Sara Lesch, vänsteraktivist och chef inom Göteborgs stads socialtjänst, erkände själv att hon rivit ned SD:s valaffischer. När jag sökte henne för en kommentar valde hon att ringa polisen.
Content
“Idag har vi städat lite på vår gata.”
Det var budskapet från Sara Lesch efter att hon tillsammans med familjemedlemmar rivit ned Sverigedemokraternas valaffischer i Kållered. Inlägget publicerades på Threads och avslutades med parollen:
“Make racism wrong again.”
Att politiska motståndare river ned valaffischer är i sig inget nytt. Det händer i varje valrörelse.
Men Sara Lesch är inte vilken förbipasserande aktivist som helst. Hon är enhetschef inom Socialförvaltningen i nordöstra Göteborg.
Och det förändrar hela bilden.
Socialtjänsten är en myndighet med långtgående befogenheter. Där fattas beslut om ekonomiskt bistånd, tvångsvård, familjeinsatser och omhändertaganden enligt LVU. Beslut som kan få avgörande konsekvenser för människors liv under många år framåt.
Just därför ställs högre krav på socialtjänstens tjänstemän än på de flesta andra offentliganställda. Saklighet, opartiskhet och objektivitet är inte några rekommendationer. De är själva grunden för att allmänheten ska kunna känna förtroende för den makt socialtjänsten utövar.
Polisanmäld av Sverigedemokraterna
Enligt Mölndals kommuns regler är valaffischering tillåten mellan den 1 augusti och den 20 september, under förutsättning att nödvändiga tillstånd finns. Affischerna revs ned den 2 augusti, alltså mitt under den period då valaffischering är tillåten.
Men det stannar inte där.
Sara Lesch tillsammans med övriga i styrelsen för Feministiskt initativ i Göteborg.
Vid sidan av sin chefsposition är Sara Lesch även kassör för Feministiskt initiativ i Göteborg. Sabotaget måste därför också ses i ljuset av att hon är vänsteraktivist och dessutom partipolitiskt engagerad i den pågående valrörelsen.
Sverigedemokraterna har polisanmält händelsen och uppger att partiet löpande anmäler liknande fall av sabotage mot valaffischer.
Flyr frågor
Eftersom Sara Lesch vägrat svara på medias frågor om varför hon rev ned valaffischerna valde jag att söka henne för en kommentar i hennes hem – bara ett stenkast från platsen där hon och hennes familj fångades på film när de rev ned affischerna.
När jag och min kollega Per Björklund kom fram till huset såg de minst sagt överrumplade ut. Jag ställde frågan.
Svaret kom direkt:
“Inga kommentarer.”
Några sekunder senare tryckte de på sitt överfallslarm.