Tornevall Networks

Versions

1. 2022-06-07 06:57:39

   Discovered: 2022-06-07 09:24:18 Hash: 31f9816187bc6cbf5447cf14d525c2db6ecbc83a
   Title:

   Länderna som klår Sverige i kärnkraftsracet
   Description:

   ENERGIFÖRSÖRJNING. Satsningarna pÃ¥ kärnkraftstekniken SMR sker i en rasande takt. Länder i bÃ¥de väst och öst närmar sig ett startdatum, medan Sverige halkar efter, visar TN:s kartläggning. Framför allt sviktar den politiska viljan, säger kärnkraftsexperten Nils-Olov Jonsson till Tidningen Näringslivet. I Sverige debatterar vi för fullt om vi ska ha ny kärnkraft eller inte. Men […]
   Content

   ENERGIFÖRSÖRJNING. Satsningarna på kärnkraftstekniken SMR sker i en rasande takt. Länder i både väst och öst närmar sig ett startdatum, medan Sverige halkar efter, visar TN:s kartläggning. Framför allt sviktar den politiska viljan, säger kärnkraftsexperten Nils-Olov Jonsson till Tidningen Näringslivet.
   
   SMR Kärnkraftsreaktor. Bild från Blykalla
   
   I Sverige debatterar vi för fullt om vi ska ha ny kärnkraft eller inte. Men i andra länder frågar man sig i stället vilken och hur mycket kärnkraft man ska satsa på. Världskartan kan idag märkas med ett 70-tal utvecklingsprojekt för så kallade små modulära reaktorer, SMR. I vissa fall rör det sig om anläggningar som kan stå klara redan om tio år i länder som USA, Kanada och flera europeiska länder. I Kina byggs de redan. Det visar en kartläggning som TN har tagit del av.
   
   – I många länder har man konstaterat att kärnkraften behöver ingå i energimixen och SMR är då en attraktiv lösning för bland annat länder där man generellt har svårt att genomföra stora infrastrukturella projekt, säger Nils-Olov Jonsson, senior konsult inom kärnkraftsfrågor på INPoI, som ligger bakom kartläggningen.
   
   Intresset för kärnkraft har pendlat kraftigt genom åren. Från 1996 till 2020 minskade kärnkraftens andel av den globala elproduktionen från cirka 17 till 10 procent. Nedgången förklaras bland annat av en våg av politiska beslut att avveckla reaktorer i svallvågorna av Fukushima-olyckan 2011. Bland de länder som bestämde sig för att fasa ut kärnkraften finns Tyskland, Schweiz, Belgien, och Spanien.
   
   På senare tid har kärnkraften genomgått en renässans. I en rapport från 2017 från det internationella energiorganet IEA, klassades kärnkraft som ett avgörande kraftslag för att nå målet att begränsa jordens temperaturökning till två grader. En annan milstolpe kom i början av 2022, då EU-kommissionen beslutade att inkludera kärnkraften i taxonomin över klimatsmarta investeringar till 2040, som en del av klimatpaketet Fit for 55. Och efter Rysslands invasion av Ukraina, som drivit upp priserna för fossilt bränsle, har kärnkraften hamnat högt på flera länders politiska agenda i strävan att minska ett ryskt energiberoende.
   
   De höga klimatmålen och kriget i Ukraina sätter särskilt stor press på länder som historiskt sett har varit knutna till det ryska energisystemet. Ett av dem är Litauen som under många år har importerat rysk naturgas. I början av april blev Litauen det första europeiska landet att sluta importera fossila bränslen från Ryssland. Det tvingar landet att skyndsamt hitta nya fossilfria energikällor. Litauens regering har nyligen visat intresse att inkludera SMR i sin energimix för att klara energiomställningen.
   
   De baltiska grannarna Lettland och Estland har kommit ännu längre. De senaste åren har båda länderna inlett samarbete med stora västerländska leverantörer. Även svenska Vattenfall har deltagit i utvärderingen av att bygga en eller flera SMR:er i Estland, som kan driftsättas i början av 2030-talet. Det skulle i så fall bli det första SMR-uppförandet i Europa.
   
   I Polen är man angelägna om att fasa ut sina kolkraftsanläggningar och ett steg i detta är att titta på utvecklingen av SMR.
   
   – Polen har planerat att använda gas som del i en övergångslösning. Förutom att det tyska exemplet avskräcker, har kriget nu gjort detta omöjligt och arbetet på att bygga kärnkraftverk har intensifierats. Det gäller såväl stora verk som de mindre SMR, säger Nils-Olov Jonsson.
   
   I Finland har man också kapat importen av fossila bränslen från Ryssland. Elimporten från Ryssland, som bitvis varit 10 procent av landets elförbrukning, upphör också. Därför tittar man på SMR som ett alternativ – även för uppvärmning. Andra länder som studerar SMR är exempelvis Rumänien och Tjeckien.
   
   Varför riktar så många länder blickarna mot SMR? – Genom att bygga många reaktorer av samma konstruktion byggs erfarenheterna upp snabbt och investeringens risk minskas. Ett typiskt mål är att en SMR ska kunna uppföras på mindre än tre år. Det mindre storleken möjliggör även att säkerheten kan ordnas på ett enklare sätt. Man kan konstruera säkerhetssystem som inte behöver krafttillförsel utifrån för att fungera. Den mindre storleken gör också att SMR har större möjligheter att passa in i energisystemen och kan placeras där behovet är störst, säger Nils-Olov Jonsson.
   
   Läs vidare pÃ¥ TN…
   
   Ministern håller inte måttet – ljuger och är okunnig
   
   Om energiminister Khashayar Farmanbar (S) pÃ¥ bloggen…
   
   ***
   
   Stöd bloggen
   
   Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
   
   Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
   
   Från andra banker konto 8257-933415168
   
   Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att nÃ¥gon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
   
   Du kan även SWISHA till 0760 858 480 
   
   IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
2. 2022-06-07 06:57:39

   Discovered: 2022-06-07 09:00:12 Hash: c33ba9b4353e8a3cd6dca6bada9bbae5351f3537
   Title:

   Länderna som klår Sverige i kärnkraftsracet
   Description:

   ENERGIFÖRSÖRJNING. Satsningarna pÃ¥ kärnkraftstekniken SMR sker i en rasande takt. Länder i bÃ¥de väst och öst närmar sig ett startdatum, medan Sverige halkar efter, visar TN:s kartläggning. Framför allt sviktar den politiska viljan, säger kärnkraftsexperten Nils-Olov Jonsson till Tidningen Näringslivet. I Sverige debatterar vi för fullt om vi ska ha ny kärnkraft eller inte. Men […]
   Content

   ENERGIFÖRSÖRJNING. Satsningarna på kärnkraftstekniken SMR sker i en rasande takt. Länder i både väst och öst närmar sig ett startdatum, medan Sverige halkar efter, visar TN:s kartläggning. Framför allt sviktar den politiska viljan, säger kärnkraftsexperten Nils-Olov Jonsson till Tidningen Näringslivet.
   
   SMR Kärnkraftsreaktor. Bild från Blykalla
   
   I Sverige debatterar vi för fullt om vi ska ha ny kärnkraft eller inte. Men i andra länder frågar man sig i stället vilken och hur mycket kärnkraft man ska satsa på. Världskartan kan idag märkas med ett 70-tal utvecklingsprojekt för så kallade små modulära reaktorer, SMR. I vissa fall rör det sig om anläggningar som kan stå klara redan om tio år i länder som USA, Kanada och flera europeiska länder. I Kina byggs de redan. Det visar en kartläggning som TN har tagit del av.
   
   – I många länder har man konstaterat att kärnkraften behöver ingå i energimixen och SMR är då en attraktiv lösning för bland annat länder där man generellt har svårt att genomföra stora infrastrukturella projekt, säger Nils-Olov Jonsson, senior konsult inom kärnkraftsfrågor på INPoI, som ligger bakom kartläggningen.
   
   Intresset för kärnkraft har pendlat kraftigt genom åren. Från 1996 till 2020 minskade kärnkraftens andel av den globala elproduktionen från cirka 17 till 10 procent. Nedgången förklaras bland annat av en våg av politiska beslut att avveckla reaktorer i svallvågorna av Fukushima-olyckan 2011. Bland de länder som bestämde sig för att fasa ut kärnkraften finns Tyskland, Schweiz, Belgien, och Spanien.
   
   På senare tid har kärnkraften genomgått en renässans. I en rapport från 2017 från det internationella energiorganet IEA, klassades kärnkraft som ett avgörande kraftslag för att nå målet att begränsa jordens temperaturökning till två grader. En annan milstolpe kom i början av 2022, då EU-kommissionen beslutade att inkludera kärnkraften i taxonomin över klimatsmarta investeringar till 2040, som en del av klimatpaketet Fit for 55. Och efter Rysslands invasion av Ukraina, som drivit upp priserna för fossilt bränsle, har kärnkraften hamnat högt på flera länders politiska agenda i strävan att minska ett ryskt energiberoende.
   
   De höga klimatmålen och kriget i Ukraina sätter särskilt stor press på länder som historiskt sett har varit knutna till det ryska energisystemet. Ett av dem är Litauen som under många år har importerat rysk naturgas. I början av april blev Litauen det första europeiska landet att sluta importera fossila bränslen från Ryssland. Det tvingar landet att skyndsamt hitta nya fossilfria energikällor. Litauens regering har nyligen visat intresse att inkludera SMR i sin energimix för att klara energiomställningen.
   
   De baltiska grannarna Lettland och Estland har kommit ännu längre. De senaste åren har båda länderna inlett samarbete med stora västerländska leverantörer. Även svenska Vattenfall har deltagit i utvärderingen av att bygga en eller flera SMR:er i Estland, som kan driftsättas i början av 2030-talet. Det skulle i så fall bli det första SMR-uppförandet i Europa.
   
   I Polen är man angelägna om att fasa ut sina kolkraftsanläggningar och ett steg i detta är att titta på utvecklingen av SMR.
   
   – Polen har planerat att använda gas som del i en övergångslösning. Förutom att det tyska exemplet avskräcker, har kriget nu gjort detta omöjligt och arbetet på att bygga kärnkraftverk har intensifierats. Det gäller såväl stora verk som de mindre SMR, säger Nils-Olov Jonsson.
   
   I Finland har man också kapat importen av fossila bränslen från Ryssland. Elimporten från Ryssland, som bitvis varit 10 procent av landets elförbrukning, upphör också. Därför tittar man på SMR som ett alternativ – även för uppvärmning. Andra länder som studerar SMR är exempelvis Rumänien och Tjeckien.
   
   Varför riktar så många länder blickarna mot SMR? – Genom att bygga många reaktorer av samma konstruktion byggs erfarenheterna upp snabbt och investeringens risk minskas. Ett typiskt mål är att en SMR ska kunna uppföras på mindre än tre år. Det mindre storleken möjliggör även att säkerheten kan ordnas på ett enklare sätt. Man kan konstruera säkerhetssystem som inte behöver krafttillförsel utifrån för att fungera. Den mindre storleken gör också att SMR har större möjligheter att passa in i energisystemen och kan placeras där behovet är störst, säger Nils-Olov Jonsson.
   
   Läs vidare pÃ¥ TN…
   
   Ministern håller inte måttet – ljuger och är okunnig
   
   Om energiminister Khashayar Farmanbar (S) pÃ¥ bloggen…
   
   ***
   
   Stöd bloggen
   
   Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
   
   Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
   
   Från andra banker konto 8257-933415168
   
   Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att nÃ¥gon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
   
   Du kan även SWISHA till 0760 858 480 
   
   IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168