I vanliga fall är Ukrainas självständighetsdag en helgdag, men många kan inte vara lediga eftersom det råder krigslagar. Ryssland har dessutom på sistone skalat upp sina attacker, men Sanna Torén Björling, Ukrainakorrespondent på Dagens Nyheter, menar att det trots attacker mot uppenbart civila mål, så som en galleria och barnsjukhus, pågår ett vardagsliv. – Det är ofta, i alla fall i Kiev, en stor skillnad mellan dag och natt. På dagarna kan Kiev vara som vilken storstad som helst och sen är nätterna ibland sömnlösa, säger hon. Växande kritik Vid sidan av kriget pågår även en växande kritik inrikespolitiskt mot presidenten. Zelenskyj gjorde tidigare i år en regeringsombildning och avsatte då sin försvarsminister Mychajlo Fedorov. Efteråt gick människor ut och demonstrerade till stöd för den tidigare försvarsministern, något Sanna Torén Björling menar till stor del berodde på att man inte fått någon information om varför han ersatts. Fedorov har även gått ut och uppmanat Ukraina att hålla val. – Det är ju väldigt kontroversiellt och otroligt svårt att arrangera ett val i krigstid, det har också Zelenskyj sagt känns helt orealistiskt, säger hon. Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, tror att bråket och kritiken mot Zelenskyj välkomnas av Kreml om det skulle bli val i Ukraina. – Då har man en möjlighet att påverka, lägga sig i, kommentera och sprida lögner, säger han. Märks allt mer i Ryssland Norberg säger att kriget står och stampar, men att Ukraina samtidigt slår tillbaka inne på rysk mark. Han är förvånad över utvecklingen av kriget. – Att den här stora drönarutvecklingen skulle komma såg jag inte riktigt i början, då tittade man på det gamla kriget med stridsvagnar och artilleri och rörelser över ytan, säger han. Att fredsförhandlingarna med bland annat USA som medlare skulle leda någonstans har Norberg svårt att se. Han säger att förhandlingarna sker på slagfältet och att Ryssland bara är intresserade om de får som de själva vill. Men att kriget samtidigt märks allt mer i Ryssland. – För två år sen pratade man mycket om att Ryssland kan vara uthålliga i kriget, men numera känns det som att Ryssland vibrerar av oro och rädsla, säger han. Bryta dödläget Mer och mer kommer ut på sociala medier. Det är drivmedelsbrist, nedstängningar av internet och allt tuffare ekonomi med hög inflation. Norberg säger att om kriget inte ska fortsätta stampa på, så skulle det behövas något mer eskalerande för att bryta dödläget. Han ser risk för att Ryssland kan försöka, men med vad är svårt att spekulera i. – Summan av trycket på Ryssland börjar bli ganska stort. Det leder till potential för en politisk förändring, men vi kan inte se hur den kommer att se ut.
Content
I vanliga fall är Ukrainas självständighetsdag en helgdag, men många kan inte vara lediga eftersom det råder krigslagar. Ryssland har dessutom på sistone skalat upp sina attacker, men Sanna Torén Björling, Ukrainakorrespondent på Dagens Nyheter, menar att det trots attacker mot uppenbart civila mål, så som en galleria och barnsjukhus, pågår ett vardagsliv. – Det är ofta, i alla fall i Kiev, en stor skillnad mellan dag och natt. På dagarna kan Kiev vara som vilken storstad som helst och sen är nätterna ibland sömnlösa, säger hon. Växande kritik Vid sidan av kriget pågår även en växande kritik inrikespolitiskt mot presidenten. Zelenskyj gjorde tidigare i år en regeringsombildning och avsatte då sin försvarsminister Mychajlo Fedorov. Efteråt gick människor ut och demonstrerade till stöd för den tidigare försvarsministern, något Sanna Torén Björling menar till stor del berodde på att man inte fått någon information om varför han ersatts. Fedorov har även gått ut och uppmanat Ukraina att hålla val. – Det är ju väldigt kontroversiellt och otroligt svårt att arrangera ett val i krigstid, det har också Zelenskyj sagt känns helt orealistiskt, säger hon. Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, tror att bråket och kritiken mot Zelenskyj välkomnas av Kreml om det skulle bli val i Ukraina. – Då har man en möjlighet att påverka, lägga sig i, kommentera och sprida lögner, säger han. Märks allt mer i Ryssland Norberg säger att kriget står och stampar, men att Ukraina samtidigt slår tillbaka inne på rysk mark. Han är förvånad över utvecklingen av kriget. – Att den här stora drönarutvecklingen skulle komma såg jag inte riktigt i början, då tittade man på det gamla kriget med stridsvagnar och artilleri och rörelser över ytan, säger han. Att fredsförhandlingarna med bland annat USA som medlare skulle leda någonstans har Norberg svårt att se. Han säger att förhandlingarna sker på slagfältet och att Ryssland bara är intresserade om de får som de själva vill. Men att kriget samtidigt märks allt mer i Ryssland. – För två år sen pratade man mycket om att Ryssland kan vara uthålliga i kriget, men numera känns det som att Ryssland vibrerar av oro och rädsla, säger han. Bryta dödläget Mer och mer kommer ut på sociala medier. Det är drivmedelsbrist, nedstängningar av internet och allt tuffare ekonomi med hög inflation. Norberg säger att om kriget inte ska fortsätta stampa på, så skulle det behövas något mer eskalerande för att bryta dödläget. Han ser risk för att Ryssland kan försöka, men med vad är svårt att spekulera i. – Summan av trycket på Ryssland börjar bli ganska stort. Det leder till potential för en politisk förändring, men vi kan inte se hur den kommer att se ut.