Tornevall Networks

Versions

1. 2026-09-21 12:49:39

   Discovered: 2026-09-23 15:11:27 Hash: 93f89865b75f312f104c9556e7f9753609daa4f7
   Title:

   Annikas båda döttrar drabbades av ätstörning: ”Hade inte verktygen”
   Description:

   Annika berättar om hur hennes två döttrar, då i övre tonåren, utvecklade ätstörningar nästan samtidigt. För familjen blev det en resa präglad av oro och svårigheter att veta hur och när man skulle ingripa. En av döttrarna fick en allvarlig allergisk reaktion till följd av sitt hetsätande, vilket ledde till att familjen snabbt fick professionell hjälp via sjukvården. Den andra dottern, som har adhd, fick stöd via psykiatrin. ”Rädd för konflikten” Annika beskriver hur svårt det var att veta vilka frågor som kunde ställas utan att förvärra situationen och hur viktigt det blev att som förälder våga stå kvar i samtalet, även när det kändes motigt. I morgon håller ”Min Stora Dag” seminariet "Våga prata om ätstörningar", något Annika hänvisar till. – Jag hade förmodligen haft väldigt mycket hjälp av samtalsstödet som ”Min stora dag” erbjuder, i att ställa de här frågorna. Jag ställde dem, men vågade kanske inte bottna dem. Man är ju rädd för konflikten, säger hon. Hon berättar att det tog tid att förstå vad som pågick, särskilt eftersom familjen aldrig pratat om mat på ett värderande sätt. Hennes två döttrar hade olika förhållanden till mat där den ena tyckte om mat under uppväxten. – För oss tog det kanske ännu längre tid att upptäcka det med henne. Hon sa att hon åt hos kompisar, inte hemma. För mig var det inte konstigt. Hennes andra dotter hade via sin ADHD-diagnos haft svårt med konsistens. – Där har jag och min man jobbat hårt för att mat inte ska bli ett stigma, det ska inte bli en källa till konflikt, så vi har varit otroligt noga med att aldrig prata om mat i något värderande syfte alls, säger Annika. Sociala medier ökar pressen Klara Edlund, psykolog och forskare, menar att Annikas erfarenheter delas av många föräldrar. En ny Novusundersökning, gjort på uppdrag av Min stora dag, visar att 75 procent av unga mellan 13 och 17 år känner press över utseende och kropp, och att 82 procent upplever störst utseendepress från sociala medier. Den visar även att hälften av föräldrar är oroade för deras barns relation till mat, kropp och träning och även att bli avvisad av barnet. – Det är otroligt utbrett med press kring kropp och utseende, och mycket av den upplevda pressen kommer från sociala medier men också från andra ställen, säger Klara Edlund. Hon betonar vikten av att föräldrar vågar fråga hur barnen mår – utan att vara fördömande eller fokusera på kropp och mat. I stället handlar det om att visa att man finns kvar, även om barnet drar sig undan eller avvisar samtalet. Viktigt med stöd och tidig hjälp Både Annika och Klara Edlund framhåller att det är avgörande att söka hjälp tidigt och att föräldrar inte ska känna att de måste klara allt själva. Att våga prata om oro och söka stöd kan vara avgörande för att bryta ensamheten och ge barnet en chans att bli frisk. Annikas döttrar är i dag vuxna och har gett sitt godkännande till att deras historia berättas. För Annika var det avgörande att ta emot hjälp från sjukvården och att visa trygghet inför barnen. – Det hjälpte mig att känna mig trygg, att ta hjälp av läkare och psykologer. På något sätt kände de trygghet i att mamma känner sig trygg, pappa känner sig trygg. Vi fick ett bra bemötande och någonstans där vände det, säger Annika.
   Content

   Annika berättar om hur hennes två döttrar, då i övre tonåren, utvecklade ätstörningar nästan samtidigt. För familjen blev det en resa präglad av oro och svårigheter att veta hur och när man skulle ingripa. En av döttrarna fick en allvarlig allergisk reaktion till följd av sitt hetsätande, vilket ledde till att familjen snabbt fick professionell hjälp via sjukvården. Den andra dottern, som har adhd, fick stöd via psykiatrin. ”Rädd för konflikten” Annika beskriver hur svårt det var att veta vilka frågor som kunde ställas utan att förvärra situationen och hur viktigt det blev att som förälder våga stå kvar i samtalet, även när det kändes motigt. I morgon håller ”Min Stora Dag” seminariet "Våga prata om ätstörningar", något Annika hänvisar till. – Jag hade förmodligen haft väldigt mycket hjälp av samtalsstödet som ”Min stora dag” erbjuder, i att ställa de här frågorna. Jag ställde dem, men vågade kanske inte bottna dem. Man är ju rädd för konflikten, säger hon. Hon berättar att det tog tid att förstå vad som pågick, särskilt eftersom familjen aldrig pratat om mat på ett värderande sätt. Hennes två döttrar hade olika förhållanden till mat där den ena tyckte om mat under uppväxten. – För oss tog det kanske ännu längre tid att upptäcka det med henne. Hon sa att hon åt hos kompisar, inte hemma. För mig var det inte konstigt. Hennes andra dotter hade via sin ADHD-diagnos haft svårt med konsistens. – Där har jag och min man jobbat hårt för att mat inte ska bli ett stigma, det ska inte bli en källa till konflikt, så vi har varit otroligt noga med att aldrig prata om mat i något värderande syfte alls, säger Annika. Sociala medier ökar pressen Klara Edlund, psykolog och forskare, menar att Annikas erfarenheter delas av många föräldrar. En ny Novusundersökning, gjort på uppdrag av Min stora dag, visar att 75 procent av unga mellan 13 och 17 år känner press över utseende och kropp, och att 82 procent upplever störst utseendepress från sociala medier. Den visar även att hälften av föräldrar är oroade för deras barns relation till mat, kropp och träning och även att bli avvisad av barnet. – Det är otroligt utbrett med press kring kropp och utseende, och mycket av den upplevda pressen kommer från sociala medier men också från andra ställen, säger Klara Edlund. Hon betonar vikten av att föräldrar vågar fråga hur barnen mår – utan att vara fördömande eller fokusera på kropp och mat. I stället handlar det om att visa att man finns kvar, även om barnet drar sig undan eller avvisar samtalet. Viktigt med stöd och tidig hjälp Både Annika och Klara Edlund framhåller att det är avgörande att söka hjälp tidigt och att föräldrar inte ska känna att de måste klara allt själva. Att våga prata om oro och söka stöd kan vara avgörande för att bryta ensamheten och ge barnet en chans att bli frisk. Annikas döttrar är i dag vuxna och har gett sitt godkännande till att deras historia berättas. För Annika var det avgörande att ta emot hjälp från sjukvården och att visa trygghet inför barnen. – Det hjälpte mig att känna mig trygg, att ta hjälp av läkare och psykologer. På något sätt kände de trygghet i att mamma känner sig trygg, pappa känner sig trygg. Vi fick ett bra bemötande och någonstans där vände det, säger Annika.
2. 2026-09-21 12:49:39

   Discovered: 2026-09-21 15:33:22 Hash: 6c02b652dc8213357f8e7fe83b8d0463caadc1a4
   Title:

   Annikas båda döttrar drabbades av ätstörning: ”Hade inte verktygen”
   Description:

   Annika berättar om hur hennes två döttrar, då i övre tonåren, utvecklade ätstörningar nästan samtidigt. För familjen blev det en resa präglad av oro och svårigheter att veta hur och när man skulle ingripa. En av döttrarna fick en allvarlig allergisk reaktion till följd av sitt hetsätande, vilket ledde till att familjen snabbt fick professionell hjälp via sjukvården. Den andra dottern, som har adhd, fick stöd via psykiatrin. ”Rädd för konflikten” Annika beskriver hur svårt det var att veta vilka frågor som kunde ställas utan att förvärra situationen och hur viktigt det blev att som förälder våga stå kvar i samtalet, även när det kändes motigt. I morgon håller ”Min Stora Dag” seminariet "Våga prata om ätstörningar", något Annika hänvisar till. – Jag hade förmodligen haft väldigt mycket hjälp av samtalsstödet som ”Min stora dag” erbjuder, i att ställa de här frågorna. Jag ställde dem, men vågade kanske inte bottna dem. Man är ju rädd för konflikten, säger hon. Hon berättar att det tog tid att förstå vad som pågick, särskilt eftersom familjen aldrig pratat om mat på ett värderande sätt. Hennes två döttrar hade olika förhållanden till mat där den ena tyckte om mat under uppväxten. – För oss tog det kanske ännu längre tid att upptäcka det med henne. Hon sa att hon åt hos kompisar, inte hemma. För mig var det inte konstigt. Hennes andra dotter hade via sin ADHD-diagnos haft svårt med konsistens. – Där har jag och min man jobbat hårt för att mat inte ska bli ett stigma, det ska inte bli en källa till konflikt, så vi har varit otroligt noga med att aldrig prata om mat i något värderande syfte alls, säger Annika. Sociala medier ökar pressen Klara Edlund, psykolog och forskare, menar att Annikas erfarenheter delas av många föräldrar. En ny undersökning från Novus visar att 75 procent av unga mellan 13 och 17 år känner press över utseende och kropp, och att 82 procent upplever störst utseendepress från sociala medier. Den visar även att hälften av föräldrar är oroade för deras barns relation till mat, kropp och träning och även att bli avvisad av barnet. – Det är otroligt utbrett med press kring kropp och utseende, och mycket av den upplevda pressen kommer från sociala medier men också från andra ställen, säger Klara Edlund. Hon betonar vikten av att föräldrar vågar fråga hur barnen mår – utan att vara fördömande eller fokusera på kropp och mat. I stället handlar det om att visa att man finns kvar, även om barnet drar sig undan eller avvisar samtalet. Viktigt med stöd och tidig hjälp Både Annika och Klara Edlund framhåller att det är avgörande att söka hjälp tidigt och att föräldrar inte ska känna att de måste klara allt själva. Att våga prata om oro och söka stöd kan vara avgörande för att bryta ensamheten och ge barnet en chans att bli frisk. Annikas döttrar är i dag vuxna och har gett sitt godkännande till att deras historia berättas. För Annika var det avgörande att ta emot hjälp från sjukvården och att visa trygghet inför barnen. – Det hjälpte mig att känna mig trygg, att ta hjälp av läkare och psykologer. På något sätt kände de trygghet i att mamma känner sig trygg, pappa känner sig trygg. Vi fick ett bra bemötande och någonstans där vände det, säger Annika.
   Content

   Annika berättar om hur hennes två döttrar, då i övre tonåren, utvecklade ätstörningar nästan samtidigt. För familjen blev det en resa präglad av oro och svårigheter att veta hur och när man skulle ingripa. En av döttrarna fick en allvarlig allergisk reaktion till följd av sitt hetsätande, vilket ledde till att familjen snabbt fick professionell hjälp via sjukvården. Den andra dottern, som har adhd, fick stöd via psykiatrin. ”Rädd för konflikten” Annika beskriver hur svårt det var att veta vilka frågor som kunde ställas utan att förvärra situationen och hur viktigt det blev att som förälder våga stå kvar i samtalet, även när det kändes motigt. I morgon håller ”Min Stora Dag” seminariet "Våga prata om ätstörningar", något Annika hänvisar till. – Jag hade förmodligen haft väldigt mycket hjälp av samtalsstödet som ”Min stora dag” erbjuder, i att ställa de här frågorna. Jag ställde dem, men vågade kanske inte bottna dem. Man är ju rädd för konflikten, säger hon. Hon berättar att det tog tid att förstå vad som pågick, särskilt eftersom familjen aldrig pratat om mat på ett värderande sätt. Hennes två döttrar hade olika förhållanden till mat där den ena tyckte om mat under uppväxten. – För oss tog det kanske ännu längre tid att upptäcka det med henne. Hon sa att hon åt hos kompisar, inte hemma. För mig var det inte konstigt. Hennes andra dotter hade via sin ADHD-diagnos haft svårt med konsistens. – Där har jag och min man jobbat hårt för att mat inte ska bli ett stigma, det ska inte bli en källa till konflikt, så vi har varit otroligt noga med att aldrig prata om mat i något värderande syfte alls, säger Annika. Sociala medier ökar pressen Klara Edlund, psykolog och forskare, menar att Annikas erfarenheter delas av många föräldrar. En ny undersökning från Novus visar att 75 procent av unga mellan 13 och 17 år känner press över utseende och kropp, och att 82 procent upplever störst utseendepress från sociala medier. Den visar även att hälften av föräldrar är oroade för deras barns relation till mat, kropp och träning och även att bli avvisad av barnet. – Det är otroligt utbrett med press kring kropp och utseende, och mycket av den upplevda pressen kommer från sociala medier men också från andra ställen, säger Klara Edlund. Hon betonar vikten av att föräldrar vågar fråga hur barnen mår – utan att vara fördömande eller fokusera på kropp och mat. I stället handlar det om att visa att man finns kvar, även om barnet drar sig undan eller avvisar samtalet. Viktigt med stöd och tidig hjälp Både Annika och Klara Edlund framhåller att det är avgörande att söka hjälp tidigt och att föräldrar inte ska känna att de måste klara allt själva. Att våga prata om oro och söka stöd kan vara avgörande för att bryta ensamheten och ge barnet en chans att bli frisk. Annikas döttrar är i dag vuxna och har gett sitt godkännande till att deras historia berättas. För Annika var det avgörande att ta emot hjälp från sjukvården och att visa trygghet inför barnen. – Det hjälpte mig att känna mig trygg, att ta hjälp av läkare och psykologer. På något sätt kände de trygghet i att mamma känner sig trygg, pappa känner sig trygg. Vi fick ett bra bemötande och någonstans där vände det, säger Annika.
3. 2026-09-21 12:49:39

   Discovered: 2026-09-21 15:26:25 Hash: fca028c0831555b9edc73eed873ab2cc7a8f1fff
   Title:

   Döttrarna drabbades av ätstörningar: ”Hade inte verktygen”
   Description:

   Annika berättar om hur hennes två döttrar, då i övre tonåren, utvecklade ätstörningar nästan samtidigt. För familjen blev det en resa präglad av oro och svårigheter att veta hur och när man skulle ingripa. En av döttrarna fick en allvarlig allergisk reaktion till följd av sitt hetsätande, vilket ledde till att familjen snabbt fick professionell hjälp via sjukvården. Den andra dottern, som har adhd, fick stöd via psykiatrin. ”Rädd för konflikten” Annika beskriver hur svårt det var att veta vilka frågor som kunde ställas utan att förvärra situationen och hur viktigt det blev att som förälder våga stå kvar i samtalet, även när det kändes motigt. I morgon håller ”Min Stora Dag” seminariet "Våga prata om ätstörningar", något Annika hänvisar till. – Jag hade förmodligen haft väldigt mycket hjälp av samtalsstödet som ”Min stora dag” erbjuder, i att ställa de här frågorna. Jag ställde dem, men vågade kanske inte bottna dem. Man är ju rädd för konflikten, säger hon. Hon berättar att det tog tid att förstå vad som pågick, särskilt eftersom familjen aldrig pratat om mat på ett värderande sätt. Hennes två döttrar hade olika förhållanden till mat där den ena tyckte om mat under uppväxten. – För oss tog det kanske ännu längre tid att upptäcka det med henne. Hon sa att hon åt hos kompisar, inte hemma. För mig var det inte konstigt. Hennes andra dotter hade via sin ADHD-diagnos haft svårt med konsistens. – Där har jag och min man jobbat hårt för att mat inte ska bli ett stigma, det ska inte bli en källa till konflikt, så vi har varit otroligt noga med att aldrig prata om mat i något värderande syfte alls, säger Annika. Sociala medier ökar pressen Klara Edlund, psykolog och forskare, menar att Annikas erfarenheter delas av många föräldrar. En ny undersökning från Novus visar att 75 procent av unga mellan 13 och 17 år känner press över utseende och kropp, och att 82 procent upplever störst utseendepress från sociala medier. Den visar även att hälften av föräldrar är oroade för deras barns relation till mat, kropp och träning och även att bli avvisad av barnet. – Det är otroligt utbrett med press kring kropp och utseende, och mycket av den upplevda pressen kommer från sociala medier men också från andra ställen, säger Klara Edlund. Hon betonar vikten av att föräldrar vågar fråga hur barnen mår – utan att vara fördömande eller fokusera på kropp och mat. I stället handlar det om att visa att man finns kvar, även om barnet drar sig undan eller avvisar samtalet. Viktigt med stöd och tidig hjälp Både Annika och Klara Edlund framhåller att det är avgörande att söka hjälp tidigt och att föräldrar inte ska känna att de måste klara allt själva. Att våga prata om oro och söka stöd kan vara avgörande för att bryta ensamheten och ge barnet en chans att bli frisk. Annikas döttrar är i dag vuxna och har gett sitt godkännande till att deras historia berättas. För Annika var det avgörande att ta emot hjälp från sjukvården och att visa trygghet inför barnen. – Det hjälpte mig att känna mig trygg, att ta hjälp av läkare och psykologer. På något sätt kände de trygghet i att mamma känner sig trygg, pappa känner sig trygg. Vi fick ett bra bemötande och någonstans där vände det, säger Annika.
   Content

   Annika berättar om hur hennes två döttrar, då i övre tonåren, utvecklade ätstörningar nästan samtidigt. För familjen blev det en resa präglad av oro och svårigheter att veta hur och när man skulle ingripa. En av döttrarna fick en allvarlig allergisk reaktion till följd av sitt hetsätande, vilket ledde till att familjen snabbt fick professionell hjälp via sjukvården. Den andra dottern, som har adhd, fick stöd via psykiatrin. ”Rädd för konflikten” Annika beskriver hur svårt det var att veta vilka frågor som kunde ställas utan att förvärra situationen och hur viktigt det blev att som förälder våga stå kvar i samtalet, även när det kändes motigt. I morgon håller ”Min Stora Dag” seminariet "Våga prata om ätstörningar", något Annika hänvisar till. – Jag hade förmodligen haft väldigt mycket hjälp av samtalsstödet som ”Min stora dag” erbjuder, i att ställa de här frågorna. Jag ställde dem, men vågade kanske inte bottna dem. Man är ju rädd för konflikten, säger hon. Hon berättar att det tog tid att förstå vad som pågick, särskilt eftersom familjen aldrig pratat om mat på ett värderande sätt. Hennes två döttrar hade olika förhållanden till mat där den ena tyckte om mat under uppväxten. – För oss tog det kanske ännu längre tid att upptäcka det med henne. Hon sa att hon åt hos kompisar, inte hemma. För mig var det inte konstigt. Hennes andra dotter hade via sin ADHD-diagnos haft svårt med konsistens. – Där har jag och min man jobbat hårt för att mat inte ska bli ett stigma, det ska inte bli en källa till konflikt, så vi har varit otroligt noga med att aldrig prata om mat i något värderande syfte alls, säger Annika. Sociala medier ökar pressen Klara Edlund, psykolog och forskare, menar att Annikas erfarenheter delas av många föräldrar. En ny undersökning från Novus visar att 75 procent av unga mellan 13 och 17 år känner press över utseende och kropp, och att 82 procent upplever störst utseendepress från sociala medier. Den visar även att hälften av föräldrar är oroade för deras barns relation till mat, kropp och träning och även att bli avvisad av barnet. – Det är otroligt utbrett med press kring kropp och utseende, och mycket av den upplevda pressen kommer från sociala medier men också från andra ställen, säger Klara Edlund. Hon betonar vikten av att föräldrar vågar fråga hur barnen mår – utan att vara fördömande eller fokusera på kropp och mat. I stället handlar det om att visa att man finns kvar, även om barnet drar sig undan eller avvisar samtalet. Viktigt med stöd och tidig hjälp Både Annika och Klara Edlund framhåller att det är avgörande att söka hjälp tidigt och att föräldrar inte ska känna att de måste klara allt själva. Att våga prata om oro och söka stöd kan vara avgörande för att bryta ensamheten och ge barnet en chans att bli frisk. Annikas döttrar är i dag vuxna och har gett sitt godkännande till att deras historia berättas. För Annika var det avgörande att ta emot hjälp från sjukvården och att visa trygghet inför barnen. – Det hjälpte mig att känna mig trygg, att ta hjälp av läkare och psykologer. På något sätt kände de trygghet i att mamma känner sig trygg, pappa känner sig trygg. Vi fick ett bra bemötande och någonstans där vände det, säger Annika.