Tornevall Networks

Versions

1. 2026-09-29 06:11:32

   Discovered: 2026-09-29 11:00:25 Hash: 520e5178a78109e3120154c2c5bb85356037a673
   Title:

   Obligatorisk ”duschkurs” för datastudenterna upprör
   Description:

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger studenten Hanna Rydberg till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen på programmet. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illaluktande kollegor eller mobbning. ”Albin” heter egentligen något annat.
   Content

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger studenten Hanna Rydberg till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen på programmet. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illaluktande kollegor eller mobbning. ”Albin” heter egentligen något annat.
2. 2026-09-29 06:11:32

   Discovered: 2026-09-29 09:11:12 Hash: 7a00a3c2549198a61a2f436fb0c84458e0cdc6f1
   Title:

   Obligatorisk ”duschkurs” för datastudenterna upprör
   Description:

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger Hanna Rydberg, student och ordförande för informationsutskottet på Datateknologsektionen, till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illaluktande kollegor eller mobbning. Hela universitetets svar går att läsa här. ”Albin” heter egentligen något annat.
   Content

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger Hanna Rydberg, student och ordförande för informationsutskottet på Datateknologsektionen, till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illaluktande kollegor eller mobbning. Hela universitetets svar går att läsa här. ”Albin” heter egentligen något annat.
3. 2026-09-29 06:11:32

   Discovered: 2026-09-29 07:43:27 Hash: de11cbb7f4218acd0b078231fd9c938074e1bc5b
   Title:

   Obligatorisk ”duschkurs” för datastudenterna upprör
   Description:

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger Hanna Rydberg, student och ordförande för informationsutskottet på Datateknologsektionen, till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illa luktande kollegor eller mobbning. Hela universitetets svar går att läsa här. ”Albin” heter egentligen något annat.
   Content

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger Hanna Rydberg, student och ordförande för informationsutskottet på Datateknologsektionen, till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illa luktande kollegor eller mobbning. Hela universitetets svar går att läsa här. ”Albin” heter egentligen något annat.
4. 2026-09-29 06:11:32

   Discovered: 2026-09-29 06:13:34 Hash: 1b00fdd922a8476ea24fea041b672253b299dd9a
   Title:

   Obligatorisk ”duschkurs” för datastudenter upprör: ”Kränkande”
   Description:

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger Hanna Rydberg, student och ordförande för informationsutskottet på Datateknologsektionen, till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illa luktande kollegor eller mobbning. Hela universitetets svar går att läsa här. ”Albin” heter egentligen något annat.
   Content

   Mellan krävande kurser i matematik, fysik och programmering påbörjar omkring 140 av Sveriges framtida civilingenjörer på datateknik och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet kursen Ingenjörsprofessionalism varje år. Kursen följer dem genom utbildningen fram till kandidatexamen. – Den förkortas oftast Ingproffen, men också duschkursen. På kurshemsidan står det att det är en kurs i social kompetens. Man kan ha många känslor kring den, säger Hanna Rydberg, student och ordförande för informationsutskottet på Datateknologsektionen, till TV4 Nyheterna. ”Då ska man ställa fram en deo” Utöver social kompetens får studenterna enligt kurshemsidan utveckla kompetenser som ”efterfrågas av industrin och som kännetecknar framgångsrika ingenjörer”. Studenten ”Albin” tycker att vissa delar av kursen är bra. Andra moment beskriver han som onödiga, märkliga eller till och med kränkande. Vid ett seminarium ska studenterna diskuterat hur man bör agera om en kollega luktar illa eller har dålig andedräkt, enligt Albin. – Då ska man ställa fram en deo på personens skrivbord. Jag tror att det snarare leder till fler problem för den som inte vet hur man hanterar en sådan situation, säger han till TV4 Nyheterna. Vid ett annat tillfälle fick studenterna enligt Albin se ett klipp om svåra samtal. I klippet berättar en person att hon blev mobbad som barn. Personen säger att det kan vara lätt att utse den som mobbade till syndabock och sig själv till offer, men att det inte hjälper en att gå vidare. Efteråt diskuterade gruppen på seminariet vad man själv hade kunnat göra annorlunda för att undvika att bli utsatt, enligt Albin. – Ett väldigt konstigt material att ta till sig. De som har blivit mobbade kan känna sig väldigt tryckta, säger han. Förstärker fördomar om datastudenter Både Hanna Rydberg och Albin tycker att kursen förstärker fördomar om att dataingenjörer skulle vara särskilt socialt kantiga. När Hanna Rydberg först hörde om kursen fick hon en liten chock. Enligt henne är den lite ökänd på universitetet. – På första föreläsningen säger föreläsaren att kursen behövs eftersom näringslivet har kommit till skolan och bett oss ha den. Då tänker man så här: ”Fan, hur illa är det här?”. Folk kallar den för socialkompetenskursen och på kurssidan står det också att man ska lära sig social kompetens. Då känner man: ”Shit, alla fördomar är sanna”. Att kursen bara riktar sig till datastudenter kan uppfattas som att universitetet ser ner på gruppen och betraktar studenterna som missanpassade, menar Albin. – Hur de ska vara, prata och leva livet. Jag personligen tycker nog ändå att kursen är lite utlämnande och kränkande, säger han. Att IT-studenterna inte läser kursen har också blivit en grej inom sektionen. – Det blir lite: ”Vi är lite bättre, för vi behöver inte den här kursen.” Det har man ändå hört några gånger, både inom och utanför sektionen, säger Hanna Rydberg. Ser ett värde i den Trots kritiken ser Hanna Rydberg ett värde i kursen. Hon menar att tekniska utbildningar ofta innehåller få tillfällen för grupparbeten, seminarier och diskussioner. – Väldigt många sitter ju bara själva och träffar typ inte en annan människa på universitetet, säger hon. Vid ett tillfälle tog en föreläsare i etik upp att svenska arbetsplatser ofta är mindre hierarkiska än arbetsplatser i många andra länder. Föreläsaren hänvisade till studier om varför det är bra att kunna titta sin chef i ögonen. – Då är det såklart någon grabb som säger: ”Nej, det där är jättedåligt.” Att chefen är bättre än du och att du därför inte borde hålla ögonkontakt utan i stället böja ner huvudet. Då känner man: ”Jaha, det här är varför den här kursen finns”. Vissa människor får aldrig chansen att diskutera sådana här frågor med andra, säger Hanna Rydberg. Examinatorn för Ingenjörsprofessionalism känner inte igen beskrivningen att materialet i kursen skulle ge upphov till diskussioner om illa luktande kollegor eller mobbning. Hela universitetets svar går att läsa här. ”Albin” heter egentligen något annat.