Tornevall Networks

Räntemarknaden i USA har skakat de senaste veckorna. Det blir allt dyrare för den amerikanska staten, som har ett stort budgetunderskott, att låna pengar genom statsobligationer. De så kallade långräntorna, alltså räntor på statsobligationer som har en löptid på minst två år, har stigit kraftigt. Tioårsräntan har gått upp omkring tio procent på en månad och ligger nu kring 5,3 procent, och 30-årsräntan har ökat nära åtta procent under samma period, till över 5,6 procent.  Utvecklingen kan få konsekvenser även i Sverige, inte minst för hushåll med bolån. – USA är världens största ekonomi och världens viktigaste räntemarknad. När amerikanska långräntor stiger så stiger långa räntor nästan överallt, även i Sverige, säger Nicklas Andersson, sparprofil och privatekonom på Montrose by Carnegie. ”Skapar ett tryck uppåt” Det är framför allt de bundna bolåneräntorna som kan påverkas när marknadsräntorna stiger. Bankernas finansieringskostnader spelar också en roll. – Stiger de långa räntorna i USA och Europa kan det skapa ett tryck uppåt på framför allt de bundna bolåneräntorna, säger Nicklas Andersson. De rörliga bolåneräntorna styrs främst av Riksbankens beslut. Men om marknadsräntorna ligger på en högre nivå under en längre tid kan även de påverkas. Påverkar även börsen Stigande räntor kan också pressa börsen på två sätt. När sparare kan få mer ränta utan att ta stora risker ökar deras avkastningskrav på aktier. Då blir aktier mindre attraktiva och kurserna kan falla. – Samtidigt blir det dyrare för företag att låna, medan hushållen kan få mindre pengar att konsumera för. Det kan i sin tur slå mot bolagens vinster, säger Nicklas Andersson. Hittills har, enligt Andersson, AI-boomen bidragit till att hålla börsen uppe. Men USA:s växande statsskuld och budgetunderskott är fortfarande en källa till oro, liksom konflikten i Mellanöstern. Rådet: Se över ekonomin Nicklas Anderssons råd är att utgå från den egna ekonomin i stället för att försöka pricka räntetoppen eller räntedalen. – Om man sover bättre med förutsägbara kostnader kan bunden ränta vara rimligt. Har man goda marginaler kan rörlig ränta ofta vara ett alternativ eftersom man historiskt har fått betalt för att ta den risken. Han uppmanar även hushållen att räkna på hur ekonomin skulle påverkas av ytterligare ränteuppgångar. – Jag tror att man ska vara beredd på fortsatt svängiga marknadsräntor. FED har signalerat att fler höjningar kan komma, likaså Riksbanken. Se över din budget och testa vad en högre ränta skulle betyda för dig. Den som har koll behöver inte oroa sig, säger Nicklas Andersson.