Mårten och Måns Hjernquist hänger kikarna runt halsen och börjar rundvandringen på ön. De hinner bara några meter innan de hittar det första skräpet. – Plastrep är ett av de vanligaste skräpföremålen här på Lilla Karlsö. Fåglar trasslas in och dör, säger Mårten Hjernquist, som är biolog. Sedan 1970 har Måns och Mårten Hjernquist tillsammans med sina föräldrar nästan varje år städat stränderna på Lilla Karlsö. De har fört statistik över plast, textil, metall, glas och pappersskräp. Det är den längsta mätserien över marint skräp i Sverige. – Vi har hjälp till att städa sen vi lärde oss gå, säger Mårten Hjernquist. ”Kommer dö till slut” Östersjön är hårt pressat. Övergödning, överfiske, syresbrist och döda bottnar och föroreningar. Både av mikroplaster och större plastföremål som drabbar fåglar och sälarna som hörs vid Västerberget på Lilla Karlsö. Nu kommer brödernas kikare fram.
– Det är två sälar som har nät runt halsen. En är väldigt blodig, säger Mårten Hjernquist. – De kommer succesivt bli i sämre kondition och dö till slut, säger Måns Hjernquist som är tillsynsman på Lilla Karlsö. Ordentlig minskning Rapporten de precis sammanställt har sponsrats av Havs- och vattenmyndigheten som ska använda den i sitt arbete. Den visar att alla skräpkategorier har minskat ordentligt sen 2010. De flesta med 60-70 procent. – Det är det mest glädjande resultatet eftersom det visar på en förbättring, säger Mårten Hjernquist. Det marina plastskräpet på Lilla Karlsö sedan 1970 har också minskat men inte fullt lika mycket – det har halverats. – Jag tror man kan översätta den här beteendeförändringen kring skräp till alla stora samhällsfrågor där vi behöver ställa om: naturen, klimatet. Vill vi så kan vi förändra samhället, säger Mårten Hjernquist
Content
Mårten och Måns Hjernquist hänger kikarna runt halsen och börjar rundvandringen på ön. De hinner bara några meter innan de hittar det första skräpet. – Plastrep är ett av de vanligaste skräpföremålen här på Lilla Karlsö. Fåglar trasslas in och dör, säger Mårten Hjernquist, som är biolog. Sedan 1970 har Måns och Mårten Hjernquist tillsammans med sina föräldrar nästan varje år städat stränderna på Lilla Karlsö. De har fört statistik över plast, textil, metall, glas och pappersskräp. Det är den längsta mätserien över marint skräp i Sverige. – Vi har hjälp till att städa sen vi lärde oss gå, säger Mårten Hjernquist. ”Kommer dö till slut” Östersjön är hårt pressat. Övergödning, överfiske, syresbrist och döda bottnar och föroreningar. Både av mikroplaster och större plastföremål som drabbar fåglar och sälarna som hörs vid Västerberget på Lilla Karlsö. Nu kommer brödernas kikare fram.
– Det är två sälar som har nät runt halsen. En är väldigt blodig, säger Mårten Hjernquist. – De kommer succesivt bli i sämre kondition och dö till slut, säger Måns Hjernquist som är tillsynsman på Lilla Karlsö. Ordentlig minskning Rapporten de precis sammanställt har sponsrats av Havs- och vattenmyndigheten som ska använda den i sitt arbete. Den visar att alla skräpkategorier har minskat ordentligt sen 2010. De flesta med 60-70 procent. – Det är det mest glädjande resultatet eftersom det visar på en förbättring, säger Mårten Hjernquist. Det marina plastskräpet på Lilla Karlsö sedan 1970 har också minskat men inte fullt lika mycket – det har halverats. – Jag tror man kan översätta den här beteendeförändringen kring skräp till alla stora samhällsfrågor där vi behöver ställa om: naturen, klimatet. Vill vi så kan vi förändra samhället, säger Mårten Hjernquist