Tornevall Networks

Versions

1. 2026-10-05 12:01:41

   Discovered: 2026-10-05 12:06:37 Hash: 23fda5ad886358348af018f6b2a70d66e1f8853e
   Title:

   Trion tilldelas Nobelpriset i medicin: ”Extremt fascinerande”
   Description:

   Forskartrion Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelas priset under en pressträff på förmiddagen. – Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har i dag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2026 ska delas lika mellan Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik, säger Thomas Perlmann. Lyckats styra nervceller I ett pressmeddelande skriver Nobelkommittén för fysiologi eller medicin att forskarna ”lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen”. Med hjälp av ljus har man bland annat lyckats styra nervceller hos levande möss. – Optogenetiken har gett oss möjligheter att kartlägga hjärnan på ett sätt som vi tidigare bara kunde drömma om, säger ordföranden Per Svenningsson. Med hjälp av tekniken försöker man nu bland annat återskapa synen hos blinda. Experten: ”Banbrytande” Trion var förhandstippad av hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh, som gläds åt priset i Nyhetsmorgon. Hon skrek till när hon fick höra vilka som vann. – Det här är banbrytande, säger hon. – Det är en teknik där man med hjälp av ljus kan gå in och, som med en strömbrytare, sätta på och stänga av celler så att man helt enkelt kan styra dem. Man har lyckats stänga av traumatiska minnen hos möss. I modeller för bland annat alzheimer har man också lyckats aktivera minnen igen. Det här är extremt fascinerande. Hon menar att tekniken innebär stora etiska avvägningar, eftersom den är så kraftfull och i teorin kan släcka minnen.
   Content

   Forskartrion Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelas priset under en pressträff på förmiddagen. – Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har i dag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2026 ska delas lika mellan Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik, säger Thomas Perlmann. Lyckats styra nervceller I ett pressmeddelande skriver Nobelkommittén för fysiologi eller medicin att forskarna ”lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen”. Med hjälp av ljus har man bland annat lyckats styra nervceller hos levande möss. – Optogenetiken har gett oss möjligheter att kartlägga hjärnan på ett sätt som vi tidigare bara kunde drömma om, säger ordföranden Per Svenningsson. Med hjälp av tekniken försöker man nu bland annat återskapa synen hos blinda. Experten: ”Banbrytande” Trion var förhandstippad av hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh, som gläds åt priset i Nyhetsmorgon. Hon skrek till när hon fick höra vilka som vann. – Det här är banbrytande, säger hon. – Det är en teknik där man med hjälp av ljus kan gå in och, som med en strömbrytare, sätta på och stänga av celler så att man helt enkelt kan styra dem. Man har lyckats stänga av traumatiska minnen hos möss. I modeller för bland annat alzheimer har man också lyckats aktivera minnen igen. Det här är extremt fascinerande. Hon menar att tekniken innebär stora etiska avvägningar, eftersom den är så kraftfull och i teorin kan släcka minnen.
2. 2026-10-05 12:01:41

   Discovered: 2026-10-05 12:04:35 Hash: c7ccf1b0c8a5d1b7c6bccca2114821169800b282
   Title:

   Trion tilldelas Nobelpriset i fysiologi eller medicin: ”Ny epok”
   Description:

   Forskartrion Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelas priset under en pressträff på förmiddagen. – Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har i dag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2026 ska delas lika mellan Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik, säger Thomas Perlmann. Lyckats styra nervceller I ett pressmeddelande skriver Nobelkommittén för fysiologi eller medicin att forskarna ”lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen”. Med hjälp av ljus har man bland annat lyckats styra nervceller hos levande möss. – Optogenetiken har gett oss möjligheter att kartlägga hjärnan på ett sätt som vi tidigare bara kunde drömma om, säger ordföranden Per Svenningsson. Med hjälp av tekniken försöker man nu bland annat återskapa synen hos blinda. Experten: ”Banbrytande” Trion var förhandstippad av hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh, som gläds åt priset i Nyhetsmorgon. Hon skrek till när hon fick höra vilka som vann. – Det här är banbrytande, säger hon. – Det är en teknik där man med hjälp av ljus kan gå in och, som med en strömbrytare, sätta på och stänga av celler så att man helt enkelt kan styra dem. Man har lyckats stänga av traumatiska minnen hos möss. I modeller för bland annat alzheimer har man också lyckats aktivera minnen igen. Det här är extremt fascinerande. Hon menar att tekniken innebär stora etiska avvägningar, eftersom den är så kraftfull och i teorin kan släcka minnen.
   Content

   Forskartrion Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelas priset under en pressträff på förmiddagen. – Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har i dag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2026 ska delas lika mellan Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel för deras upptäckter rörande ljusstyrda jonkanaler och optogenetik, säger Thomas Perlmann. Lyckats styra nervceller I ett pressmeddelande skriver Nobelkommittén för fysiologi eller medicin att forskarna ”lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen”. Med hjälp av ljus har man bland annat lyckats styra nervceller hos levande möss. – Optogenetiken har gett oss möjligheter att kartlägga hjärnan på ett sätt som vi tidigare bara kunde drömma om, säger ordföranden Per Svenningsson. Med hjälp av tekniken försöker man nu bland annat återskapa synen hos blinda. Experten: ”Banbrytande” Trion var förhandstippad av hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh, som gläds åt priset i Nyhetsmorgon. Hon skrek till när hon fick höra vilka som vann. – Det här är banbrytande, säger hon. – Det är en teknik där man med hjälp av ljus kan gå in och, som med en strömbrytare, sätta på och stänga av celler så att man helt enkelt kan styra dem. Man har lyckats stänga av traumatiska minnen hos möss. I modeller för bland annat alzheimer har man också lyckats aktivera minnen igen. Det här är extremt fascinerande. Hon menar att tekniken innebär stora etiska avvägningar, eftersom den är så kraftfull och i teorin kan släcka minnen.