Vi är positiva till att det införs en brottsbekämpande verksamhet hos oss. Det är uppenbart att samhällets förmåga att bekämpa bidragsbrott behöver stärkas”, skriver Cecilia Sobocki på Försäkringskassans presstjänst. ”Lätt att bli misstänkt” TV4:s visselblåsare är kritisk till förslaget. Och hen menar också att polisens hantering redan nu är problematisk. – Det är skillnad mellan regionerna i hur vi jobbar och hur hårt man tolkar regelverket. Vill man bättra på sin statistik så är det oerhört lätt att få fällande domar på bidragsbrott. Så vi har redan en bristande likabehandling. Försäkringskassan tolkar systemet på sitt vis, men vi är inte synkade. Det är idag oerhört lätt att bli misstänkt. Men därifrån till fällande dom är det ett väldigt stort steg idag , säger TV4:s källa inom polisen.