← Back to feed

De får ekonomipriset – ska hjälpa världen genom kriser

Permalink
Published: 2026-10-12 12:19:46
Discovered: 2026-10-12 13:22:28
Hash: 6b9f302e142deefd3cb22002d07d1cf8939acbd3
https://www.tv4.se/artikel/4c2mMhhYU5pJiXPLZt1JiZ/duo-far-nobelpriset-i-ekonomi-hjaelper-vaerlden-genom-kriser
Description
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.
Content
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.

History (2 versions shown )

Changes

From 2026-10-12 12:19:46 (discovered: 2026-10-12 12:22:12) hash: 58add6ccdd15dd3294f00bb84c11173ae9a7f17f
To 2026-10-12 12:19:46 (discovered: 2026-10-12 13:22:28) hash: 6b9f302e142deefd3cb22002d07d1cf8939acbd3
Title
Duo De får Nobelpriset i ekonomi ekonomipriset – hjälper ska hjälpa världen genom kriser
Description
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.
Content
Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.

Versions

  1. 2026-10-12 12:19:46
    Discovered: 2026-10-12 13:22:28 Hash: 6b9f302e142deefd3cb22002d07d1cf8939acbd3
    Title:
    De får ekonomipriset – ska hjälpa världen genom kriser
    Description:
    Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.
    Content
    Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.
  2. 2026-10-12 12:19:46
    Discovered: 2026-10-12 12:22:12 Hash: 58add6ccdd15dd3294f00bb84c11173ae9a7f17f
    Title:
    Duo får Nobelpriset i ekonomi – hjälper världen genom kriser
    Description:
    Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.
    Content
    Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 går till Robert E. Hall och Michael Woodford. – Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över. Vi kan med dessa bättre hantera störningar i ekonomin, som till exempel energikriser eller plötsliga förändringar i hur mycket hushållen konsumerar, säger Ekonomipriskommitténs ordförande John Hassler. Robert E. Hall är verksam vid Stanford University i Kalifornien. Michael Woodford vid Columbia University. Kan jämna ut toppar och dalar De får priset för att ha utvecklat en ”ny typ av makroekonomiska modeller som markant förbättrat möjligheterna att bedriva en effektiv stabiliseringspolitik. Med dessa modeller som grund kan vältajmade finans- och penningpolitiska åtgärder jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.” Det skriver Kungliga Vetenskapsakademien. – Årets pris handlar om stabilisering, säger Ellen Moons, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademien. Rätt insatser vid rätt tidpunkt I lågkonjunkturer minskar ofta konsumtionen och arbetslösheten stiger. I högkonjunkturer kan ekonomin i stället gå på högvarv och priserna öka snabbt. För att dämpa svängningarna kan centralbanker sänka räntan för att få hushåll och företag att spendera mer. Regeringar kan också öka sina utgifter. När ekonomin går för snabbt kan åtgärderna i stället behöva bromsa utvecklingen. Enligt Kungliga Vetenskapsakademien har Hall och Woodfords forskning bidragit till modeller som tar större hänsyn till hur hushåll och företag tänker om framtiden och anpassar sina beslut efter vad de tror ska hända med ekonomin. Det gör det lättare att förstå hur ekonomisk politik kan påverka utvecklingen och hur åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt. Det är Ekonomipriset Ekonomipriset till Alfred Nobels minne instiftades av Sveriges Riksbank 1968 och delades ut för första gången året därpå. Pristagarna utses av Kungliga Vetenskapsakademien och priset går till forskare som gjort betydelsefulla insatser inom nationalekonomi. Forskningen kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt, inflation, arbetsmarknaden eller hur människors ekonomiska beslut påverkar samhället. Pristagarna får dela lika på 12 miljoner kronor. Priset delas ut den 10 december, på årsdagen av Alfred Nobels död, tillsammans med de övriga Nobelprisen.