Tornevall Networks

TITLE:
Fårbonden Roland försöker rädda stranden: ”Blir sämre och sämre”

DESCRIPTION:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

CONTENT:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

TITLE:
Stranden nöts bort för fårbonden Roland: ”Blir sämre och sämre”

DESCRIPTION:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

CONTENT:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

TITLE:
Fårbonden Roland kämpar mot naturens krafter: ”Blir sämre”

DESCRIPTION:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

CONTENT:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

TITLE:
Fårbonden Roland försöker rädda stranden: ”Blir sämre och sämre”

DESCRIPTION:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

CONTENT:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

TITLE:
Fårbonden Roland kämpar mot naturens krafter: ”Sämre och sämre”

DESCRIPTION:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

CONTENT:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

TITLE:
Fårbonden Roland kämpar mot naturens krafter: ”Blir sämre”

DESCRIPTION:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.

CONTENT:
Roland Olausson är fårbonde och markägare på norra Tjörn. Hans får går och betar i det havsnära landskapet men vattenmassorna nöter långsamt bort stranden. Erosionen ökar också i takt med klimatförändringar. Varmare vintrar där det inte blir tjäle i marken gör stränderna mindre motståndskraftiga mot höst och vinterstormar. – Det är inte roligt att se hur marken blir sämre och sämre. Jag har ju betesdjur på markerna här och de har svårare och svårare att gå och beta i och med att det faller ut som det gör, säger Roland Olausson. Men det går att stå emot naturens krafter. På Roland Olaussons mark pågår ett pilotprojekt där man byggt barriärer mot vågorna och bara använt naturmaterial. – Här finns många arter som är väldigt beroende av den här salta strandängen. Om man bygger en barriär mot havet så försvinner den här kopplingen och då är det inte längre någon salt strandäng. Så därför vill man att det fortfarande ska ha kontakt med havet men inte med samma utnötande effekt som vågen har idag, säger Maria Kilnäs, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västra Götaland. Barriärer av trä och sten Trä och stenbarriärerna har hål i sig som gör att havsvattnet fortfarande kan rinna igenom – men vågornas kraft träffar inte stranden i samma utsträckning. På tre platser i Västra Götaland har man har testat olika typer av barriärer i ungefär ett och ett halvt år med goda resultat. Maria Kilnäs nämner en liten rödaktig växt, kallad glasört, som breder ut sig bakom stenreveln. – Den trivs i den här typen av miljöer. Den har redan etablerat sig på sedimentet som bildats efter att stenreveln anlades för ett och ett halvt år sedan. I det här området har glasörten redan fördubblat ytan den växer på, berättar hon. Projekt inom EU Åtgärderna är en del av ett EU-projekt som sträcker sig längs norra Europas kuster och som testar hur man kan motverka erosion. Projektet ska ta reda på vilka metoder som fungerar bäst och sedan sprida kunskap till markägare för hur de själva kan sätta upp slystaket eller stenrevlar. – Jag har sett hur det har sett ut här och hur jorden faller ut i havet och marken försvunnit. Därför passar det oss perfekt att gå in i detta. Vi är på naturskyddat område och jag vet ju väl värdefulla de här markerna är, säger Roland Olausson.