Tornevall Networks

TITLE:
Trippelsmäll väntar för hushållen: ”Får hoppas på mild vinter”

DESCRIPTION:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Riksbanken har meddelat höjningar framöver, i spåren av en större internationell ränteoro. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg.

Den första är hög statsskuld. Det andra är räntan, alltså att det är dyrt med hög statsskuld när räntorna är höga. Det tredje är att många länder har underskott i sina budgetar. Den fjärde anledningen är det ostabila politiska läget i världen.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. 

En högre styrränta dämpar inflationen. Samtidigt påpekar Stråberg att Sverige är på väg upp i en räntenivå som är mer neutral, som varken bromsar eller gasar inflationen.

– Tittar vi på nivån, som vi tror att vi kommer att hamna vid, 2,25 eller 2,50 procent, då är inte det egentligen en hög ränta, menar hon. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.

CONTENT:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Riksbanken har meddelat höjningar framöver, i spåren av en större internationell ränteoro. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg.

Den första är hög statsskuld. Det andra är räntan, alltså att det är dyrt med hög statsskuld när räntorna är höga. Det tredje är att många länder har underskott i sina budgetar. Den fjärde anledningen är det ostabila politiska läget i världen.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. 

En högre styrränta dämpar inflationen. Samtidigt påpekar Stråberg att Sverige är på väg upp i en räntenivå som är mer neutral, som varken bromsar eller gasar inflationen.

– Tittar vi på nivån, som vi tror att vi kommer att hamna vid, 2,25 eller 2,50 procent, då är inte det egentligen en hög ränta, menar hon. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.

TITLE:
Trippelsmäll väntar för hushållen: ”Får hoppas på mild vinter”

DESCRIPTION:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Inflationen kommer att ligga tydligt över Riksbankens mål nästa år, vilket får negativa effekter för hushåll med bolån. En prognos från Konjukturinstitutet (KI) visar att Riksbanken väntas göra fyra räntehöjningar de kommande två åren, från dagens 1,75 procent till 2,75 procent 2028. För ett hushåll med ett bostadslån på tre miljoner kan det handla om 2500 kronor mer i ränta per månad, på ett år handlar det om 30 000 kronor. Konjukturinstitutet tror däremot inte att inflationen kommer att fortsätta stiga när räntan kommit upp i 2,75 procent. – Nej, inflationen förväntas gå ner och närma sig Riksbankens inflationsmål. Det här är snarare en normalisering av räntan än ett tecken på att nåt är illa i svensk ekonomi, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på KI. Däremot kan en större internationell ränteoro också påverka Sverige. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg. Höga statsskulder, höga räntor, budgetundetrskott och ostabilt politiskt läge.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.

CONTENT:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Inflationen kommer att ligga tydligt över Riksbankens mål nästa år, vilket får negativa effekter för hushåll med bolån. En prognos från Konjukturinstitutet (KI) visar att Riksbanken väntas göra fyra räntehöjningar de kommande två åren, från dagens 1,75 procent till 2,75 procent 2028. För ett hushåll med ett bostadslån på tre miljoner kan det handla om 2500 kronor mer i ränta per månad, på ett år handlar det om 30 000 kronor. Konjukturinstitutet tror däremot inte att inflationen kommer att fortsätta stiga när räntan kommit upp i 2,75 procent. – Nej, inflationen förväntas gå ner och närma sig Riksbankens inflationsmål. Det här är snarare en normalisering av räntan än ett tecken på att nåt är illa i svensk ekonomi, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på KI. Däremot kan en större internationell ränteoro också påverka Sverige. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg. Höga statsskulder, höga räntor, budgetundetrskott och ostabilt politiskt läge.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.

TITLE:
Trippelsmäll väntar för hushållen: ”Får hoppas på mild vinter”

DESCRIPTION:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Riksbanken har meddelat höjningar framöver, i spåren av en större internationell ränteoro. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg.

Den första är hög statsskuld. Det andra är räntan, alltså att det är dyrt med hög statsskuld när räntorna är höga. Det tredje är att många länder har underskott i sina budgetar. Den fjärde anledningen är det ostabila politiska läget i världen.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den kombon i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. 

En högre styrränta dämpar inflationen. Samtidigt påpekar Stråberg att Sverige är på väg upp i en räntenivå som är mer neutral, som varken bromsar eller gasar inflationen.

– Tittar vi på nivån, som vi tror att vi kommer att hamna vid, 2,25 eller 2,50 procent, då är inte det egentligen en hög ränta, menar hon. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.

CONTENT:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Riksbanken har meddelat höjningar framöver, i spåren av en större internationell ränteoro. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg.

Den första är hög statsskuld. Det andra är räntan, alltså att det är dyrt med hög statsskuld när räntorna är höga. Det tredje är att många länder har underskott i sina budgetar. Den fjärde anledningen är det ostabila politiska läget i världen.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den kombon i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. 

En högre styrränta dämpar inflationen. Samtidigt påpekar Stråberg att Sverige är på väg upp i en räntenivå som är mer neutral, som varken bromsar eller gasar inflationen.

– Tittar vi på nivån, som vi tror att vi kommer att hamna vid, 2,25 eller 2,50 procent, då är inte det egentligen en hög ränta, menar hon. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.

TITLE:
Trippelsmäll väntar för hushållen: ”Får hoppas på mild vinter”

DESCRIPTION:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Riksbanken har meddelat höjningar framöver, i spåren av en större internationell ränteoro. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg.

Den första är hög statsskuld. Det andra är räntan, alltså att det är dyrt med hög statsskuld när räntorna är höga. Det tredje är att många länder har underskott i sina budgetar. Den fjärde anledningen är det ostabila politiska läget i världen.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. 

En högre styrränta dämpar inflationen. Samtidigt påpekar Stråberg att Sverige är på väg upp i en räntenivå som är mer neutral, som varken bromsar eller gasar inflationen.

– Tittar vi på nivån, som vi tror att vi kommer att hamna vid, 2,25 eller 2,50 procent, då är inte det egentligen en hög ränta, menar hon. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.

CONTENT:
Bränslepriserna höjs redan i dag när den första av regeringens tillfälliga sänkningar försvinner. Bensinen går upp med cirka 1,30 kronor per liter och dieseln med 40 öre. Den 1 december löper också sänkningen av koldioxidskatten ut, vilket väntas höja bränslepriserna ytterligare.

Samtidigt är det fortsatt oroligt på den globala oljemarknaden, då konflikten i Hormuzsundet mellan USA och Iran fortfarande pågår. – Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Sverige har näst billigast bensin i EU – endast på Malta är det billigare, enligt nya siffror från EU. I Frankrike, Tyskland och Nederländerna kostar bensinen omkring 26 kronor per liter. Dyrast är bensinen i Danmark.

När det gäller diesel placerar sig Sverige mitt i fältet. Återigen är det billigast på Malta och dyrast i Danmark. Nästa smäll – räntan Riksbanken har meddelat höjningar framöver, i spåren av en större internationell ränteoro. Det skakiga ekonomiska läget är en kombination av fyra olika saker, menar Alexandra Stråberg.

Den första är hög statsskuld. Det andra är räntan, alltså att det är dyrt med hög statsskuld när räntorna är höga. Det tredje är att många länder har underskott i sina budgetar. Den fjärde anledningen är det ostabila politiska läget i världen.

– Den kombon är stökig, även om vi inte har den i Sverige. Men vi påverkas såklart av det som sker när kombon finns i andra länder, framför allt i USA, Storbritannien och Frankrike, säger Stråberg. 

En högre styrränta dämpar inflationen. Samtidigt påpekar Stråberg att Sverige är på väg upp i en räntenivå som är mer neutral, som varken bromsar eller gasar inflationen.

– Tittar vi på nivån, som vi tror att vi kommer att hamna vid, 2,25 eller 2,50 procent, då är inte det egentligen en hög ränta, menar hon. Hoppas på mild vinter Förutom höjda bränslepriser och höjd marknadsränta kan hushållen få en tredje smäll i vinter: elpriserna. Enligt Energimyndigheten ökar sannolikheten för perioder i vinter med högre elpriser när prisutvecklingen påverkas både av omvärldsläget och av en större andel väderberoende elproduktion.

Svängningarna i elpriset väntas också bli större och prisskillnaden kan vara betydande mellan dygnets timmar och mellan olika delar av landet, enligt myndigheten.

På frågan om hur mycket man ska oroa sig för elpriset i vinter menar Alexandra Stråberg att det beror på om elproducenterna klarar av trycket. Eftersom priserna på både olja och gas går upp ökar efterfrågan på el. – I Tyskland, i Europa, har man redan varnat för det här. Det finns en stor oro där. Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger Stråberg.