Tornevall Networks

Hos Granuddens båtklubb i Luleå har en femtedel av föreningens 400 båtar inte varit i vattnet det senaste året. Ett tiotal räknas som spökbåtar – båtar som ägarna inte längre har intresse för och förfaller på land. Övergivna båtar är ofta miljöfarliga och skräpar ned. Presenningar blåser sönder Lars Näsman ansvarar för medlemmarnas båtplatser på Granuddens båtklubb och pekar på riskerna med båtar som inte underhålls. – Det här är ju en träbåt som är plastad på utsidan så att oljan har runnit ut. Motorn har förmodligen frusit sönder. Och sen är det ju många av de här båtarna som har presenningar som står och fladdrar sönder. Delarna som lossnar från presenningarna blåser ut på området och ut i havet, säger Lars Näsman, platsansvarig på Granuddens båtklubb. För att få bort en spökbåt krävs ägarens medgivande. I många fall behöver föreningarna vända sig till Kronofogden för att lösa problemet. Bidrag täcker inte allt Enligt Transportstyrelsens båtlivsundersökning är en av tio båtar inte i sjödugligt skick. I år kan privatpersoner, kommuner och ideella föreningar söka bidrag från Havs- och vattenmyndigheten för att skrota övergivna båtar. Totalt finns 7,2 miljoner kronor avsatta för 2026. – Genom den här finansieringen har vi kunnat skrota ungefär 500 båtar per år. Det har inte gått ner för varje år snarare tvärtom, att vi ser ett ökat intresse och ett ökat behov, säger Josephine Rubia, utredare på Havs- och vattenmyndigheten. Bidraget täcker dock inte hela kostnaden. Sanering och transporten från båtklubben till platsen där båten ska skrotas tillkommer. – Det är ju ett fantastiskt bra initiativ för det är ju inte gratis om det är så att man behöver skrota en båt. Nu täcker ju det inte hela kostnaden, transporten från båtklubben till det ställe där skrotningen sker den får man ju stå för. Att frakta en segelbåt kan kosta mellan 10 000 och 20 000, säger Janne Thelin, vice ordförande för Granuddens båtklubb.