Tornevall Networks

Sverige befinner sig just nu i en inflationsbubbla, med betydligt lägre prisökningar och räntor än omvärlden, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson. Kärnfrågan är då hur räntehöjningar i omvärlden påverkar Sverige, säger han. När andra centralbanker höjer styrräntor och Riksbanken avvaktar slår det mot kronans växelkurs. Det gör att all import blir dyrare att betala med svenska kronor, vilket skapar inflation. De effekterna ser vi inte så mycket av ännu, men det kommer att komma – framför allt nästa år, säger Isaksson. Fler väljer bundet Allt fler tar nu höjd för ränteuppgångarna. Andelen bolånetagare som väljer bunden ränta för att ta bort risken för ohållbara räntekostnader har ökat. På onsdag morgon kommer Statistiska centralbyrån med nya septembersiffror. Analytiker räknar med att KPIF-inflationen mer än fördubblas till 1,5 procent i september, upp från 0,7 procent i augusti. Men de vanliga inflationssiffrorna är till följd av tillfälliga stödåtgärder artificiellt låga. Halverad matmoms, tillfälligt sänkt skatt på bränsle och halverade biljettpriser i kollektivtrafiken tog bort cirka 1,6 procentenheter av inflationen i augusti. Inflationstopp väntas Justerar man för de tillfälliga stödåtgärderna var KPIF-inflationen i augusti enligt SCB 2,1 procent. Detta mått kan i september närma sig 3,0 procent. Tar man bort energipriserna från detta mått väntas inflationen dock stanna under 2,0 procent i september. Nordeas prognos är att KPIF-inflationen exklusive energi kommer lyfta till en topp kring 3,0 procent i slutet av 2027 – men riskerna för att det blir högre än så är större än riskerna för motsatsen. Riksbankens mål ligger på 2,0 procent i KPIF-inflation – och för att dämpa inflationstrycket i ekonomin kan Riksbanken försöka bromsa efterfrågan med högre räntor. Det ska hända något drastiskt för att Riksbanken inte ska höja räntan i november, säger Isaksson.