Tornevall Networks

TITLE:
Brita flydde lågorna med hundarna – grannen förlorade allt

DESCRIPTION:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita.

CONTENT:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita.

TITLE:
Brita flydde lågorna med hundarna – grannen förlorade allt

DESCRIPTION:
”Hade inte åkt utan dem” • Øyvind besöker huset – för första gången sedan förödande branden

CONTENT:
”Hade inte åkt utan dem” • Øyvind besöker huset – för första gången sedan förödande branden

TITLE:
Brita flydde lågorna med hundarna – grannen förlorade allt

DESCRIPTION:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita. Øyvind besöker sitt hus – för första gången sedan förödande branden - se klippet ovan

CONTENT:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita. Øyvind besöker sitt hus – för första gången sedan förödande branden - se klippet ovan

TITLE:
Brita flydde lågorna med hundarna – grannen förlorade allt

DESCRIPTION:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita.

CONTENT:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita.

TITLE:
Brita flydde med hundarna – grannen förlorade allt

DESCRIPTION:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita.

CONTENT:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita.

TITLE:
Brita flydde lågorna med hundarna – grannen förlorade allt

DESCRIPTION:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita. Øyvind besöker sitt hus – för första gången sedan förödande branden - se klippet ovan

CONTENT:
När lågorna närmade sig bostadsområdet i norska Krokstadelva packade Brita Moe Johnsen bilen och tog med sina hundar, Pippi och Preza. Några timmar senare stod hennes hus fortfarande kvar, medan grannens hade brunnit ner till grunden. – Grannhuset är borta. Det låg precis bredvid vårt. Vår granne har ingenting kvar, säger Brita. Den stora branden i Krokstadelva utanför Drammen har förstört över hundra bostäder och tvingat hundratals människor att lämna sina hem. ”Skulle gå dåligt” Brita Moe Johnsen och hennes familj hör till de lyckligt lottade. Deras hus står fortfarande kvar, även om det har skadats. – Vi såg att det började ryka, och när polisen började komma ner mot oss, så började de krossa fönster. Så packade vi ihop våra saker och åkte iväg. Vi blev inte bortkörda av polisen som många andra. Men vi såg att det här skulle gå dåligt, säger hon. När familjen lämnade bostaden kunde de dock inte föreställa sig hur omfattande branden skulle bli. – Vi trodde ju att det inte skulle gå så illa. Vi trodde kanske att vi skulle åka hem på kvällen. Men när vi kom därifrån såg vi på avstånd hur mycket rök det var. Då insåg vi att det vi inte skulle kunna åka hem den dagen, säger hon. Känslan efter branden Nu väntar familjen fortfarande på besked om hur stora skadorna är. – Huset står kvar, men det finns skador på det. Vi vet inte mer förrän någon har varit inne och gjort en ordentlig bedömning, men vi har tak över huvudet och sakerna kvar, säger Brita. Samtidigt är kontrasten till grannfastigheten brutal. Hur känns det? – Väldigt konstigt. Det är lite svårt nu när man ser vad alla andra har kvar, säger hon. Hon säger att det är svårt att känna någon större lättnad över att det egna huset står kvar när så många grannar drabbats hårt. – Det kommer att kännas konstigt länge, säger Brita. Var beredd att stanna kvar När familjen flydde var det självklart att hundarna Pippi och Preza skulle följa med. – Hade jag inte fått med dem, så hade jag inte åkt, säger hon. Samtidigt riktar hon stort beröm till räddningspersonal, polis och frivilliga. – De gör ett helt fantastiskt jobb. De kan inte berömmas nog. Alla tillsammans, både de som är här, polisen, brandkåren, allt. De har gjort ett jättebra jobb, säger Brita. Øyvind besöker sitt hus – för första gången sedan förödande branden - se klippet ovan