Omkring 40 procent av svenskarna har funktionella magbesvär, enligt doktor Marcus. Det innebär att besvären finns där, men att orsaken inte går att hitta genom exempelvis blodprover eller andra undersökningar.
De vanligaste besvären är dyspepsi, funktionell förstoppning och IBS. Dyspepsi ger besvär från övre delen ger besvär från övre delen av magen, medan funktionell förstoppning och IBS ofta kopplade till avföringsvanorna.
Vid IBS är buksmärta ett huvudsymtom och kan kombineras med förändrad avföringsfrekvens eller konsistens.
– Många säger att IBS är en uteslutningsdiagnos. Det är det inte, utan en kriteriediagnos, säger Marcus Olausson För att uppfylla kriterierna ska man ha haft återkommande buksmärta under minst sex månader tillsammans med minst två andra kriterier kopplade till tarmtömning och förändrade avföringsvanor. Livsstil och stress påverkar magen Orsakerna till funktionella magbesvär är komplexa. Doktor Marcus beskriver bland annat en möjlig obalans i samspelet mellan tarm och nervsystem. Även ärftlighet, livsstil och stress kan spela in. – Vi har extremt mycket nerver, och nervsystemet finns kring tarmen. Många kopplar serotonin till hjärnan, men 90 procent av serotoninet finns i mag-tarmkanalen, säger han. För många är förändrade matvanor ett första steg. Att äta långsamt, välja små och regelbundna måltider och tugga maten väl kan hjälpa. Marcus råder också den som har besvär att vara försiktig med bland annat alkohol, kaffe, kryddstark och fet mat. Om de allmänna råden inte hjälper kan nästa steg vara att få hjälp av en dietist. Då bör du söka vård Det finns flera varningssignaler som kan tyda på att något annat ligger bakom besvären. En sådan är om magen tidigare fungerat bra men avföringsvanorna plötsligt förändras och man får ont i magen i 40–50-årsåldern. – Om din mage funkar som en klocka och börjar strula efter 50, då vill jag träffa dig. Då är det nåt som har hänt, säger Marcus Olausson. Återkommande kräkningar, svårigheter att svälja, ofrivillig viktnedgång och återkommande nattliga besvär är andra signaler som bör undersökas. Detsamma gäller svart eller blodig avföring i kombination med andra magbesvär. För barn gäller även att vara uppmärksam på om vikt- eller längdkurvan planar av eller om besvären inte går över när barnet distraheras med något det tycker om. Hjälp finns att få Vården kan erbjuda hjälp i flera steg. Först handlar det ofta om kostförändringar. Om det inte räcker kan man få hjälp av en dietist och med träning. Det finns också flera typer av läkemedel beroende på om det främsta problemet är smärta, diarré eller förstoppning. – Man ska inte härda ut i det sista. Är det så jobbigt, så kom till mig, säger Marcus Olausson.
Content
Omkring 40 procent av svenskarna har funktionella magbesvär, enligt doktor Marcus. Det innebär att besvären finns där, men att orsaken inte går att hitta genom exempelvis blodprover eller andra undersökningar.
De vanligaste besvären är dyspepsi, funktionell förstoppning och IBS. Dyspepsi ger besvär från övre delen ger besvär från övre delen av magen, medan funktionell förstoppning och IBS ofta kopplade till avföringsvanorna.
Vid IBS är buksmärta ett huvudsymtom och kan kombineras med förändrad avföringsfrekvens eller konsistens.
– Många säger att IBS är en uteslutningsdiagnos. Det är det inte, utan en kriteriediagnos, säger Marcus Olausson För att uppfylla kriterierna ska man ha haft återkommande buksmärta under minst sex månader tillsammans med minst två andra kriterier kopplade till tarmtömning och förändrade avföringsvanor. Livsstil och stress påverkar magen Orsakerna till funktionella magbesvär är komplexa. Doktor Marcus beskriver bland annat en möjlig obalans i samspelet mellan tarm och nervsystem. Även ärftlighet, livsstil och stress kan spela in. – Vi har extremt mycket nerver, och nervsystemet finns kring tarmen. Många kopplar serotonin till hjärnan, men 90 procent av serotoninet finns i mag-tarmkanalen, säger han. För många är förändrade matvanor ett första steg. Att äta långsamt, välja små och regelbundna måltider och tugga maten väl kan hjälpa. Marcus råder också den som har besvär att vara försiktig med bland annat alkohol, kaffe, kryddstark och fet mat. Om de allmänna råden inte hjälper kan nästa steg vara att få hjälp av en dietist. Då bör du söka vård Det finns flera varningssignaler som kan tyda på att något annat ligger bakom besvären. En sådan är om magen tidigare fungerat bra men avföringsvanorna plötsligt förändras och man får ont i magen i 40–50-årsåldern. – Om din mage funkar som en klocka och börjar strula efter 50, då vill jag träffa dig. Då är det nåt som har hänt, säger Marcus Olausson. Återkommande kräkningar, svårigheter att svälja, ofrivillig viktnedgång och återkommande nattliga besvär är andra signaler som bör undersökas. Detsamma gäller svart eller blodig avföring i kombination med andra magbesvär. För barn gäller även att vara uppmärksam på om vikt- eller längdkurvan planar av eller om besvären inte går över när barnet distraheras med något det tycker om. Hjälp finns att få Vården kan erbjuda hjälp i flera steg. Först handlar det ofta om kostförändringar. Om det inte räcker kan man få hjälp av en dietist och med träning. Det finns också flera typer av läkemedel beroende på om det främsta problemet är smärta, diarré eller förstoppning. – Man ska inte härda ut i det sista. Är det så jobbigt, så kom till mig, säger Marcus Olausson.
Search Tools
Results load without reloading the page. Ctrl+K and / also open search.