I dag är det bara Polismyndigheten av landets civila myndigheter som får ingripa mot fientliga drönare. Med hänvisning till det rådande säkerhetspolitiska läget vill regeringen nu se över vilka ytterligare aktörer som bör få liknande mandat. – Det kan handla om att fler aktörer får befogenheter att till exempel skjuta ned drönare. Men det kan också handla om att få förmåga att bekämpa drönare elektroniskt eller att använda andra typer av motmedel, säger Carl-Oskar Bohlin. – Kort sagt handlar det om att skydda samhällsviktig verksamhet. Kustbevakningen ett exempel Frågan om hur det ska se ut organisatoriskt och vilka specifika myndigheter som ska omfattas lämnar Carl-Oskar Bohlin över till utredaren, tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson. Han pekar på Kustbevakningen som ett exempel. – Vi har redan tagit mått och steg för att exempelvis ge Kustbevakningen en förstärkt förmåga till självskydd. Det skulle också i framtiden kunna betyda att man får bättre befogenheter och förmågor att bekämpa drönare. Ska se över drönaranvändning Utredningen ska också titta på hur behovet av till exempel spårning av drönare ser ut och hur den egna användningen av dem kan öka bland verksamheter inom det civila försvaret. – Räddningstjänst, sjukvård, transporter av resurser och användning av drönare för övervakning. Allt det kommer utredaren att titta på för att ta fram förslag på lagändringar som behöver genomföras, säger Carl-Oskar Bohlin. Utredningen ska presentera sina förslag i oktober nästa år.
Content
I dag är det bara Polismyndigheten av landets civila myndigheter som får ingripa mot fientliga drönare. Med hänvisning till det rådande säkerhetspolitiska läget vill regeringen nu se över vilka ytterligare aktörer som bör få liknande mandat. – Det kan handla om att fler aktörer får befogenheter att till exempel skjuta ned drönare. Men det kan också handla om att få förmåga att bekämpa drönare elektroniskt eller att använda andra typer av motmedel, säger Carl-Oskar Bohlin. – Kort sagt handlar det om att skydda samhällsviktig verksamhet. Kustbevakningen ett exempel Frågan om hur det ska se ut organisatoriskt och vilka specifika myndigheter som ska omfattas lämnar Carl-Oskar Bohlin över till utredaren, tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson. Han pekar på Kustbevakningen som ett exempel. – Vi har redan tagit mått och steg för att exempelvis ge Kustbevakningen en förstärkt förmåga till självskydd. Det skulle också i framtiden kunna betyda att man får bättre befogenheter och förmågor att bekämpa drönare. Ska se över drönaranvändning Utredningen ska också titta på hur behovet av till exempel spårning av drönare ser ut och hur den egna användningen av dem kan öka bland verksamheter inom det civila försvaret. – Räddningstjänst, sjukvård, transporter av resurser och användning av drönare för övervakning. Allt det kommer utredaren att titta på för att ta fram förslag på lagändringar som behöver genomföras, säger Carl-Oskar Bohlin. Utredningen ska presentera sina förslag i oktober nästa år.