← Back to feed

Ny bok ifrågasätter polisens utredning efter massmordet på Risbergska

Permalink
Published: 2026-10-04 09:56:22
Discovered: 2026-10-04 17:14:32
Hash: 686911a080ea4aeef7f4fc2d055ee90700ab7387
https://www.tv4.se/artikel/6lAAr89htBGMRGZJ2OiU82/ny-bok-ifragasaetter-polisens-utredning-efter-massmordet-pa-risbergska
Description
När Mattias Beijmo började granska de digitala spåren gjorde han enligt egen utsago flera fynd som polisen inte hade utrett. Bland annat pekar han på krypterade filer, aktivitet på nätet och kontakter med andra människor.
Han lyfter också fram bokmärken till högerextrema tidskrifter som ska ha funnits på Anderssons dator. – Det nämns inte alls av polisen i sin pressinformation. Det tas inte upp som ett spår som kan ha med motivet att göra, säger Beijmo. Digitala spår och möjliga motiv Beijmo menar att polisen tidigt bestämde sig för att dådet inte hade några ideologiska motiv och att det påverkade vilka resurser som lades på att undersöka gärningsmannens digitala aktiviteter. – Jag menar att det var ett medvetet beslut att inte efterforska mer, säger Beijmo. Polisen avvisar kritiken Polisen i Örebro, genom biträdande polisområdeschef Henrik Dahlström, avvisar Beijmos bild och uppger att utredningen bedrivits med stora resurser, internationellt samarbete och stöd av experter, men inom de juridiska ramar som gäller när gärningspersonen är död. Beijmo menar samtidigt att en oro för destabilisering och desinformation kan ha påverkat polisens syn på möjliga ideologiska motiv. – Man är orolig för att Örebro och Sverige ska destabiliseras av desinformationskampanjer utifrån. Därför finns det de inom polisen som är måna om att driva fram att det inte finns ett ideologiskt motiv, säger Beijmo. Ser skäl att gå vidare Beijmo pekar på Finland och Tyskland, där utredningar efter liknande dåd har fortsatt trots att gärningspersonen varit död. Han menar att det finns skäl att gå vidare även i Sverige för att anhöriga och samhället ska kunna få fler svar och dra lärdomar.

– Den absolut viktigaste frågan är ju varför. Den har vi inte fått svar på, säger han. Har mött anhöriga Beijmo har pratat med flera anhöriga och personer som drabbades av attacken. Han beskriver hur händelsen fortfarande påverkar dem och hoppas att boken ska bidra till en bredare diskussion om vilka drivkrafter som kan ligga bakom den här typen av våld. – Det är nånting för alla att fundera på. Det kommer inte ur ett vakuum, säger Mattias Beijmo.
Content
När Mattias Beijmo började granska de digitala spåren gjorde han enligt egen utsago flera fynd som polisen inte hade utrett. Bland annat pekar han på krypterade filer, aktivitet på nätet och kontakter med andra människor.
Han lyfter också fram bokmärken till högerextrema tidskrifter som ska ha funnits på Anderssons dator. – Det nämns inte alls av polisen i sin pressinformation. Det tas inte upp som ett spår som kan ha med motivet att göra, säger Beijmo. Digitala spår och möjliga motiv Beijmo menar att polisen tidigt bestämde sig för att dådet inte hade några ideologiska motiv och att det påverkade vilka resurser som lades på att undersöka gärningsmannens digitala aktiviteter. – Jag menar att det var ett medvetet beslut att inte efterforska mer, säger Beijmo. Polisen avvisar kritiken Polisen i Örebro, genom biträdande polisområdeschef Henrik Dahlström, avvisar Beijmos bild och uppger att utredningen bedrivits med stora resurser, internationellt samarbete och stöd av experter, men inom de juridiska ramar som gäller när gärningspersonen är död. Beijmo menar samtidigt att en oro för destabilisering och desinformation kan ha påverkat polisens syn på möjliga ideologiska motiv. – Man är orolig för att Örebro och Sverige ska destabiliseras av desinformationskampanjer utifrån. Därför finns det de inom polisen som är måna om att driva fram att det inte finns ett ideologiskt motiv, säger Beijmo. Ser skäl att gå vidare Beijmo pekar på Finland och Tyskland, där utredningar efter liknande dåd har fortsatt trots att gärningspersonen varit död. Han menar att det finns skäl att gå vidare även i Sverige för att anhöriga och samhället ska kunna få fler svar och dra lärdomar.

– Den absolut viktigaste frågan är ju varför. Den har vi inte fått svar på, säger han. Har mött anhöriga Beijmo har pratat med flera anhöriga och personer som drabbades av attacken. Han beskriver hur händelsen fortfarande påverkar dem och hoppas att boken ska bidra till en bredare diskussion om vilka drivkrafter som kan ligga bakom den här typen av våld. – Det är nånting för alla att fundera på. Det kommer inte ur ett vakuum, säger Mattias Beijmo.