Allt fler arbetare blir sjuka på jobbet, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Det kan till exempel handla om psykiska sjukdomar efter stress, alltså den typ av arbetsskador som inte uppstår vid en olycka. 2025 kom det in drygt 17 400 anmälningar, jämfört med 13 500 under 2024. Enligt rapporten kan ökningen bland annat bero på hög arbetsbelastning, men också en ökad medvetenhet. – Jag tror att det handlar om att frågan får välförtjänt uppmärksamhet. Vi vet att det finns stora utmaningar i framförallt välfärdsyrken med hög arbetsbelastning, ganska dåligt inflytande över sin arbetsvardag och en del andra utmaningar, säger Lars Lööw, generaldirektör Arbetsmiljöverket. Samtidigt ser man att något har förändrats i arbetslivet. – Om vi tar ett längre tidsperspektiv än det senaste året så kan vi se att det här är yrken som för 10-20 år sen det var väldigt lite sjukskrivningar och färre utmaningar i. Där har det hänt någonting på strukturnivå som vi måste ge oss på och försöka lösa, säger generaldirektören. Ökar mest hos kvinnor De yrkesgrupper där arbetare sjukskriver sig mest är välfärdsyrken och offentliga tjänster. – Det handlar om utbildning, vård och omsorg. De största ökningarna i anmälda arbetssjukdomar i år är i den kommunala sektorn, omsorgssektorn och allra mest i vissa boendestödsområden. Äldreboenden och hem för vård och boende, säger Lars Lööw. Det kan i sin tur förklara varför ökningen av sjukskrivningar är störst hos kvinnor, som stod för sju av tio anmälningar 2025. – Det kan ju då bero på att de yrkesgrupper som det handlar om i stor utsträckning är kvinnor som arbetar i. Det är offentliga tjänster, omsorg, vård och utbildning. Det är flest kvinnor där, helt enkelt, säger Lars Lööw. Arbetsgivaren har största ansvaret Arbetsmiljöverket uppger att frågan är en stor strukturell utmaning, men att det största ansvaret ligger på arbetsgivaren, främst regioner och kommuner. – Man behöver tänka systematiskt och få med arbetsmiljöfrågorna i de övergripande besluten på alla nivåer i organisationen. Det blir i stor utsträckning delegerat till förstalinjeschefer som inte har vare sig mandat eller resurser att lösa utmaningarna, utan den högsta ledningen måste engagera sig mer, säger Lars Lööw.
Content
Allt fler arbetare blir sjuka på jobbet, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Det kan till exempel handla om psykiska sjukdomar efter stress, alltså den typ av arbetsskador som inte uppstår vid en olycka. 2025 kom det in drygt 17 400 anmälningar, jämfört med 13 500 under 2024. Enligt rapporten kan ökningen bland annat bero på hög arbetsbelastning, men också en ökad medvetenhet. – Jag tror att det handlar om att frågan får välförtjänt uppmärksamhet. Vi vet att det finns stora utmaningar i framförallt välfärdsyrken med hög arbetsbelastning, ganska dåligt inflytande över sin arbetsvardag och en del andra utmaningar, säger Lars Lööw, generaldirektör Arbetsmiljöverket. Samtidigt ser man att något har förändrats i arbetslivet. – Om vi tar ett längre tidsperspektiv än det senaste året så kan vi se att det här är yrken som för 10-20 år sen det var väldigt lite sjukskrivningar och färre utmaningar i. Där har det hänt någonting på strukturnivå som vi måste ge oss på och försöka lösa, säger generaldirektören. Ökar mest hos kvinnor De yrkesgrupper där arbetare sjukskriver sig mest är välfärdsyrken och offentliga tjänster. – Det handlar om utbildning, vård och omsorg. De största ökningarna i anmälda arbetssjukdomar i år är i den kommunala sektorn, omsorgssektorn och allra mest i vissa boendestödsområden. Äldreboenden och hem för vård och boende, säger Lars Lööw. Det kan i sin tur förklara varför ökningen av sjukskrivningar är störst hos kvinnor, som stod för sju av tio anmälningar 2025. – Det kan ju då bero på att de yrkesgrupper som det handlar om i stor utsträckning är kvinnor som arbetar i. Det är offentliga tjänster, omsorg, vård och utbildning. Det är flest kvinnor där, helt enkelt, säger Lars Lööw. Arbetsgivaren har största ansvaret Arbetsmiljöverket uppger att frågan är en stor strukturell utmaning, men att det största ansvaret ligger på arbetsgivaren, främst regioner och kommuner. – Man behöver tänka systematiskt och få med arbetsmiljöfrågorna i de övergripande besluten på alla nivåer i organisationen. Det blir i stor utsträckning delegerat till förstalinjeschefer som inte har vare sig mandat eller resurser att lösa utmaningarna, utan den högsta ledningen måste engagera sig mer, säger Lars Lööw.