För drygt två år sedan opererade Ludwig Gidstedt bort ett födelsemärke på ryggen. Beskedet efteråt blev en kalldusch. – Det var då jag fick veta att det var malignt melanom. Då blir man väldigt orolig och vet inte om det har spridit sig, säger han. När det gått drygt ett år fick han akut ont i magen. Då visade det sig att cancern hade kommit tillbaka och spridit sig i kroppen. ”Kände att det var kört” För ungefär hälften av patienterna med spridd malignt melanom fungerar dagens immunterapier. Men när Ludwig undersöktes några månader efter att behandlingen startat stod det klart att den inte hade bitit. Cancern hade spridit sig i levern, den hade spridit sig till andra sidan av tarmen och man hittade tre små metastasmisstänkta förändringar på lungan. – Det var väl det värsta. Då kände jag bara att nu är det kört. Nu är det över, säger han. Ny behandling håller cancern tillbaka Nu står Ludwig på en annan behandling som faktiskt trycker tillbaka cancern. Men den har en baksida: Patienterna bygger succesivt upp en resistens mot den. För medianpatienten fungerar behandlingen i 12 till 14 månader. – Så det är därför man vill att det ska finnas alternativa behandlingar för det här, säger Ludwig.
En sådan möjlig behandling forskas det nu om på Lunds universitet. Får tumören att larma immunförsvaret Metoden bygger på genteknik. Ett virus sprutas in i tumören och för in tre gener i ett par procent av tumörcellerna. Generna programmerar om tumörcellerna så att de börjar fungera som dendritceller – immunceller vars uppgift är att slå larm till kroppens försvar.
När det sker kan T-cellerna känna igen cancern. – T-cellerna expanderar och dödar cancerceller både lokalt i tumören, i den primära tumören, men också i metastaserna, säger Filipe Pereira, professor i stamcellsbiologi vid Lunds universitet. – De stannar dessutom kvar länge i kroppen för att förhindra att cancern kommer tillbaka, fortsätter han. Lovande resultat på möss Forskarna har hittills bara testat metoden på möss. Resultaten har varit så lovande att de planerar att starta sin första studie på människor nästa år. – Vi hoppas att vi kan minska tumörbördan hos patienterna och att det för vissa till och med kan leda till bot, säger Filipe Pereira.
Men även om allt går enligt plan kommer det sannolikt att ta omkring tio år innan behandlingen kan bli godkänd och börja användas i vården.
Det är ett tidsperspektiv Ludwig helst inte vill tänka på. – Jag vill liksom leva i nuet. Så länge jag fortfarande mår bra så prioriterar jag det över vad som komma skall, säger han.
Content
För drygt två år sedan opererade Ludwig Gidstedt bort ett födelsemärke på ryggen. Beskedet efteråt blev en kalldusch. – Det var då jag fick veta att det var malignt melanom. Då blir man väldigt orolig och vet inte om det har spridit sig, säger han. När det gått drygt ett år fick han akut ont i magen. Då visade det sig att cancern hade kommit tillbaka och spridit sig i kroppen. ”Kände att det var kört” För ungefär hälften av patienterna med spridd malignt melanom fungerar dagens immunterapier. Men när Ludwig undersöktes några månader efter att behandlingen startat stod det klart att den inte hade bitit. Cancern hade spridit sig i levern, den hade spridit sig till andra sidan av tarmen och man hittade tre små metastasmisstänkta förändringar på lungan. – Det var väl det värsta. Då kände jag bara att nu är det kört. Nu är det över, säger han. Ny behandling håller cancern tillbaka Nu står Ludwig på en annan behandling som faktiskt trycker tillbaka cancern. Men den har en baksida: Patienterna bygger succesivt upp en resistens mot den. För medianpatienten fungerar behandlingen i 12 till 14 månader. – Så det är därför man vill att det ska finnas alternativa behandlingar för det här, säger Ludwig.
En sådan möjlig behandling forskas det nu om på Lunds universitet. Får tumören att larma immunförsvaret Metoden bygger på genteknik. Ett virus sprutas in i tumören och för in tre gener i ett par procent av tumörcellerna. Generna programmerar om tumörcellerna så att de börjar fungera som dendritceller – immunceller vars uppgift är att slå larm till kroppens försvar.
När det sker kan T-cellerna känna igen cancern. – T-cellerna expanderar och dödar cancerceller både lokalt i tumören, i den primära tumören, men också i metastaserna, säger Filipe Pereira, professor i stamcellsbiologi vid Lunds universitet. – De stannar dessutom kvar länge i kroppen för att förhindra att cancern kommer tillbaka, fortsätter han. Lovande resultat på möss Forskarna har hittills bara testat metoden på möss. Resultaten har varit så lovande att de planerar att starta sin första studie på människor nästa år. – Vi hoppas att vi kan minska tumörbördan hos patienterna och att det för vissa till och med kan leda till bot, säger Filipe Pereira.
Men även om allt går enligt plan kommer det sannolikt att ta omkring tio år innan behandlingen kan bli godkänd och börja användas i vården.
Det är ett tidsperspektiv Ludwig helst inte vill tänka på. – Jag vill liksom leva i nuet. Så länge jag fortfarande mår bra så prioriterar jag det över vad som komma skall, säger han.