Jonatan Alfvén döms för att ha berättat sanningen om dömda sexualbrottslingar. Domen visar hur orimlig svensk förtalslagstiftning har blivit och varför den måste ändras nu.
Content
I dag dömdes opinionsbildaren Jonatan Alfvén för grovt förtal efter att ha publicerat namn, bild och bostadsort på fem män som dömts för sexualbrott och sexualbrott mot barn. Uppgifterna var inte påhittade. Alfvén hade inte fabricerat några anklagelser eller spridit lösa rykten. Enligt Stockholms tingsrätt byggde publiceringarna huvudsakligen på information från offentliga domar.
Ändå är det Jonatan Alfvén som nu är dömd för brott.
Han får villkorlig dom och dagsböter och ska dessutom betala skadestånd till männen han publicerat uppgifter om. Tingsrätten anser att spridningen till en så stor och obestämd krets människor inte varit försvarlig.
Det är svårt att hitta ett tydligare exempel på varför svensk förtalslagstiftning måste förändras.
Problemet är nämligen större än Jonatan Alfvén. I Sverige räcker det inte att en uppgift är sann för att du ska gå fri från ansvar för förtal. Du kan berätta sanningen om en människa och ändå själv bli brottsling. Till och med när sanningen finns svart på vitt i en offentlig dom.
Naturligtvis måste människor ha ett skydd mot hänsynslösa uthängningar. Ingen vill ha ett samhälle där falska anklagelser och privata vendettor kan spridas utan konsekvenser.
Men någonstans på vägen har den svenska lagstiftningen hamnat snett.
Det blir särskilt tydligt när det handlar om sexualbrott och övergrepp mot barn. Då kan intresset av att skydda den dömdes anseende ställas mot andra människors möjlighet att känna till en potentiell risk i sin närhet. I den avvägningen måste sanningen och allmänintresset väga betydligt tyngre än de gör i dag.
Jonatan Alfvén är dessutom långt ifrån ensam. Dumpens ansvarige utgivare Sara Nilsson har dömts för förtal efter publiceringar om män som sökt sexuella kontakter med barn. Andra opinionsbildare och privatpersoner har hamnat i samma juridiska träsk.
Regeringen tycks åtminstone ha förstått att något är fel. I augusti tillsattes en parlamentarisk kommitté som ska se över förtalsbestämmelserna. Justitieminister Gunnar Strömmer har själv sagt att det inte är rimligt att någon ska dömas för förtal för att exempelvis varna sina grannar för en dömd våldtäktsman eller pedofil.
Det är bra. Men Jonatan Alfvéns dom visar också att frågan är akut.
Utredningen om förtalsbrottet ska redovisas först i augusti 2027. Därefter väntar den vanliga politiska processen innan en eventuell ny lag kan träda i kraft. Under tiden fortsätter dagens regler att gälla, där pedofiler håvar in skadeståndspengar på löpande band.
Mer absurt än så kan det knappast bli.
Jonatan Alfvéns dom borde därför bli en väckarklocka för hela riksdagen. Sverige behöver ett starkt integritetsskydd, men vi behöver också en lagstiftning som förstår skillnaden mellan förtal och legitim information av tydligt allmänintresse.
Det är hög tid att sanningen får väga tyngre i svensk förtalslagstiftning.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Bli prenumerant!
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.