Tornevall Networks

TITLE:
Inför ödesmötet: ”Specialist att byta äpplen mot päron”

DESCRIPTION:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.

CONTENT:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.

TITLE:
Inför ödesmötet: ”Specialist på att byta äpplen mot päron”

DESCRIPTION:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.

CONTENT:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.

TITLE:
Experterna inför ödesmötet: ”Specialist att byta äpplen mot päron”

DESCRIPTION:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.

CONTENT:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.

TITLE:
Inför ödesmötet: ”Specialist att byta äpplen mot päron”

DESCRIPTION:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.

CONTENT:
Under onsdagskvällen möts USA:s utrikesminister Marco Rubio och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i New York i samband med FN:s generalförsamling. Mötet sker dagen efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffat Donald Trump och uttryckt hopp om att USA ska kunna få Ryssland till förhandlingsbordet. Men de experter som TV4 Nyheterna har pratat med har låga förväntningar på något större genombrott. – Det här är ju ett traditionellt tillfälle där man har tillfälle att mötas. Så det tycker jag inte är så anmärkningsvärt. Det var ju Biden-administrationen som var mycket hårdare, som inte ville möta ryssarna alls, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Kan sätta hårdare press på Ryssland Hallenberg menar att USA fortfarande har kraftfulla verktyg för att öka pressen på Ryssland. I förra veckan undertecknade Trump ett nytt sanktionspaket mot Ryssland som bland annat riktar in sig på landets oljeexport och ger möjlighet till höga tullar mot köpare av rysk energi. – Han har ett väldigt kraftfull sanktionspaket som han kan sätta i verket när han vill. Han kan tvinga ryssarna till förhandlingsbordet, i varje fall på sikt. Men om han använder det eller inte, det vet inte jag, säger Hallenberg. Samtidigt konstaterar han att Trump har egna skäl att vilja se framsteg. – Han har ju sagt att han skulle få slut på Ukraina-kriget inom tjugofyra timmar. Och nu har det gått arton månader. ”Stormaktsförhandlare” Rysslandskännaren Malcolm Dixelius tror däremot inte att Ukraina nödvändigtvis står i centrum när Lavrov träffar Rubio. – Han är stormaktsförhandlare. När Lavrov går till förhandlingsbordet så är det för att få en annan typ av köttbit, säger han. Enligt Dixelius handlar mötet lika mycket om Rysslands roll i världspolitiken som om kriget i Ukraina. – Lavrov är specialisten på stormaktspolitik och byta äpplen mot päron. Dixelius tror att Ryssland kan försöka lyfta andra frågor där landet anser sig kunna bidra till USA:s intressen, exempelvis kring Iran. – Ryssland har ju sagt att de kan hjälpa USA att lösa Irans kärnvapenprogram. Det är en konkret sak som Ryssland kan göra och har erbjudit sig att göra. Tidspress inför mellanårsvalet Både Hallenberg och Dixelius pekar samtidigt på att tiden börjar bli en faktor för båda länderna. Trump gick till val på att snabbt få slut på kriget, samtidigt som det amerikanska mellanårsvalet närmar sig. – Det skulle vara en vinst. Men amerikanska väljare röstar inte för det här, utan de röstar ju för priser och sådär. Men ändå ett marginellt plus för Trump och Republikanerna om det skulle bli fredsförhandlingar i första hand, säger Hallenberg. Dixelius bedömer också att Ryssland har skäl att vilja se någon form av rörelse innan det politiska läget i USA förändras efter mellanårsvalet. – Annars riskerar de att hamna i en situation där USA blir riktigt bångstyrigt, om man får en kongress där hela kongressen är ännu mer antirysk än den är i dag, säger han. Ser små chanser till genombrott Trots mötet har båda experterna begränsade förhoppningar om några stora besked kring Ukraina. – Det skulle vara att den ryske utrikesministern säger att vi har kommit överens med USA om att vi ska hålla förhandlingar mellan USA, Ryssland och Ukraina om framtida vapenvila eller framtida fredsförhandlingar. Jag tror det är väldigt osannolikt, säger Hallenberg. Dixelius gör en liknande bedömning, men enligt honom är det mer troligt att eventuella framsteg handlar om andra frågor än kriget i Ukraina. – Det kan hända att de enas om en kandidat till nästa FN-ordförande. Det kommer att vara en viktig diskussion. Och så kan de möjligen komma fram till någonting som har med Rysslands roll i Iran-konflikten att göra. Men däremot tror jag mindre att det kommer att direkt påverka situationen i Ukraina, säger han.